Frågor och svar om tjänsten 1177 direkt

Här hittar du frågor och svar om den nya tjänsten 1177 direkt.

Generella frågor om tjänsten 1177 direkt och införandet

Varför införs den nya tjänsten?

Vi inför den nya tjänsten för att förbättra tillgängligheten till första linjens vård och erbjuda nya sätt att kontakta oss. Med den nya tjänsten kan vi använda vårdens resurser på ett bättre sätt och på sikt hjälpa fler. Den nya tjänsten är också ett sätt att göra vården mer tillgänglig och jämlik, oberoende av var i länet man bor. Invånarna kan kontakta vården när och var det bäst passar dem. Vi frigör även mer tid till fysiska besök.

Införandet av den nya tjänsten är en viktig del av överenskommelsen mellan regeringen och SKR om att erbjuda en god och nära vård.

Vad innehåller den nya tjänsten?

Tjänsten 1177 direkt innehåller följande delar:

  • Invånarens symtombeskrivning
    Invånaren loggar in i tjänsten med hjälp av BankID (under våren 2023 även Freja eID Plus) och besvarar ett antal frågor som rör sökorsak, uppskattad hälsa med mera via ett digitalt formulär. Det går också att bifoga en bild som förtydligar sökorsaken.
  • Automatisk bedömning
    Härefter sker en automatisk triagering via en triageringsbot, där invånarens aktuella sjukhistoria ligger till grund för vart hen hänvisas.
  • Hänvisning och chatt
    Hänvisningen kan leda invånaren till egenvårdsråd eller till en chatt bemannad med sjukvårdspersonal. Invånaren kan alltid välja att gå från egenvårdsråd till chatten. Det kan också bli aktuellt med ett videomöte med vårdpersonal eller bokning av ett fysiskt besök.

Vid akuta och livshotande tillstånd ombeds invånaren att omgående lämna tjänsten för att söka akut vård.

Det kommer att finnas möjligheter att göra integrationer med andra stödtjänster längre fram.

Hur når man tjänsten?

Den nya tjänsten kommer att vara tillgänglig oavsett om invånaren går in via 1177.se, vårdcentralens kontaktsida/webbplats eller ringer vårdgivaren.

När ska den nya tjänsten införas?

1177 direkt införs på alla vårdcentraler i länet under 2023 och den nya digitala tjänsten etableras i ordinarie vårdutbud inom Region Uppsala. Fortsatt utveckling och införande av tjänsten inom fler delar av hälso- och sjukvården pågår.

Kommer tjänsten att ersätta någon vård som ges idag?

Nej, den är ett komplement till dagens vårdutbud. Förhoppningen är att den avlastar telefonrådgivningen och ger mer tid för fysiska besök för de som behöver.

Kommer tjänsten att ersätta 1177 på telefon eller 1177.se?

Nej, 1177 på telefon kommer fortfarande att finnas kvar. Det är viktigt att erbjuda telefon som ingång för invånare som har det behovet. Däremot får den som ringer 1177 ett alternativ att logga in sig i plattformen, för att påbörja sitt ärende digitalt.

1177.se kommer fortfarande att finnas kvar och även här kommer möjligheten finnas att logga in i den nya tjänsten för att påbörja ett ärende.

Vilken plattform blir det?

Inera har tecknat avtal med Platform24.

Ingår den här satsningen i en nationell plan?

Ja, Inera har upphandlat den nya tjänsten och de regioner som vill har möjlighet att ansluta sig via ramavtal. Målet är en så likvärdig och jämlik vård som möjligt oavsett vilken region man tillhör. Region Uppsala valde att gå in i tjänsten i ett tidigt skede, under våren 2023.

Vad blir nyttorna/fördelarna för invånaren?

  • Förbättrad tillgänglighet till vården.
  • Slippa sitta i telefonkö.
  • Invånaren beskriver själv sina symtom och förväntningar digitalt.
  • Invånaren behöver inte beskriva sina symtom flera gånger.
  • Symtombeskrivningen kan förtydligas med bilder.
  • Möjlighet att chatta med vårdpersonal.
  • En mer sömlös kontakt med vården, d.v.s. att hänvisning kan ske smidigt mellan olika vårdgivare, exempelvis från 1177 på telefon till vårdcentralen.
  • Invånaren kan vid behov själv välja tid för kontakt/besök.

Vad blir nyttorna/fördelarna för vårdpersonalen?

  • Lättare att hjälpa invånare med störst behov först.
  • Bättre förberedda besök till rätt vårdnivå.
  • En bättre användning av våra resurser.
  • Enighet i bedömning av invånarens symtom, vilken yrkesgrupp som är bäst lämpad, vilken besöksform och vilken brådskegrad.
  • Invånarens symtombeskrivning (inklusive ev. bifogade bilder) och förväntningar är tillgängliga inför en första kontakt via chatt.
  • Flera ärenden kan hanteras parallellt, där användandet av färdiga texter (frasmallar) underlättar hanteringen.

Kommer vi att kunna behandla fler?

