Den här webbplatsen använder cookies, som samlar information om hur du interagerar med sidan. I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen.
Graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap
Kvinnor med autism
Denna studie handlar om erfarenheter av föräldraskapet hos kvinnor med autism. Forskarna i denna kvalitativa studie undersökte hur autistiska kvinnor beskrev sitt föräldraskap, samt hur de gav stöd till varandra, genom olika trådar på plattformen Reddit.
Resultatet beskrivs genom fyra teman. Temat ”Autistiskt föräldraskap är annorlunda” fångade styrkor och utmaningar för autistiska föräldrar. Det andra temat ”autistiska kvinnor behöver andra autistiska kvinnor” fångade positiva aspekter av att få dela upplevelser med andra autistiska kvinnor. Temat ”autistiska kvinnor upplever stigma” fångade svårigheter att berätta om sitt autistiska fungerande, inklusive för andra föräldrar, av rädsla för fördomar och exkludering. Det avslutande temat, ”lärdomar från pandemin”, fångade upplevda fördelar för autistiska kvinnor genom minskade sociala krav. Resultaten pekar på att sensorisk överstimulering är vanligt och att föräldragrupper för autister kan vara en viktig källa till stöd.
Denna intervjustudie undersökte upplever av förlossningar och föräldraskap hos kvinnor med autism. Sensoriska utmaningar var vanliga, och föräldraskapet medförde därtill stor inverkan på det dagliga fungerandet, t.ex. genom belastning på exekutiva funktioner. Kvinnorna upplevde också bristande kunskap om autism hos professionella, och fick otillräcklig information, anpassningar, och kontinuitet i kontakter under graviditeten.
Denna intervjustudie undersökte upplevelser av föräldraskap hos kvinnor med autism. Autism upplevdes ha en fundamental inverkan, med både styrkor (t.ex. analytiskt tänkande, planeringsförmåga) och sårbarheter (t.ex. sensoriska känsligheter, svårigheter med rutiner och självomsorg). Kvinnorna hade svårt att kommunicera med professionella och upplevde otillräcklig kunskap om autism samt att de misstroddes v.g. sin föräldraförmåga och behov.
Intense connection and love: The experiences of autistic mothers (Dugdale et al., 2021)
Denna intervjustudie undersökte upplevelser av graviditet och föräldraskap hos kvinnor med autism, med fokus på sensoriska känsligheter. Kvinnorna upplevde förstärkta känsligheter under graviditeten, och överreaktivitet (ljud, beröring) var vanligt i föräldraskapet och förenat med stress, ångest och utmattning, då de inte kunde dra sig undan för återhämtning. Rädsla att be om hjälp var vanligt och professionella upplevdes ha för lite kunskap om autism.
A Qualitative Exploration into the Sensory Experiences of Autistic Mothers (Talcer et al., 2021)
Denna svenska, populationsbaserade studie undersökte graviditetsutfall för kvinnor med autism, i jämförelse med kvinnor utan autism. Kvinnor med autism hade en ökad risk för tidig födsel, självvalda kejsarsnitt och havandeskapsförgiftning. Kvinnor med autism hade inte ökad risk för akuta kejsarsnitt, låga Apgar-värden, graviditetsdiabetes eller dödfödsel.
Kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning
Denna populationsbaserade registerstudie undersökte association mellan funktionsnedsättning och allvarliga komplikationer (t.ex. havandeskapsförgiftning, blodtransfusioner, hjärtsvikt) och dödsfall i samband med graviditet, förlossning och första året därefter. Kvinnor med IF löpte klart förhöjd risk, och denna risk var större än för andra grupper av kvinnor med funktionsnedsättning som studerades.
Denna registerstudie undersökte utfall av graviditeter och förlossningar för kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller andra funktionsnedsättningar. Allvarliga komplikationer var dubbelt så vanligt för dessa kvinnor, i jämförelse med kvinnor utan dessa funktionsnedsättningar. Risken för dödsfall hos de gravida kvinnorna var nästan fyra gånger så hög, och vid kontroll för sociodemografiska faktorer var risken alltjämt 3 gånger så hög.
