Den här webbplatsen använder cookies, som samlar information om hur du interagerar med sidan. I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen.
Nystart för tjänstgöring på jourmottagningar och beredskapsjour
För läkare på vårdcentral är tjänstgöring på beredskapsjour och jourmottagningar i länet en del av anställningen. Sedan ett antal år tillbaka har jourerna dock främst bemannats av hyrpersonal. Nu sker en nystart då jourerna åter bemannas med ordinarie medarbetare. Tjänstgöringen är ett steg mot en än mer jämlik vård för våra invånare – oavsett var i länet de bor. Hälso- och sjukvårdsdirektören Mikael Köhler berättar mer i en intervju.
Vad menas egentligen med en nystart?
– Att tjänstgöra på länets beredskapsjour och jourmottagningar är en del av att vara anställd som läkare på vårdcentral. Så har det varit under en lång tid men under de senaste fem, sex åren har jourerna i lägre utsträckning bemannats med våra ordinarie medarbetare.
Hur kan det ha blivit så?
– Det beror bland annat på pandemin. Då bemannades jourerna främst med hyrpersonal vilket gjorde att ordinarie medarbetare inte behövde utföra uppdraget.
Så det här är alltså inte något nytt?
– Nej, nej. Det finns beskrivet sedan länge i förfrågningsunderlaget för lagen om valfrihetssystem för vårdcentraler. Underlaget är det som styr vilket uppdrag vårdcentralerna har. Det är en del av vårt regelverk och dessutom en mycket viktig del av en läkares utbildning för att kunna bli specialist i allmänmedicin. Det som är nytt i det här är det regionövergripande beslutet att trappa ner på andelen hyrpersonal vilket betyder att jourerna inte längre kan bemannas av just hyr.
I en redan pressad vardag, hur ska det här uppdraget kunna införas på ett säkert sätt?
– I den pågående processen har vi hittills haft dialog med chefer. Nu kommer vi involvera läkarna och tydliggöra på vilket sätt återinförandet kommer ske. Inledningsvis kommer det säkert inte att fungera helt optimalt och då är det viktigt att vi är noggranna med att följa upp avvikelser och har en lyhördhet inför dessa. Det gäller alltid när en verksamhet ställs om.
Men är beslutet riskbedömt och samverkat? Flera medarbetare upplever att de inte fått information om vad konsekvensanalysen har visat.
– Konsekvensanalysen för de offentliga vårdcentralerna påbörjas under oktober. Mer information om det kommer i höst.
Varför behövs det här återinförandet egentligen?
– Förutom att det är en del av vårt regelverk som vi helt enkelt inte kan se förbi så måste vi skapa en organisation som bygger på våra patienters behov. De största behoven finns hos de som är akut sjuka. Det första mötet med vården är det viktigaste. När en oro hos patienten inte kan stillas måste vi finnas där 24/7. Det är en högt prioriterad åtgärd som ska gälla för alla invånare.
Varför?
– För att vården ska vara jämlik. Våra vårdinsatser ska finnas tillgängliga geografiskt över hela vårt län vilket betyder att jour och beredskap även ska finnas tillgängligt för de som bor utanför städerna.
Då måste man ju som medarbetare resa över länet i tjänsten?
– Ja, uppdraget innebär resor så som det redan gör för många av våra medarbetare. Även de som arbetar på exempelvis akutmottagningen på Akademiska sjukhuset behöver resa till sitt arbete.
Finns det inte en risk att det i och med det här uppdraget blir mindre tid över till de patienter som söker sig till våra vårdcentraler?
– Om så många som möjligt delar på uppdraget minskar risken för det. Det handlar om att solidariskt ta ett större ansvar än vad vi gör idag. Visst är det ett stort ansvar och innebär obekväm arbetstid och just därför är det viktigt att vi hjälps åt att bemanna. Det gäller både de medarbetare som jobbar offentligt och de som jobbar privat. Hjälps vi alla åt går det att få kontinuitet i uppdraget vilket är svårt att få till med den modell som varit med hyrpersonal.
Så det handlar inte om särskilt många pass per månad?
– Nej, det gör det inte. Dessutom, om man tar emot patienter även kväll och natt bidrar det till att färre behöver söka vård dagtid. Ju tidigare en patient får vård desto mer undviks vård i ett senare skede.
Har det här med omställningen till en mer effektiv och nära vård att göra?
– Ja, det är en viktig del av det. Primärvården ska vara mer närvarande och finnas när behoven uppstår vilket de kan göra dygnet runt.
Du nämnde tidigare att uppdraget är en viktig del av utbildningen, på vilket sätt?
– Man lär sig massor av att gå jour och beredskap. Det är otroligt lärorikt och det är därför det är en självklar del av utbildningen.
Men har du förståelse för att man som medarbetare kanske inte känner sig fullt trygg med uppdraget?
– Ja, absolut. Det har jag stor respekt för. En god arbetsmiljö och handledning är jätteviktigt. Det allra viktigaste i omstarten av uppdraget är att vi kan säkerställa den stöttning som behövs av exempelvis bakjour, handledning och vården i övrigt.
Kan ni det då?
– Ja, vi ordnar utbildningsinsatser för läkare för att stärka kompetensen och det kommer finnas bakjoursstöd.
Slutligen, vad vill du säga till de medarbetare som har funderingar kring uppdraget?
– Att det är ett viktigt och lärorikt uppdrag som ingår i anställningen och som vi tillsammans ska genomföra med hjälp av bästa möjliga stöd.