Förhoppningen är att många enklare tillstånd kan lösas med automatisk hänvisning till egenvårdsråd och självservicefunktioner. Satsningen på den nya tjänsten kommer att frigöra tid för fysiska besök. Ledorden är: Digitalt när du kan, fysiskt när du behöver.

Vem är tjänsten till för?

Tjänsten är tillgänglig för alla. Det krävs bara e-legitimation för att kunna logga in.

Kommer tjänsten att fungera som de privata digitala vårdgivartjänster som finns på marknaden idag?

Till viss del, ja. Patientvyn kommer att vara snarlik, men vårdgivarvyn blir en helt annan då våra krav till stor del handlar om att utveckla funktioner för att underlätta för vårdgivarnas arbete och att underlätta samverkan mellan flera vårdgivare. Vi kommer också att ha helt andra möjligheter att sortera ärenden till alla de kompetenser vi har i vår öppenvård. Det är något som nätläkarna saknar.

Vad kommer att finnas från dag ett i den nya tjänsten?

Från dag ett kommer vi att ha automatisk triagering, hänvisning, chatt och videofunktion så att invånaren landar rätt direkt. Tjänsten kommer alltså att styra invånaren till rätt profession på rätt vårdnivå.

Dock kan det i början vara så att alla symtom som invånarna söker för inte har fått en konkret hänvisning och då kommer invånaren till en första instans, exempelvis en sjuksköterska, och triageras därefter vidare till rätt person och nivå.

Är plattformen utvärderad, har man sett att den leder till ökad tillgänglighet?

Vi har ännu inga siffror på ökad tillgänglighet, eftersom tjänsten inte använts fullt ut. Projektet gör ständigt omvärldsanalyser för att titta på liknande tjänster som finns idag och används av andra regioner. 

Systemrelaterade frågor

Kommer den nya tjänsten att kunna integreras med Cosmic?

Integration med journalsystemet Cosmic finns inte idag, men Cosmics kundgrupp och Inera för en dialog om integration mot journalsystemet. Vi vet inte i dagsläget när detta kan ske.

Kommer detta att bli det enda systemet i regionen, det vill säga kommer övriga digitala system för vårdkontakter att avvecklas?

Vi har ännu inte fattat beslut om en eventuell avveckling eller utfasning av övriga system. Vi behöver få en ökad förståelse för vad den nya plattformen, Platform24, innebär innan beslut kan fattas om vilka tjänster som kan ersättas och därmed fasas ut.

Vad menas med en central funktion?

Det innebär att ärenden som kommer in via 1177 direkt på kvällar, nätter och helger hanteras av en central enhet som är bemannad av vårdpersonal. Den centrala enheten avlastar vårdcentralerna och övrig primärvård och breddar primärvårdens erbjudande. Den centrala funktionen etableras i befintlig verksamhet för 1177 på telefon med utökad bemanning.

Den centrala funktionen kombineras med en direktingång till vårdenheter, med möjlighet för invånaren att komma till sin listade vårdcentral direkt. 

Kommer man att kunna styra invånaren till listningsvårdcentral?

Så småningom kommer listningstjänsten att finnas med i den nya tjänsten. Vi har som målsättning att den ska finnas på plats inför breddinförandet av tjänsten. 

Hur ska vi dokumentera?

Besöken i tjänsten som leder till chatt med vårdpersonal journalförs i vårt journalsystem Cosmic.

Kommer man att kunna skapa lokala inställningar, till exempel automatisk hänvisning till webbtidbok som kanske används olika inom olika verksamheter?

Exakt vilka eventuella lokala inställningar som är möjliga får vi återkomma med information om. Det är en senare fråga.

Stöd och utbildning

Vad får vi för stöd inför och vid införandet?

Det kommer att finnas ett stöd inför och vid införandet. I Region Uppsala bistår en projektgrupp med projektledning, förändringsledning, kommunikation, it-stöd, förvaltning och support till medarbetare.

Inom varje verksamhet kommer det att utses lokalt ansvariga för införandet. För Nära vård och hälsa finns också delprojektledare med en samordnade roll.
På den här sidan samlar vi aktuell information, frågor och svar samt lägger upp presentationsmaterial och tidplaner.

Kommer vi att utbildas och få möjlighet att testa tjänsten innan den införs?

Utbildning erbjuds enligt Train the trainer-konceptet, vilket innebär att projektet utbildar en utbildare inom respektive vårdenhet som i sin tur utbildar alla slutanvändare på vårdenheten. Det finns också möjlighet att träna på egen hand eller tillsammans med kollegor i en demomiljö.

Vilket stöd kommer vi få för att anpassa tjänsten till vår verksamhet?

Ambitionen är att det ska se så lika ut som möjligt. Vi vet inte ännu vad vi får möjlighet att konfigurera lokalt i respektive verksamhet.

Patientsäkerhet, säkerhet och utveckling

Vem bär ansvaret för den automatiska triageringsrobotens beslut?

Hur den automatiska triageringen och hänvisningen går till, kommer att granskas av en nationellt utpekad grupp, där representation från Region Uppsala finns med.

Har Region Uppsala någon representant i gruppen som ser över medicinska beslut på nationell nivå?

Ja, vi har representation.

