Att jobba på jourmottagning – hur är det?

Berätta om din bakgrund
– Jag har varit läkare sedan 2002 och blev specialist i allmänmedicin sju år senare. 2010 började jag som verksamhetschef på Öregrunds vårdcentral där jag fortfarande arbetar.

 När började du ta jourpass?
– Jag gjorde min allmäntjänstgöring på Gimo vårdcentral och det var då jag började gå pass på jourmottagningen i Östhammar. Det gör jag fortfarande även om det är glesare nu när jag är verksamhetschef.

 Hur skulle du beskriva att det är att gå jour?
– Ofta handlar det om att hantera patienter med luftvägsinfektioner, magont och bröstsmärtor. Jag skulle vilja säga att det egentligen är samma typ av ärenden och patienter som vi hanterar dagtid, på våra egna mottagningar.

 Är det?
– Ja, och det hänger till del ihop med hur god tillgängligheten är på vårdcentralen/vårdcentralerna i upptagningsområdet. Får man inte tid på sin vårdcentral på dagtid kommer patienten in på natten istället. Det kan handla om både icke akuta och akuta ärenden.

 Vad gör du om det är ett riktigt akut ärende?
– Då ser jag till att stabilisera och smärtlindra patienten för att sedan skicka patienten vidare till Akademiska sjukhuset. Det gör jag även dagtid.

 Har du något stöd att tillgå?
– Ja, hela Region Uppsalas joursystem finns ju att tillgå. Det finns också olika typer av jourer nattetid som jag kan samråda med.

 Det finns en närvårdsavdelning i Östhammar, jobbar du där också?
– Det ingår att jag ska vara tillgänglig för dem. De har dygnet-runt-verksamhet och det händer att jag blir uppringd och behöver gå dit, ordinera eller ta ställning till ett och annat.

 Får du mindre tid till dina patienter dagtid när du går jour?
– Ja, det får jag. Ska man vara jourledig blir tillgängligheten sämre. Det är inget nytt utan så har vi som deltagit i jourverksamheten haft det i alla år. Det nya är ju nu att den som går jour inte kan jobba halvdag före och heldag efter journatt vilket kommer påverka tillgängligheten dagtid mer.

 Det finns en stor oro bland läkarna inför att tjänstgöra på jourerna, har du förståelse för varför?
– Ja, jag tolkar det som att många upplever att de inte är vana vid att hantera exempelvis hjärtinfarkter. Särskilt om man jobbar i centrala Uppsala där både ett stort sjukhus och en närakut finns i närheten. Extra utmanande blir det också att komma till en jourmottagning där man inte är van att arbeta och där man kanske inte hittar i lokalerna.

Hur ska man hantera det då?
– Det ingår i vårt uppdrag vilket betyder att man måste vara beredd på det. Även dagtid kan det komma patienter till oss och som valt att inte ringa ambulans utan som vänder sig till sin vårdcentral istället. Min erfarenhet är också att de sjuksköterskor och undersköterskor som man samarbetar med på jourerna är så duktiga och tillmötesgående. Man har ett fint samarbete tillsammans och de förbereder alla kontroller innan man gör en bedömning av patienten.

 Vad är det bästa med att jobba på jourerna?
– Det är roligt att göra akutinsatser och få känna att jag löser saker här och nu. Det är en tillfredsställelse. I mitt vardagliga arbete rullar det på enligt rutin på samma sätt. Jourpassen ger lite fart och fläkt. Det är ett annorlunda sätt att jobba eftersom jag har flera patienter igång samtidigt.

 Har du något särskilt patientfall du kommer ihåg?
– Inget specifikt fall men det är alltid tacksamt att exempelvis kunna hjälpa barn med smärta såsom till exempel pigluxation, det vill säga när en armbågsled hamnat snett. Istället för att barnet ska ha ont en hel natt eller behöva åka till Akademiska, kan jag hjälpa barnet på plats med direkt smärtlindring.

 Vad vill du säga till de läkare som är oroliga för jouruppdraget?
– Jag förstår att man kan vara orolig om man inte arbetat inom jourverksamhet tidigare. Men det är inte high tech-vård det handlar om. Man får tänka att det oftast är samma typ av ärenden som man har i sin vanliga, dagliga verksamhet. Visst, det är en anspänning och dessutom arbetar man i nya lokaler, men kan man hantera det som händer dagtid kan man också göra det nattetid.