Assisterande teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Att kommunicera och sprida information genom text blir allt viktigare. Inte bara i skolmiljön, utan också i arbetslivet. Möten och telefonsamtal har idag ersatts av e-post, sms och andra digitala sätt att kommunicera med text. För den som har svårt att läsa och skriva kan det blir svårt att få tillgång till kunskap och information i samhället. Det kan också bli svårt att bidra med egen kunskap och att själv visa vad man kan. Då kan assisterande teknik kompensera för svårigheterna. Det gäller både för barn och vuxna.

För vilka personer?

De flesta personer med läs- och skrivsvårigheter kan ha nytta av assisterande teknik. Vilka lösningar eller strategier man behöver är individuellt. Ett av målen är att man med hjälp av tekniken ska bli så självständig som möjligt i sitt skolarbete, arbete och vardagsliv. Assisterande teknik ska börja användas så tidigt som möjligt. Att regelbundet följa upp hur de verktyg man använder fungerar är viktigt.

Vilken assisterande teknik finns?

Det finns idag en mängd olika typer av assisterande teknik. Utvecklingen pågår ständigt och en lista över lämpliga verktyg blir fort inaktuell. Som förälder kan man orientera sig på nätet, till exempel på Skoldatatekets hemsida eller på intresseföreningarnas hemsidor. Man kan också kontakta skolans specialpedagog eller speciallärare för att få mer hjälp.

En del lösningar är inte alls tekniskt avancerade och räknas till lågteknologiska verktyg. Det kan till exempel vara en läslinjal som ramar in just det ordet man ska läsa, kopior av en kamrats eller lärarens anteckningar, en egen lärobok att få stryka under i eller att någon läser högt för personen.

Arbetssätten kan också vara högteknologiska och bygger då på mer avancerad teknisk utrustning, till exempel dator, surfplatta eller mobiltelefon.

Assisterande teknik som de flesta redan använder är mobiltelefon och surfplatta. De kan bland annat användas för uppläsning av text, diktering (inläsning av text med rösten) eller för kontroll av stavning. De kan också användas för att spela in ljud, att fotografera med, få påminnelser eller att ha som kalender. Det finns många appar att välja mellan och det kommer nya hela tiden. Det är bra att veta att det finns många funktioner i mobiltelefonen/surfplattan redan från början. Räcker inte dessa finns möjlighet att ladda ner och köpa appar som ger stöd vid läs- och skrivsvårigheter.

Även i datorn finns möjlighet att använda assisterande teknik. Det som används i störst utsträckning är uppläsningsfunktion (så kallad talsyntes), som omvandlar text till tal, och rättstavningsprogram. I vissa datorer och datorprogram finns funktioner för att läsa in text med rösten (diktera).

Strategier

Prata gärna med specialpedagog eller speciallärare för att få förslag på anpassningar och strategier. Det kan handla om att få hem sina läxor för att i god tid hinna höra eller läsa en text flera gånger, eller att få extra tid på sig för att skriva en text. Att låta någon läsa igenom det man skrivit kan vara en bra strategi. Anpassning av provsituationer och läxor kan också göras för att underlätta. Det är också vanligt att någon läser högt för den som har lässvårigheter. I grundskolan kan man erbjudas läromedel och litteratur i inläst form. Personer med lässvårigheter kan få tillgång till talboksbiblioteket Legimus med hjälp från sitt bibliotek.

Kan assisterande teknik göra att läs- och skrivutvecklingen försenas?

Att använda assisterande teknik betyder inte alls att man har gett upp tanken på att läs- och skrivförmågan kan förbättras. Men läs- och skrivsvårigheterna får inte bli ett hinder för inhämtande av kunskap eller för utveckling av förmågan att uttrycka sig. Därför är assisterande teknik ett viktigt stöd att använda på vägen. Forskning visar att assisterande teknik kan bidra till att man utvecklar sin läs- och skrivförmåga. Vad behövs för att den assisterande tekniken ska fungera i skolan?

En bedömning bör ligga till grund för val av vilken assisterande teknik eleven ska använda. Bedömningen kan göras av skolans specialpedagog/lärare. Eleven och personerna i elevens närmaste omgivning behöver beskriva vilka svårigheter som den assisterande tekniken behöver kompensera för. Man behöver diskutera alternativa lösningar, vilken motivation eleven har och vilka resurser som finns nära. Att använda assisterande teknik är något som både eleven och personerna i elevens omgivning måste öva sig på. Omgivningens attityd är viktig, liksom tillgång till teknisk support. Det finns alltid risk att tekniken krånglar. Är man då inte väldigt motiverad eller har stöd från omgivningen är det lätt att ge upp.

När ska man börja?

Börja så tidigt som möjligt! Det kan ta tid att lära sig att använda assisterande teknik. Nya metoder bör införas successivt och med stöd. Att bara ge eleven assisterande teknik är inte lösningen. Eleven måste också ges möjlighet att använda verktyget i vardagen och att hitta arbetssätt som fungerar.

Vart vänder jag mig?

Skolan ska ge eleven de verktyg som krävs för att klara sina skoluppgifter, både i skolan och i hemmet. Det gäller till exempel talsyntes och rättstavningsprogram. Specialpedagogen/ läraren gör en pedagogisk bedömning och kommer med råd utifrån den.

På flera dyslexicentra har man mycket kunskap om assisterande teknik. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) erbjuder rådgivning till skolpersonal. I vissa kommuner finns skoldatatek som sprider kunskap om datorstöd i undervisningen.

Logopeder är experter på läs- och skrivsvårigheter. Logopeden kan bedöma språk- och läs- och skrivförmågan samt vid behov ställa diagnos. Utredningen kan ge svar på vilken slags assisterande teknik som är lämplig och vilka anpassningar i skolan eller arbetslivet som kan behövas. Logopeder finns bland annat inom hälso- och sjukvården. Vänd dig till 1177.se för att få information om möjligheten i ditt landsting/region att komma i kontakt med logoped.

Inom en del regioner kan assisterande teknik förskrivas som hjälpmedel av logopeder. Reglerna för hur man kan beviljas hjälpmedel skiljer sig åt mellan olika landsting/regioner. I Uppsala län erbjuds bara i undantagsfall assisterande teknik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, oavsett om det gäller skolbarn eller vuxna.

Den som har en funktionsnedsättning utöver sina läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan få hjälp med assisterande teknik från den verksamhet man då har kontakt med, till exempel från habiliteringen. Olika regler kan gälla i olika landsting/regioner och beroende på ålder.

Vid högskolestudier finns möjlighet till stöd om det finns ett intyg att man har dyslexi. Intyget skrivs av logopeder eller av intygsgivare som har godkänts av Högskoleverket. Det ska ha skrivits tidigast när eleven går i årskurs 5.

Version: 2019-09-30.

Faktagranskad av: Malin Appelqvist, legitimerad logoped, länslogopedin, Akademiska sjukhuset, Region Uppsala.

Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder.