Kognitiva svårigheter hos föräldrar och tecken på stödbehov

Lär dig mer om kognitiva och adaptiva funktioner och hur du som yrkesverksam kan identifiera att en förälder behöver ett anpassat bemötande eller stöd i sitt föräldraskap.

Kognitiva funktioner och svårigheter

Kognitiva funktioner hjälper oss att ta emot, förstå, minnas och använda information. De behövs också för att planera, lösa problem, hantera tid och anpassa oss när något förändras. Funktionerna hänger nära samman och påverkar varandra.

SUF kunskapscentrum använder kognitiva svårigheter som ett samlingsbegrepp för svårigheter med en eller flera kognitiva funktioner som har betydelse för hur personen fungerar i vardagen, oavsett eventuell diagnos. Hur svårigheterna märks varierar mellan olika personer och situationer.

Minne och arbetsminne

Arbetsminnet hjälper oss att hålla information i minnet en kort stund samtidigt som vi använder den. Det behövs till exempel när vi lyssnar på en instruktion, försöker komma ihåg flera saker som ska göras eller följer flera steg i en uppgift.

För en förälder kan svårigheter med arbetsminnet innebära att det är svårt att komma ihåg flera instruktioner samtidigt eller att hålla reda på vad som ska göras först och sedan. Information från ett möte kan verka tydlig under samtalet men ändå vara svår att komma ihåg och använda senare hemma.

Det kan märkas genom att föräldern glömmer överenskommelser, frågar om samma sak flera gånger eller genomför bara delar av det ni har kommit överens om.

Det kan underlätta att ge en sak i taget, upprepa viktig information och komplettera muntlig information med kort skriftlig information, bilder, checklistor eller annat minnesstöd.

Uppmärksamhet och koncentration

Uppmärksamhet hjälper oss att rikta och behålla fokus och att sortera bort sådant som inte är viktigt för stunden. Förmågan påverkas bland annat av hur mycket som händer omkring oss, hur krävande uppgiften är och hur länge vi behöver hålla koncentrationen. För vissa personer kan uppmärksamheten också bli mycket starkt riktad mot en uppgift, så kallat hyperfokus, vilket innebär att det kan vara svårt att avbryta eller växla fokus även när något annat behöver prioriteras.

Det som ofta beskrivs som ”svårigheter med koncentration” handlar inte i första hand om att inte kunna koncentrera sig, utan om svårigheter med att reglera uppmärksamheten. Det kan innebära att det blir svårt att styra vad man ska fokusera på, hur länge man ska hålla kvar fokus och när det är dags att byta till något annat. Uppmärksamheten kan då antingen skifta för snabbt från det som är viktigt i stunden, eller fastna för länge i en detalj eller uppgift.

I föräldraskapet behöver man ofta kunna uppmärksamma barnets behov samtidigt som flera andra saker händer. Svårigheter med uppmärksamhetsreglering kan göra det svårt att följa ett längre samtal, växla mellan olika uppgifter eller uppmärksamma viktig information när mycket händer samtidigt.

Det kan märkas genom att föräldern tappar tråden i samtalet, missar delar av informationen, byter ämne eller har svårt att slutföra en uppgift.

Det är viktigt att inte tolka detta som ointresse eller bristande motivation. Det kan underlätta att minska störande intryck, hålla samtal och instruktioner korta, ta pauser och lyfta fram det viktigaste.

Att lära och använda ny kunskap

Att lära sig något nytt kräver flera kognitiva funktioner, bland annat uppmärksamhet, förståelse och minne. För vissa personer behövs mer tid, fler upprepningar och möjlighet att öva praktiskt.

En särskild utmaning kan vara att använda det man har lärt sig i en ny situation. En förälder kan till exempel ha lärt sig hur barnet ska nattas hemma men ha svårt att anpassa rutinen när familjen sover någon annanstans eller när barnet reagerar på ett nytt sätt.

Det kan märkas genom att föräldern kan berätta vad som ska göras men ändå har svårt att göra det i vardagen, eller klarar en uppgift i en situation men inte i en annan.

Det kan underlätta att visa konkret, öva tillsammans i den miljö där kunskapen ska användas, upprepa och följa upp. Be gärna föräldern berätta eller visa med egna ord vad hen ska göra. På så sätt kontrollerar du om informationen har varit tillräckligt tydlig.

Språk och förståelse

Språk används både för att förstå andra och för att uttrycka egna tankar, behov och erfarenheter. Förståelsen kan bli särskilt svår när informationen är lång, innehåller många nya begrepp eller är abstrakt.