Arbetssätt

Jag behöver "klämma och känna" på patienterna, hur ska jag förhålla mig till den nya tjänsten?

Om du som vårdpersonal bedömer att du behöver träffa invånaren för att kunna göra en korrekt medicinsk bedömning så finns det inget i den nya tjänsten som motsätter sig detta.

Kan ett videosamtal gå tillbaka till chatt?

Ja, allt utspelar sig i chatten där man kan slå av och på video vid behov.

Jag är rädd att missa något om jag ska ha videosamtal eller chatta med invånaren. Hur ska jag tänka?

I de fall du bedömer att du inte kan ta relevanta beslut utan att ta in invånaren fysiskt så finns det inget i den nya tjänsten som motsätter sig detta. Den medicinska bedömningen som du gör gäller även efter införandet.

Hur ska jag kunna undersöka invånaren digitalt?

Några av de som provat digitala vårdmöten upplever att de får vara lite uppfinningsrika när de undersöker invånaren digitalt. Så att utbyta erfarenheter kollegor emellan kan vara av stort värde för att utveckla sin egen förmåga att möta invånaren digitalt.

Telefonbesök innebär att läkaren kan välja när hen ringer upp invånaren en specifik dag, kan vi ha samma möjlighet med videobesök?

Ja. Den nya tjänsten påverkar inte denna möjlighet, utan det handlar om vad vi kommunicerar till invånaren i bokningsbekräftelsen. Så länge vi är tydliga med vad som gäller så finns det inget som hindrar den möjligheten.

Bemannas chatten av sjuksköterskor (eller annan vårdpersonal) som är ansluten till 1177 på telefon?

Chatten bemannas av vårdpersonal, exempelvis sjuksköterskor. Grundbemanningen (minimibemanning) av den nya tjänsten består av sjuksköterska, läkare och administratör. Hos 1177 på telefon bemannas tjänsten av sjuksköterskor och under vissa tider även läkare. Utöver grundbemanningen kan verksamheter fritt välja att ta med fler yrkesroller, men detta är inte ett krav.

Vilka tider ska chatten bemannas?

Denna fråga ses över av primärvården. 

Avgifter

Sker det någon översyn av patientavgifter, ska det exempelvis kosta att växla över från chatt till videobesök?

Man betalar för de videbesök som bedöms vara motiverade för att göra en medicinsk bedömning av patienten och motsvarar ett fysiskt besök.

Varför skulle invånaren vilja gå in i ett videobesök när ett telefonsamtal är gratis?

Införandet av den nya tjänsten förändrar inte den medicinska bedömningen. Om du som vårdpersonal bedömt att ett telefonsamtal är tillräckligt så finns det ingen anledning att ändra den bedömningen på grund av den nya tjänsten.

Ett videosamtal är tänkt att ersätta de fysiska besök som inte kräver att invånaren är på plats, men där det fysiska besöket bedömts som tvunget. Det skulle exempelvis kunna handla om att titta på eksem, att följa upp en invånare med psykisk ohälsa där du bedömer att du gärna vill ha visuell men inte nödvändigtvis fysisk kontakt med invånaren eller att se om invånarens rörlighet förändrats sedan hen fått det övningsprogram du givit hen. 

Marknadsföringsinsatser

Hur och när kommer tjänsten att marknadsföras mot invånarna?

Marknadsföringen bygger både på nationella budskap och gemensamt material och delvis regionanpassat material.

Övriga frågor

Kommer egenvårdsråden att finnas på flera olika språk? Kommer de att vara inlästa för de som inte kan läsa skriven text?

Den nya tjänsten kommer initialt att omhänderta ärenden på svenska. Hänvisningen till egenvårdsråd kan komma att se olika ut, i första hand skriftlig information till invånaren och en länk till en sida på 1177.se med råd kring sökorsaken.

Vi ser ofta att invånare hör av sig i flera kanaler samtidigt, kommer den nya tjänsten att leda till "dubbelarbete"?

Vi känner väl till den problematiken. Om tillgänglighet också innebär snabba svar till våra invånare, kommer med stor sannolikhet bokning i flera system att minska. Det handlar mycket om att bygga förtroende för den nya tjänsten så att de som väljer chatten vet vad de kan förvänta sig och därmed inte behöver boka in sig via telefon eller 1177 e-tjänster.

Projektet pratar ofta om "sömlöshet", men vad innebär det?

Sömlöshet innebär att invånaren kan slussas från en vårdgivare till en annan, eller mellan professioner hos samma vårdgivare, utan att behöva återupprepa sin anamnes. Det ska vara en resa utan hinder för våra invånare.

Hur gör vi med de som har problem med hantering av teknisk/digital utrustning av olika skäl? Vi är oroliga att chatten tränger ut de som är mindre tekniskt kunniga.

För den som inte behärskar tekniken, eller inte har tillgång till digitala verktyg så är andra ingångar som används i dagsläget att föredra. Den nya tjänsten är ett komplement till dagens ingångar och möjliggör för exempelvis invånare utan tal eller med talsvårigheter. 

Kontakt

Louise Arodén, projektägare

Enhetschef, Digitaliseringsavdelningen

Anna Ek, projektledare

IT-strateg