Internationella patientsäkerhetsdagen – med fokus på mödravård

Idag den 17 september inträffar internationella patientsäkerhetsdagen, instiftad av WHO. Region Uppsala arbetar aktivt med patientsäkerhet på många olika sätt. I år lyfts särskilt den svenska mödra- och förlossningsvården.

En del inom mödra- och förlossningsvården där Region Uppsala ligger i framkant är arbetet med att förhindra allvarliga bristningar vid förlossning. Genom såväl utbildning som kontroller och uppföljning finns idag en väl fungerande vårdkedja för hur bristningar ska tas omhand på bästa sätt.  

– Den svenska modellen med en sammanhållen vårdkedja som följer kvinnan från det första besöket på barnmorskemottagningen upp till ett år efter förlossningen är unik. Vårt arbetssätt skapar en styrka hos vår organisation och en säkerhet för patienten, förklarar Gunilla Hallberg, överläkare på Kvinnosjukvård, Akademiska sjukhuset.  

Sammanhållen vårdkedja

För en gravid kvinna börjar vårdkedjan de förebyggande insatserna för att minska eller bota besvär med eventuella bristningar redan på Barnmorskemottagningen med samtal och information om bäckenbottenträning. Barnmorskan följer sedan kvinnan under hela hennes graviditet. Tillsammans med kvinnan och partner skrivs i slutet av graviditeten en sammanfattning som sedan lämnas över till förlossningsavdelningen att ta del av.   

För att motverka bristningar görs en riskbedömning på förlossningen och sedan finns två barnmorskor på plats vid förlossningsögonblicket. Man har också arbetat för fler avlastande förlossningsställningar samt att man vid undersökning efter förlossningen är två som gör en bedömning av bristningen. Man ger också bedövning på ett nytt sätt vilket möjliggör en noggrannare undersökning. Väl på BB görs slutligen också en bedömning av bristningen av barnmorska eller läkare innan kvinnan får gå hem.  

Två till tre veckor efter förlossningen kontaktas kvinnan för uppföljning kring hennes mående. Vid behov kan barnmorskan erbjuda ett tidigt återbesök till barnmorskan. Nästa uppföljningsbesök sker 12 till 16 veckor efter förlossningen. Då sker bland annat en noggrann bedömning av bäckenbotten. Barnmorskan har därefter möjlighet att följa upp kvinnan ett helt år efter förlossningen. Har kvinnan en bristning av större grad görs en utökad uppföljning också efter både åtta veckor och ett år. Detta sker genom enkäter i ett kvalitetsregister.  

Stor kunskapssatsning

För att få en så här sammanhållen vårdkedja har en stor kunskapssatsning skett i regionen riktat till personal inom förlossningsvård. Både barnmorskor och läkare får kontinuerlig utbildning och vidareutbildning i hur man inspekterar, bedömer och syr bristningar. Barnmorskor inom primärvården och fysioterapeuter har fått riktade utbildningsinsatser inom sitt uppdrag i hur man exempelvis bedömer bäckenbotten.  

– Det har varit en tystnad kring problemet med smärta och exempelvis inkontinens efter förlossningsbristningar. Genom att lyfta ämnet ökar vi kunskapen och medvetenheten hos både medarbetare och kvinnor. Det skapar en stor trygghet för kvinnan att kunna ha kontakt med samma barnmorska under en så lång och sammanhållen tid, säger Birgitta Segeblad, mödravårdsöverläkare Akademiska sjukhuset.  

Fler pågående projekt

Lena Axen, samordningsbarnmorska för barnmorskemottagningarna och Camilla Fröjdman Ahltin, verksamhetsutvecklare på Nära Vård och Hälsa berättar att utöver arbetet med att minska allvarliga bristningar pågår också fler projekt i Region Uppsala inom mödra- och förlossningsvården.

Ett av dessa handlar om att utveckla vården på regionens barnmorskemottagningar för gravida kvinnor med måttlig förlossningsrädsla. Projektets mål är bland annat att öka barnmorskornas kompetens gällande förlossningsrädsla och minska antalet remisser till Auroramottagningen, dit kvinnor som känner oro inför förlossningen kan vända sig, samt också minska antalet kejsarsnitt som sker just på grund av förlossningsrädsla. 

En handlingsplan har tagits fram utifrån ett resultat från en förstudie där både barnmorskor och kvinnor med erfarenhet av förlossningsrädsla deltagit. Utifrån denna arbetar man med screening, uppföljning, ökad tillgänglighet, kompetensutveckling och stödsamtal.   

Projektet kommer härnäst att genomföras på en pilotmottagning i Tierp för att så småningom implementeras i hela regionen.  

Vill du läsa mer?

Socialstyrelsens kartläggningar visar på brister och stora variationer i graviditets- och förlossningsvården. Särskilt behöver vården efter förlossningen förbättras, både på sjukhuset och efter hemgången.

Det behövs också bättre stöd till utsatta grupper, som kvinnor från vissa länder och kvinnor med psykisk ohälsa. Mödravården kan behöva informera på fler språk och ha en uppsökande verksamhet.

I Region Uppsala pågår nu flera projekt med syfte att utveckla identifierade/överenskomna områden, ett av målen med projekten är att förbättra patientsäkerheten. Projekten finansieras idag av SKR:s satsning på kvinnors hälsa.  

 

Fler projekt

Det pågår fler projekt i Region Uppsala inom mödra- och förlossningsvården. Dessa är:

Kulturdoula för nyanlända och asylsökande kvinnor 
Omhändertagande av gravida med övervikt 
Process för graviditetsdiabetes 
Förbättra omhändertagandet av gravida kvinnor med förlossningsrädsla 
Förbättrad eftervård 
Mentorskap för barnmorskor 

Lyssna!

Birgitta Segeblad, mödravårdsöverläkare på Akademiska sjukhuset berättar i Radio P4 Uppland om mödra- och förlossningsvård.

Inslaget finns 1:14 in i programmet. 

Kontakt

Ann-Sofie Geschwindt