Denna australiensiska registerstudie undersökte utfall av graviditeter för kvinnor med IF och deras barn, i jämförelse med kvinnor utan IF. Kvinnor med IF hade ökad risk för låg SES, att sakna partner, att röka under graviditeten, att ha astma, och att ha samförekommande medicinska tillstånd. Kvinnor med IF hade också förhöjd risk för graviditetskomplikationer, inklusive havandeskapsförgiftning, urinvägsinfektioner, och blödningar efter förlossningen. Barn till mödrar med IF hade ökad sannolikhet att födas för tidigt samt låg vikt vid födseln.
Denna amerikanska studie undersökte karaktäristika före graviditet, graviditetsutfall, samt sjukhusvård efter förlossning, för kvinnor med och utan intellektuell funktionsnedsättning (IF). Kvinnor med IF var oftare unga, ogifta, rökare, fattiga och förstagångsföderskor, och det var vanligare att deras partners var 40 år eller äldre. Kvinnor med IF hade oftare graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning. Barn till kvinnor med IF hade ökad risk för litenhet vid födseln och missbildningar, ammades mindre ofta, och var oftare på sjukhus 6 dagar eller längre efter förlossning. Kvinnor med IF bedömdes oftare erfara inadekvat vård.
Denna intervjustudie undersökte socialt stöd till kvinnor med IF under graviditet och i samband med förlossning. Kvinnorna med IF hade få eller inga stöttande vänskapsrelationer, och professionellt stöd spelade därför en viktig roll för kvinnorna. Kvinnorna med IF hade framförallt en brist på emotionellt stöd (omsorg, acceptans) och socialt kompanjonskap.
Denna kanadensiska, populationsbaserade studie undersökte effekter av samförekommande psykiatriska diagnoser på graviditetsrelaterade utfall för kvinnor med IDD. 52,9% kvinnor med IDD hade samförekommande diagnoser. Kvinnor med IDD plus samförekommande diagnoser hade ökad sannolikhet för hälsorelaterade (e.g., diabetes, sköldskörtelproblem) och sociala riskfaktorer före sina graviditeter, och fick tidigare och mer frekvent prenatal vård, men de hade inte ökad risk för negativa graviditetsrelaterade utfall. Deras barn hade dock ökad risk att födas för tidigt.
Denna svenska, populationsbaserade registerstudie undersökte graviditeter och förlossningar hos kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i jämförelse med kvinnor utan IF. Gravida med IF var oftare tonåringar, överviktiga, utan partner samt rökare. Kvinnor med IF födde oftare för tidigt, födde med kejsarsnitt, och använde mindre lustgas som smärtstillande.
Denna svenska, populationsbaserade registerstudie undersökte utfall för nyfödda barn till kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i jämförelse med kvinnor utan IF. Barn till kvinnor med IF hade ökad risk för dödfödsel, att dö perinatalt, att födas med kejsarsnitt, att födas för tidigt, att vara små vid födseln, och att ha låga Apgarvärden.
Kvinnor med kognitiva svårigheter
Denna kanadensiska, populationsbaserad studie undersökte effekter av sociala faktorer, hälsorelaterade faktorer, och funktionshinderrelaterade faktorer, på graviditetrelaterade utfall för kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter (IDD). Kvinnor med IDD var oftare unga, förstagångsföderskor, levde i områden med låg inkomst, och hade medicinska och psykiatriska samförekommande tillstånd. 4 grupper av kvinnor med IDD identifierades: (1 - 2) yngre respektive äldre kvinnor som var relativt friska; (3) unga och medelgamla kvinnor som hade olika samförekommande tillstånd; och (4) unga kvinnor, många med ASD, som framförallt hade psykiatriska samförekommande tillstånd. Grupp 3 hade mest negativa utfall, inklusive risk för hypertension, kejsarsnitt och för tidig födsel.
