Den här webbplatsen använder cookies, som samlar information om hur du interagerar med sidan. I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen.
Hur planerar och utvecklar vi kollektivtrafik och infrastruktur?
När det gäller utveckling av kollektivtrafiken och varför den ser ut som den gör arbetar Region Uppsala efter olika processer och styrande dokument. Vanliga frågor som vi ofta får kan till exempel handla om vad som krävs för att starta upp en ny busslinje, eller varför vissa hållplatser har väderskydd och andra inte.
Som Regional kollektivtrafikmyndighet har Region Uppsala huvudansvar för länets kollektivtrafikförsörjning och den avtalade regionala kollektivtrafiken drivs under varumärket UL. Tillsammans med berörd väghållare (oftast Trafikverket eller kommuner) har även Region Uppsala ett ansvar att upprätthålla god standard vid hållplatser. Kollektivtrafiken är ett verktyg för samhällsutveckling som berör samt berörs av bland annat den bebyggelse- och transportinfrastruktursutveckling som sker.
Regional kollektivtrafikmyndighet
Hela resan-perspektivet och kombinationsresor
Vid utveckling av kollektivtrafiken är några viktiga strategiska förhållningssätt att resenären ska kunna ta hela resan från dörr till dörr (hela resan-perspektivet). Det ska också vara möjligt att kombinera färdmedlen och byta mellan olika trafikslag. Därför verkar Region Uppsala bland annat för utbyggd cykelinfrastruktur och satsningar på cykel- och bilpendlarparkeringar vid hållplatser för att främja kombinationsresor.
Vad krävs för att starta upp en ny busslinje?
En förutsättning för att en busslinje ska startas upp är att det finns ett tillräckligt stort resandebehov mellan olika målpunkter. Resandevolymer och vilka målpunkter som resenärer har styr mycket av trafikplaneringen på Region Uppsala.
Vilket utbud av kollektivtrafik man kan förvänta sig beror på var man bor någonstans i länet och ambitionsnivån kring det grundläggande utbudet av kollektivtrafik styrs av Regionalt trafikförsörjningsprogram för Uppsala län 2020–2030. Målsättningen är att kollektivtrafiken ska bidra med nytta för samhället, invånare och resenärer genom att vara effektivt, jämlikt samt attraktivt.
Regionalt trafikförsörjningsprogram för Uppsala län 2020–2030
Strategi för regionbusstrafik i Uppsala län (opengov)
Hållplatser och restid
När hållplatser längs en busslinje planeras är det viktigt att ha i åtanke att fler hållplatser i stråket förlänger den totala restiden, det finns en konflikt mellan antalet hållplatser och restid. Expresslinjer, exemeplvis 774 och 775, trafikerar ett fåtal hållplatser längs stråket för att kunna korta ner restiden. Medan stråklinjer exempelvis 804 och 811, har ett upplägg där fler hållplatser trafikeras för att öka tillgängligheten men som däremot bidrar till längre restid för långväga resenärer.
I det strategiska dokumentet Hållplatshandboken finns lokaliseringsprinciper för hållplatser. Det innebär bland annat att hållplatser inom stads- och tätortstrafik normalt inte ska överstiga 400 meter. Avståndet mellan hållplatser på landsbygd ska i regel inte överstiga 2 000 meter.