En person kan uttrycka sig väl men ändå ha svårt att förstå komplicerad information eller att överblicka konsekvenserna av det som diskuteras. Hur väl en person uttrycker sig ger därför inte i sig en säker bild av personens kognitiva förutsättningar eller förmåga att omsätta informationen i praktik.

Det kan märkas genom att föräldern säger ja eller verkar förstå under samtalet men senare har svårt att återberätta vad ni pratade om eller vad som ska göras.

Det kan underlätta att använda ett konkret språk, undvika onödigt abstrakta begrepp, ge en sak i taget och använda bilder eller andra visuella stöd. Säkerställ förståelsen genom att be föräldern beskriva med egna ord vad ni har pratat om.

Exekutiva funktioner – att planera, komma igång och anpassa sig

Exekutiva funktioner hjälper oss att styra och organisera våra handlingar. De behövs bland annat för att komma igång, planera, prioritera, hålla flera saker i minnet, hejda impulser och ändra plan när något oväntat händer.

Föräldraskap ställer stora krav på dessa förmågor. En förälder behöver till exempel få barnet och sig själv klara på morgonen, passa tider, planera måltider, hålla reda på förskola eller skola och samtidigt kunna ändra planen om barnet blir sjukt.

Det kan märkas genom att föräldern vet vad som behöver göras men ändå inte kommer igång, ofta blir sen, har svårt att genomföra flera steg eller fastnar när något inte blir som planerat.

Detta kan ibland misstolkas som att föräldern inte vill, inte bryr sig eller saknar motivation. Som yrkesverksam har du en viktig roll i att ge konkret stöd i hur uppgiften kan göras. Det kan du göra genom att tillsammans med föräldern bryta ner uppgifter i mindre steg, skapa tydliga rutiner, använda scheman eller checklistor och aktivt vara med och förbereda samt prova alternativa lösningar i vardagssituationer.

Tid och tidsuppfattning

Att förstå och hantera tid är en viktig del av vardagen. Kognitiva svårigheter kan innebära att det är svårt att uppskatta hur lång tid något tar, planera utifrån klockslag eller förstå hur olika aktiviteter förhåller sig till varandra i tid.

I föräldraskapet kan detta till exempel påverka möjligheten att komma i tid till förskola, skola eller vårdbesök, planera morgonrutiner eller bedöma när det är dags att börja förbereda en måltid.

Det kan märkas genom att föräldern ofta kommer för sent eller missar tider, eller har svårt att hinna med det som planerats. Ibland kommer föräldern i stället mycket tidigt till möten, vilket kan bero på svårigheter att bedöma hur lång tid saker tar och att planera en rimlig tidsmarginal. Detta kan leda till osäkerhet kring tid och ett sätt att undvika risken att komma för sent.

Det kan underlätta att konkretisera tid med kalender, timer, visuellt schema och påminnelser och att planera tillsammans när olika moment behöver påbörjas.

Läsning, skrivning och siffror

Läs- och skrivsvårigheter kan vara utvecklingsrelaterade, till exempel dyslexi, men också en följd av en senare uppkommen hjärnskada eller sjukdom.

Dessa svårigheter kan påverka många vardagliga situationer, särskilt i ett föräldraskap där det ofta ställs krav på att ta till sig och använda skriftlig information. Det kan till exempel vara svårt att förstå brev från barnets skola, fylla i blanketter, följa skriftliga instruktioner, hantera barnets medicinering eller hålla reda på ekonomi och tider.

Det kan underlätta att inte enbart ge viktig information skriftligt, utan också gå igenom blanketter och brev tillsammans samt använda bilder eller andra visuella stöd när det behövs.

Kognitiva svårigheter och adaptiv förmåga

Kognitiva funktioner behöver förstås tillsammans med hur personen fungerar i vardagen. Adaptiv förmåga handlar om de färdigheter vi använder för att möta vardagens krav, till exempel att kommunicera, hantera tid och pengar, planera, sköta vardagliga aktiviteter och hantera sociala situationer.

För en förälder är det därför viktigt att inte bara fråga vilka kognitiva svårigheter personen har, utan också hur de påverkar vardagen och vad som fungerar med rätt stöd.

En förälder kan till exempel förstå vad barnet behöver men behöva stöd för att planera när och hur det ska göras. En annan kan klara välkända rutiner självständigt men behöva hjälp när något förändras.

Att uppmärksamma kognitiva svårigheter

Som yrkesverksam behöver du inte veta vilken kognitiv funktion som ligger bakom en svårighet för att börja anpassa stödet. Återkommande svårigheter med exempelvis tider, överenskommelser, blanketter, planering eller att omsätta råd i vardagen kan vara tecken på att informationen eller stödet behöver anpassas.

Kontakt och faktagranskning

Lydia Springer

Psykolog