Forskning och forskningssamarbeten

Forskning som FoU Socialtjänst bedriver med externa medel

Demens vid intellektuell funktionsnedsättning: Identifiering av motoriska och kognitiva förändringar.

Projektledare: Med.dr. Hanna Bozkurt Åhman.
Finansiär: Forte.

Det är viktigt att uppmärksamma tecken på en demensutveckling för att tidigt kunna initiera demensutredningar. Detta för att kunna anpassa vård och insatser, planera för framtiden, samt för att kunna utesluta andra behandlingsbara tillstånd (exempelvis depression eller syn-/hörselnedsättning). Tecken på demensutveckling hos befolkningen i stort är ofta relaterade till tillkomna minnes- och orienteringssvårigheter, symtom som kan vara svåra att upptäcka hos personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) på grund av den kognitiva nedsättning som redan finns. Tidigare forskning visar att inte bara kognitiva, utan även motoriska förändringar, kan vara tecken på en demensutveckling. Sådan forskning har dock sällan inkluderat personer med IF.

Syftet med forskningsprojektet är att sammanfatta befintlig kunskap och ta fram ny kunskap om motoriska och kognitiva förändringar i en demensutveckling hos personer med IF samt att sprida denna kunskap, vilket i nästa steg kan leda till att individen i större utsträckning får tillgång till utredning samt relevanta vård- och stödinsatser.

Projektet kommer att pågå under tre år med start i april 2024. Forskningen genomförs i samverkan med bland andra brukare, anhöriga och forskare från Uppsala universitet.

Är den palliativa vården jämlik? En registerstudie av skillnader i vård och omsorg mellan svenskfödda och utlandsfödda döende patienter.

Projektledare: Fil. dr. Pernilla Ågård.
Projektmedarbaretare: Fil. dr. Erika Sigvardsdotter.
Finansiär: 2021 års forsknings- och utvecklingsmedel för den nära vården, Nära vård och hälsa, Region Uppsala.

Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen ska befolkningen erbjudas en god vård på lika villkor. När det kommer till vård i livets slut, som projektet intresserar sig för, visar studier och kartläggningar av svenska förhållanden att det finns skillnader i tillgång till och kvalitet på den palliativa vård och omsorgen när det kommer till ålder och diagnos, det saknas dock kunskap om huruvida det finns skillnader utifrån födelseland.

Den internationella forskningen visar dock att skillnader i vård och omsorg i livets slut existerar mellan etno-kulturella minoriteter och majoriteten i en rad olika länder, vilket väcker frågor om hur det ser ut i Sverige. Få tidigare studier har däremot undersökt om vården i livets slutskede skiljer sig mellan utlandsfödda och svenskfödda döende patienter, i Sverige. Denna studie är en explorativ registerstudie där skillnader i flera kvalitetsvariabler i den palliativa vården och omvårdnaden i Uppsala län undersöks.

Exempel på forskningsprojekt som FoU Socialtjänst medverkar i

Personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras upplevelser av sociala insatser under COVID-19-pandemin

FoU Socialtjänst ingår i forskningsprojektets samarbetsgrupp. I gruppen arbetar forskare, personer med IF, representanter från regioner och kommuner, FUB och SKR för att exempelvis utforma intervjuguider och att tolka resultat.

Preliminära resultat: Personer med IF upplevde bristande möjligheter till deltagande och engagemang i LSS-insatser, trots att många hade god kunskap om viruset och följde restriktionerna.  Lärdomar att dra till nästa kris är vikten av att involvera personer med intellektuella funktionsnedsättningar i förändringar som påverkar dem. Vi behöver bidra med alternativa lösningar och förslag för att underlätta nödvändiga åtgärder. Det kan exempelvis genomföras genom att välja mellan två alternativ eller genom att fråga om möjliga lösningar för specifika utmaningar i en given kontext.

Läs mer om projektet som bedrivs vid Göteborgs universitet:

Personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras upplevelser av sociala insatser under COVID-19-pandemin (gu.se)