Kognitiva svårigheter

Vad är kognition?

Med kognitiv förmåga menas de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap förvärvas. Det handlar om individens informationsprocessande, såsom att inhämta, bearbeta och använda information från omvärlden. Det finns mycket kunskap om vilka funktioner som ingår i kognition. Nedan har vi begränsat oss till att lyfta fram några funktioner.

Minne

Minnets funktioner kan indelas i två kategorier; arbetsminne respektive långtidsminne. Arbetsminnet tar emot information och har avgörande betydelse för vår förmåga att medvetandehålla och bearbeta information under en kortare tidsperiod. Detta är centralt för exempelvis språkinlärning, läsförmåga, problemlösning och matematiskt resonerande. Långtidsminnet tar kontinuerligt emot och lagrar information.

När någon form av minnesstöd eller teknik som befäster den nya kunskapen används i ett samtal, så bidrar det till att understödja minnesfunktionerna. Det kan till exempel handla om minneslappar, upprepning eller att den nya informationen förknippas med något som känns igen sedan tidigare.

Uppmärksamhet och koncentration

Uppmärksamhet och koncentration har en samverkande funktion. Uppmärksamhet är en komplicerad kognitiv process som sker i hjärnan i syfte att filtrera stimuli, bearbeta information och fokusera på en specifik uppgift. För personer med uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kan det vara mycket ansträngande att till exempel fokuserat delta i samtal, sortera information och fullfölja andra koncentrationskrävande uppgifter. För att vara fokuserad och ignorera all annan stimuli i omgivningen förutsätts att personen har engagemang och en hög grad av vakenhet. Det är viktigt att tänka på att en person som verkar vara ouppmärksam inte nödvändigtvis är det, personen kanske bara riktar sin uppmärksamhet åt ett annat håll.

Inlärning

Inlärning handlar om att tillgodogöra sig ny information. Det är en komplex process som är beroende av minnets funktioner såsom arbetsminne (episodiskt minne) och långtidsminne.  

Den del av inlärning som refererar till processen att ta emot och lagra information kallas för inkodning. Inkodning och minneshämtning är avgörande funktioner för att en personen ska få tillgång till kunskap och kunna tillämpa den.

För personer med kognitiva svårigheter behöver inkodning i regel ske i ett långsamt tempo. För att underlätta för en person när det gäller minneshämtning, undvika missförstånd eller reducera stress, så kan personen vara hjälpt av att använda sig av kognitivt stöd. Ett sådant kognitivt stöd kan vara att ”Checka för förståelse”, som handlar om att säkerställa att informationen har varit tydlig och att den har uppfattas lika i samtalet.

Språklig förmåga

Språklig förmåga anses vara en av de mest avancerade kognitiva funktionerna. Den är beroende av minne, abstraktions- och kategoriseringsförmåga samt av förmågan att resonera logiskt. Det är inte ovanligt att en annan persons kapacitet bedöms (omedvetet eller medvetet) utifrån hur de uttrycker sig. Det är därför viktigt att komma ihåg att språklig förmåga inte är ett mått på personens kognitiva förutsättningar och inte heller på föräldraförmåga.

Dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter med att läsa och/eller att skriva. Dyslexi är en störning i de språkliga funktioner som hindrar automatisering i ordavkodningen. Det vill säga förmågan att känna igen och tyda ordbilder vid läsning. Dyslexi är inte relaterad till intelligensnivå.

Exekutiv förmåga

Exekutiv förmåga handlar om att initiera, planera och fullfölja det som planerats, vilket i sin tur förutsätter förmåga till fokuserad uppmärksamhet.

Kognitiva störningar av exekutiva funktioner kan innebära en oförmåga att tillägna sig ett vardagligt erfarenhets- och automatiskt handlingsmönster, som är viktigt för ett socialt liv.

Många av de aktiviteter som utgör vardagen är för flertalet personer automatiserade. Det vill säga aktiviteten utförs utan att man har behövt tänka igenom alla de steg som krävs för att genomföra aktiviteten.

För en person som har kognitiva svårigheter kan detta innebära att även mindre vardagliga aktiviteter, som för andra är automatiserade kan vara svåra att genomföra såsom exempelvis tandborstning. Att hela tiden behöva tänka igenom varje steg för att genomföra en aktivitet kan bli utmattande. För omgivningen kan denna funktionsbrist vara svår att förstå och vara irriterande när tillsynes enkla aktiviteter inte genomförs.

Svårigheterna kan sammanfattas som problem med att initiera, sätta mål, planera, genomföra och utvärdera samt att vara flexibel vid problemlösning.

Begreppet kognitiva svårigheter

SUF-Kunskapscentrum har valt att använda begreppet kognitiva svårigheter som ett samlingsbegrepp för att beskriva en funktionsnedsättning som medför svårigheter inom ett eller flera av följande områden: Tid och rum, planering, struktur, minne och abstrakt tänkande samt förmågan att läsa, skriva eller räkna.

Samlingsbegreppet omfattar svårigheter som är i sådan omfattning att de påverkar personens vardag. Svårigheterna inkluderar både de som uppfyller kriterierna för diagnos och de som är påtagliga men som ej utgör grund för diagnos. Exempel på diagnos är intellektuell funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada, autismspektrumtillstånd eller adhd. Exempel på begrepp som inte uppfyller kriterierna för diagnos men som används vid påtagliga kognitiva svårigheter är svagbegåvning och inlärningssvårigheter.