Denna amerikanska registerstudie undersökte om kvinnor med IF eller andra kognitiva svårigheter (IDD) löper risk för graviditetskomplikationer och negativa förlossningsutfall. Kvinnor med IDD hade ökad risk för graviditetsdiabetes, högt blodtryck, kejsarsnitt, samt att transfereras till annan medicinsk enhet under förlossningen. Analyser av olika subgrupper med IDD fann bl.a. att kvinnor med IF fick mindre prenatal vård under den första trimestern.
Denna kanadensiska, populationsbaserade studie undersökte om kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter (IDD), och deras barn, löper ökade risker i samband med graviditet och förlossning. Kvinnor med IDD hade ökad risk för havandeskapsförgiftning, venös tromboembolism, blödningar, och hälsokomplikationer. Barn till kvinnor med IDD hade ökad risk att födas för tidigt, litenhet vid födseln, dödfödsel och neonatal dödlighet.
Systematiska kunskapsöversikter
Denna systematiska kunskapsöversikt sammanfattar befintlig forskning om hur autistiska kvinnor upplever den perinatala perioden, från graviditeten till ett år efter förlossningen. Såväl kvalitativa som kvantitativa studier inkluderades, och artiklar söktes i flera databaser.
Innehållet i artiklarna presenteras under olika teman. Ett tema var ”sensoriska krav under den perinatala perioden är ofta överväldigande”. Sensoriska svårigheter var vanliga under graviditet, vanligare än för jämförelsekvinnor, och försvårade ofta det dagliga livet. Det andra temat benämndes ” Autistiska personer har ofta svåra upplevelser av vården”. Autistiska kvinnor var mindre ofta nöjda med den perinatala vården än jämförelsekvinnor. Kvinnorna upplevde att yrkesverksamma saknade kunskap om autism och att det saknades anpassningar och stöd. Det tredje temat benämndes ”föräldraskap för autistiska personer har många utmaningar men är också belönande”. Kvinnorna gav ofta uttryck för att vara överväldigade och utmattade. Kvinnorna gav dock i flertalet fall uttryck för att föräldraskapet var belönande, och betonade samtidigt olika styrkor hos sig själva.
Autistic Women’s Experiences of the Perinatal Period: A Systematic Mixed Methods Review (Westgate et al., 2024)
Denna metaanalys och kunskapsöversikt undersökte om kvinnor med funktionsnedsättningar har ökad risk för komplikationer under graviditet, vid förlossning samt postpartum. Totalt inkluderades 23 studier, och 10 av dessa undersökte utfall för kvinnor med IF eller andra kognitiva svårigheter (IDD). Det fanns tillräckligt många studier för att skapa sammanvägda mått för graviditetsdiabetes, hypertension (e.g., högt blodtryck, havandeskapsförgiftning) och kejsarsnitt. Kvinnor med IDD hade signifikant ökad risk för hypertension och kejsarsnitt, och de hade en deskriptivt förhöjd sannolikhet för graviditetsdiabetes. Vad gäller utfall för vilka sammanvägda mått inte kunde skapas så noteras indikationer på ökad risk för akutsjukvård, blödningar, att läggas in på sjukhus, moderkaksavlossning, samt venös tromboembolism.
Denna metaanalys undersökte hälsorelaterade utfall hos nyfödda barn till kvinnor med funktionsnedsättningar. Totalt inkluderades 31 studier, 14 av vilka undersökte hälsa hos barn till kvinnor med IF eller andra kognitiva svårigheter (IDD). Det fanns tillräckligt många studier för att skapa sammanvägda mått för risk för tidig födsel samt låg vikt vid födseln. Barn till kvinnor med IDD löpte signifikant ökad risk att födas för tidigt, och att ha låg vikt vid födseln. Ytterligare analyser indikerade ökad risk för litenhet vid födseln (SGA), behov av neonatal intensivvård, och neonatal dödlighet.