Hur går en autismutredning av barn till?

Vem utreder?

I de flesta delar av landet görs utredningen av barn- och ungdomspsykiatri, habilitering eller på en barnmedicinsk mottagning. Utredningsteamet består oftast av psykolog och ibland även läkare. I teamet kan det också ingå, arbetsterapeut, logoped eller specialpedagog. Oftast är det vårdnadshavare som begär en utredning, ibland på rekommendation av förskolan eller skolan.

Tillsammans med en kartläggning av barnets svårigheter och behov kan en diagnos göra det lättare att ge rätt stöd och behandling. Ju tidigare diagnos ställs, desto tidigare kan man ge barnet rätt insatser. Tidiga insatser ökar barnets förutsättningar att utvecklas bra. Yngre barn har dessutom ofta lättare att acceptera sin diagnos. I tonåren kan det vara betydligt svårare att ta till sig och bearbeta en diagnos, eftersom det är en känslig period i livet då man ofta vill vara som alla andra.

Så här går det till

För att kunna ställa en diagnos behöver utredaren ta reda på hur barnet fungerar i olika situationer och miljöer. Både vårdnadshavare och pedagog i förskola eller skola får fylla i formulär med frågor. Frågorna handlar om viktiga utvecklingsområden, som till exempel språk, lek, intressen och samspel med andra barn och med vuxna. Formulären kompletteras med att utredaren intervjuar vårdnadshavaren för att få en utförlig beskrivning av barnets tidiga utveckling, aktuella symptom och vilka konkreta problem som finns inom olika områden.

Ofta intervjuas även pedagogen. Ibland gör utredaren även ett besök i barnets förskola eller skola för att se hur barnet fungerar tillsammans med lärare och kamrater och hur det hanterar olika lek- och samspelssituationer. Hur man väljer att observera barnet beror på barnets ålder och mognad.

Utredaren behöver också veta om barnet haft andra kontakter med vården tidigare och om barnet har andra svårigheter eller diagnoser. Om barnet tidigare haft kontakt med barnavårdscentral eller barnsjukvård brukar den som utreder be att få ta del av journalkopior från dessa besök. För att utesluta att barnets svårigheter har andra medicinska orsaker kan man ibland även behöva hämta in ytterligare information från andra specialister, som till exempel neurolog, genetiker, ögonläkare eller audiolog.

Utredningsbesök med barnet

I utredningen ingår både samtal och psykologisk testning med barnet för att bedöma barnets upplevelser, förmågor och utvecklingsnivå. Vilka tester som genomförs och dess omfattning beror på vad utredaren bedömer vara nödvändigt att undersöka. Exempel på förmågor som kan undersökas är allmän begåvning och förmåga att planera, organisera och genomföra aktiviteter. Man undersöker också barnets förmåga till socialt tänkande, att förstå andras perspektiv och avsikter, samt förståelse av sammanhang, det vill säga hur saker hänger ihop.

Sammanställning och resultat

Informationen som samlats in jämförs sedan med de kriterier som används för att ställa diagnos. Oavsett om barnet uppfyller kriterierna för en diagnos eller inte, går man igenom resultatet av utredningen tillsammans med vårdnadshavare. Resultatet sammanställs också skriftligt. Barnet har rätt att ta del av resultatet, på ett sätt som är anpassat efter barnets ålder och utvecklingsnivå. Det är vårdnadshavare som avgör vilken information som får lämnas ut, men det är bra om även andra viktiga personer i barnets nätverk får information. Det kan vara förskole- eller skolpersonal eller andra vårdgivare i olika verksamheter. Detta är viktigt för att öka deras kunskap om barnets behov, så att de bättre kan ge barnet det stöd det behöver.

Om utredningen visar att barnet uppfyller kriterierna för en diagnos, kan familjen behöva stöd och insatser från en specialistverksamhet som till exempel habilitering eller psykiatri. Tillsammans med familjen och nätverket planerar den aktuella specialistverksamheten hur stödet ska se ut. Även om autism är en livslång funktionsnedsättning så förändras barnets förmågor och behov över tid. Därför är det viktigt med regelbunden uppföljning så att insatser och stöd ges efter aktuellt behov.

Även om kriterier för diagnosen autism inte uppfylls kan barnet behöva stöd och insatser. Då görs en planering tillsammans med familjen för hur man går vidare, vilket stöd som behövs för barnets utveckling och var detta stöd ska ges.

Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala 2025-02-06.
Faktagranskad av: Mikaéla Andric Blom, psykolog

Infotekets övriga faktatexter om autism

Här på webbplatsen kan du också läsa:

• Autism.
• Barn med autism i förskola och skola.
• Flickor och kvinnor med autism.
• Stödbehov hos ungdomar och vuxna med autism.

Faktatexter på Lättläst svenska:

• Lättläst om autism.
• Lättläst om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
• Övriga faktatexter på lättläst svenska.