Stort engagemang när vårdpersonal och anhöriga möttes i simulerad demensutredning

Region Uppsala och kommunerna i Uppsala län är inne i en omställning mot målbilden Effektiv och nära vård för att bättre kunna möta invånarnas behov när befolkningen i länet växer och andelen äldre blir större. Omställningen genomsyrar även arbetet i det lokala systemet för kunskapsstyrning. 

Bland annat handlar det om att vi behöver arbeta mer personcentrerat genom gemensamma vårdprocesser och patientkontrakt – en överenskommelse mellan patient och vårdgivare om hur vården ska ske. Men för att vi ska lyckas behöver de som tar del av vården och insatserna också vara med i utvecklingsarbetet. 

En modell som möjliggör detta är Esther SimLab. Modellen, som tagits fram av Region Jönköping, ger praktisk träning på vård- och omsorgssituationer med särskilt fokus på Esther (en symbol för personer med komplexa vårdbehov) och Esthers möjlighet att vara delaktig. Under processen synliggörs också styrkor och utmaningar i hur arbetet utförs, vilken gör att lärdomar från tillfället är en god grund för förbättringsarbete.  

Första vårdförloppet i Esther Simlab 

Region Uppsala har tidigare anordnat Esther SimLab för att belysa samverkansprocesser vid utskrivning från slutenvård och för att stödja länets arbete med samordnad individuell plan. Förra fredagen, den 21 oktober, testades modellen för första gången på en produkt med ursprung i den nationella kunskapsstyrningen inom hälso- och sjukvård, nämligen personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom.  

Initiativet kom från Malin Conde, utvecklingsstrateg på Regionkontoret, och Jennie Wong, processledare på Regionkontoret och samordnare för vårdförloppen. De fick med sig Sanna Tjernström i planeringen, som är regional utvecklingsledare inom FoU-S och processledare för lokalt programområde (LPO) Äldres hälsa.  

Inom LPO Äldres hälsa finns en lokal arbetsgrupp (LAG) för kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom. Gruppen har gjort en gapanalys som visar vilka delar av vårdförloppet som kan behöva belysas eller utvecklas. Dessa låg till grund för Esther SimLabs lärandemål.

Reflektionsord för dagen var de fyra områdena som ska säkerställas genom patientkontrakt: delaktighet, samordning, tillgänglighet och samverkan. 

– Vi är först med att testa Esther SimLab på ett vårdförlopp, berättar Jennie Wong och fortsätter.

– Personer från flera andra regioner har faktiskt hört av sig och velat vara med som observatörer. Men vi hade ju ett begränsat antal platser så vi fick prioritera vår egen regions representanter. 

Representanter för de flesta personer och professioner i vårdförloppet var med

Arbetsgruppen som gjorde gapanalysen bestod av representanter från berörda professioner. Några av dessa medverkade i Esther SimLab som "skådespelare" i simuleringen. Förmiddagens rollspel återgav det första mottagningsbesöket vid basal utredning, medan eftermiddagen handlade om kontakten mellan patient, anhöriga, Minnesmottagningen och röntgen i samband med utvidgad utredning.  

I rummet fanns även observatörer som noterade vad de upplevde som positivt och vad som hade kunnat göras annorlunda under utredningen. Observatörerna kom från både Region Uppsala och från några av länets kommuner.  

– Tanken är ju att man ska ha med patienter också, men det kunde vi inte här av etiska skäl, berättar Malin Conde och menar att patienten befinner sig i en för känslig fas under det här vårdförloppet.  

Däremot medverkade anhöriga som utifrån sin djupa förståelse för en närståendes situation kunde agera både patient, anhörig och observatör. 

Vad är det bästa med Esther Simlab-modellen? 

– När så här många aktörer möts i ett rum kan det bli en aha-upplevelse. Man får en förståelse för de olika huvudmännen utifrån vad patienten uttrycker - det tycker jag att vi lyckades med! Mycket tack vare att representanterna gick in i det här med så stort engagemang. Det gör att vi kan utveckla vården utifrån vad som blir bäst för ”Esther”, säger Malin Conde

– Vi har idag med patienter i flera förbättringsarbeten, på olika sätt, fyller Jennie i, men det här att simulera en händelse som är kopplad till något de varit med om, det blir så mycket mer verkligt än att fråga: ”Vad tycker du funkar och vad ska vi göra?”. Genom våra observatörers ögon, kan också vi se händelsen från flera perspektiv och på så sätt arbeta med olika behov. 

Vad ser ni framåt? 

– Samskapande är ett av målen i Effektiv och nära vård 2030. Genom systemet för kunskapsstyrning kan vi göra det möjligt för medarbetare som träffar patienter i sin dagliga verksamhet att leda utvecklingen av de kliniska processerna, samtidigt som patienterna får vara med och påverka sin vård, säger Jennie

Simuleringar, diskussioner och dokumentation som gjordes under Esther SimLab kommer ligga till grund för en handlingsplan för fortsatt arbete.  

Insikter som gruppen kom fram till under dagen

• Röntgen skickar bara posten till personens folkbokföringsadress. Det kan orsaka  
  problem då det är vanligt att personer med kognitiv svikt gömmer sin post. 
• Läkaren låter i rollspelet patienten behålla körkortet med en överenskommelse om att inte använda det. Det är en fin gest, då många tycker det är väldigt jobbigt att bli av med körkortet, samtidigt som det lägger ett tungt ansvar på den anhöriga att säkerställa att överenskommelsen håller. 
• Om allt i verkligheten skulle fungera så bra som i detta rollspel, med rätt kompetens på primärvårdsnivå, så skulle patienten inte behöva träffa läkaren på Minnesmottagningen. 
• Anhörigstödet ser mycket olika ut i våra olika kommuner. En anhörig beskriver det som att anhöriga famlar efter kunskap och efterfrågar tydligare information på länsnivå. 

Mer information om begrepp som nämns i texten:

• Effektiv och nära vård 2030 - Region Uppsala 
• Kunskapsstyrning i Region Uppsala 
• Personcentrerad vård i Region Uppsala 
• Patientkontrakt i Region Uppsala