Att jobba på jourmottagning – hur är det?

2024-10-16

Vid årsskiftet införs åter tjänstgöring på beredskapsjour och jourmottagning för läkare på vårdcentral. Men vad innebär det att jobba på en jourmottagning egentligen? Vilka patienter möter man? Vilka utmaningar ställs man inför och på vilket sätt kan det vara utvecklande? Vi frågar distriktsläkaren och specialisten i allmänmedicin, Johan Månflod, som regelbundet tar jourpass på Tierps jourmottagning.

Berätta om din bakgrund
– Jag är distriktsläkare och specialist i allmänmedicin. Jag jobbar på Gottsunda vårdcentral sedan ett antal år tillbaka. Innan det arbetade jag på mottagningen för särskild vård och har också jobbat i flera andra regioner på olika mottagningar. Jag gjorde min AT (allmäntjänstgöring) 2002 och har haft läkarlegitimation i tjugo år.

Och så tjänstgör du på jourmottagning?
– Det stämmer. Jag har gått pass på jourmottagning sedan 2011. Nu gör jag ungefär ett till två pass i månaden på Tierps jourmottagning.

Hur är det?
– Det är både spännande, roligt och utmanande. Arbetet är omväxlande. Man skulle kunna jämföra det med en närakut men med skillnaden att det är ett antal mil till närmsta sjukhus.

Gör det dig orolig, att det är långt till sjukhuset?
– Inte längre. Att känna oro inför att jobba jour tror jag är något som alla läkare kommer möta under sin karriär. Bästa sättet att få oron att släppa är just att ta jourpass. Oron är som störst de allra första gångerna men sen när man märker att det faktiskt flyter på, att man får in en patient som är kritiskt sjuk och märker att man kan hantera det, då bygger man sitt självförtroende. Man är ju faktiskt heller inte utsatt för de akuta fallen med exempelvis hjärtinfarkt eftersom de patienterna skickas direkt med ambulans till Akademiska.

Vad för typ av problem har patienterna som söker sig till jourmottagningen? 
– Det är allt från infektioner, öron-, hals och bihålebekymmer till oklar feber och misstanke om urinvägsinfektion. Det kan också vara bekymmer med förstoppning, diarré, magsmärtor, gall-, och njursten samt en och annan blindtarm. Patienterna kan även ha oklara hjärtarytmier, yrsel och förmaksflimmer. Ögonbekymmer är också vanligt, att man till exempel stått och slipat och fått metall i ögat eller jobbat i trädgården och fått in en kvist. Ibland kommer det in någon vars axel gått ur led eller patienter som har ryggont eller knäbesvär.

Finns det någon du kan kontakta för råd?
– Det finns alltid en bakjour att ringa till så jag är aldrig ensam på det sättet. Ibland behöver patienten bara lindring i form av medicin och sen är det bra. Andra gånger har patienten något som är potentiellt farligt för hälsan och behöver läggas in. Patienten kan då skickas vidare med remiss till Akademiska eller till närvårdsenheten i Tierp. Behöver patienten utredas först inom några veckor kan man istället skicka remiss till husläkare. 

Vad är den största utmaningen?
– Jag känner inte att det är en utmaning att jobba på själva jourmottagningen i sig. Snarare kan jag tycka att utmaningen ligger i att möta den hälsoångest som jag upplever finns i samhället i stort. Att fånga upp de patienter som kommer in och som har ett utredningsbehov och reda ut huruvida de har en allvarlig åkomma. Ta en sådan sak som bröstsmärta till exempel. Patienter som kommer till jouren med bröstsmärtor är förstås oroliga över att det handlar om hjärtat, men det finns många orsaker till att det kan göra ont. Det kan till exempel vara bekymmer med en otät övre magmun som orsakar smärtan, eller problem med bröstryggen. Ibland kan det handla om ångest, särskilt hos yngre patienter. Det finns många orsaker till bröstsmärta. Det viktiga är att utesluta de farliga orsakerna först. Det handlar om att bemöta patienterna och få dem att känna sig trygga i bemötandet och därmed landa i situationen.

Vad är det roligaste med ett jouruppdrag då?
– Att kunna hjälpa patienterna såklart. Att känna att jag kan rätta till armen som gått ur led på ett barn eller ta ut en fiskekrok ur handen. Varje gång jag hjälper någon skapar det en positiv känsla. Att jobba på jour är dessutom ett sätt att behålla alla de färdigheter jag en gång har lärt mig, som till exempel att undersöka i ögonmikroskop eller behandla hjärtarytmier, framför allt förmaksflimmer.  

Slutligen, vad vill du säga till den som är orolig inför att gå jourpass?
– Det kommer absolut fall som man normalt sett inte ser på en vårdcentral. Med stöttning och erfarenheten som kommer efter att ha provat på skapas en trygghet inför oväntade situationer.