Den här webbplatsen använder cookies, som samlar information om hur du interagerar med sidan. I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen.
Vad är typisk läsutveckling?
De flesta barn lär sig läsa utan att man egentligen behöver fundera på hur det går till. Då tänker man inte på att läsning och skrivning är komplexa aktiviteter. För att lära sig läsa bra måste flera olika faktorer samverka. Det går olika lätt beroende på språkliga förutsättningar, intresse och motivation, vana och pedagogik. De flesta barn följer ändå ett liknande mönster.
Att lära sig läsa
De allra yngsta
Även små barn kan ibland bli sittande med en bok som de bläddrar i och ”läser”. Lekläsningen är en lek bland andra där barn gör något som de ser att vuxna brukar göra. Andra exempel är att låtsas laga mat, köra bil med mera. Många små barn känner också igen ord som bilder, till exempel sitt namn vid kroken för jackan i förskolan.
Fyra till fem års ålder
Barnet börjar intressera sig för hur orden låter. Om man kan skilja på vad ord betyder och hur de låter är man fonologiskt medveten (se nästa sida). Orden ”macka” och ”ost” hör ihop men ”macka” och ”packa” låter nästan lika. Fler börjar låtsasskriva och låtsasläsa och vet hur man hanterar en bok. När man låtsasläser lär man sig hur text brukar se ut, hur man bläddrar i en bok, att texten skiljer sig från bilderna, läsriktning etc.
Fem till sex års ålder
Bokstäverna i barnets omgivning blir spännande. Mjölkpaketets text blir intressant och barnet kan lyssna till högläsning utan så många bilder i boken. Barnet kan skriva och känna igen sitt eget namn och kanske namnen på familjemedlemmarna. Vid den här åldern känner man igen vanligt förekommande logotyper i omgivningen utan att kunna analysera de ingående delarna. Man känner igen STOP-skylten och hur ICA-loggan ser ut men vet inte vilka bokstäver som ingår. Gåtor och ordlekar börjar bli roligt.
Sex till sju års ålder
Nu kommer insikten om att bokstäverna står för ljud. För att bli en fungerande läsare och skrivare måste man förstå den alfabetiska principen eller ”knäcka den alfabetiska koden”. Man måste alltså förstå att orden kan delas upp i språkljudsdelar (fonem) o-s-t. När barn har knäckt den alfabetiska koden analyseras varje bokstav aktivt och det är vanligt att ljuda högt vid läsning. Sex-sjuåringen kan skriva och känna igen flertalet bokstäver och använder mest versaler (stora bokstäver) när hen skriver.
Åtta års ålder
Här kan man också använda de små bokstäverna och barnet kan även läsa ord med konsonantförbindelser som ”skruv” och ”tröst”. Många åttaåringar läser på egen hand enkla böcker med bilder.
Nio års ålder
Många nioåringar läser böcker på 100 sidor eller mer med flyt och förståelse. Barn känner igen vanligt förekommande ord och bokstavsmönster, till exempel ”er”, ”ning” snabbt och utan att behöva fundera och behöver på så sätt inte ägna sig åt att ljuda fram varje bokstav.
Flera faktorer bidrar till att läsningen går framåt. Samtliga är viktiga pusselbitar för att barnet ska få ett gott läsflyt, en god förståelse av vad hen läser och för att barnet obehindrat och lustfyllt ska kunna ta sig igenom de texter hen vill läsa. Språket är en grundläggande förutsättning för att läsningen ska fungera, och beskrivs närmare nedan. Andra viktiga faktorer är koncentration, uthållighet och arbetsminne.
Språk och läsning
Språklig förmåga
En god språklig förmåga är en förutsättning för fungerande läsning och skrivning. Den språkliga förmågan kan delas upp i olika delar där alla är lika viktiga för hur vi använder språket i tal och i skrift.
Form: Hur språket ser ut och låter (till exempel uttal och grammatik). Innehåll: Vad ord och begrepp står för och hur de används. Användande: Hur man använder språket för att kommunicera med andra på bästa sätt.
Språklig medvetenhet
Att rikta uppmärksamheten på språkets form istället för på innehållet kallas språklig medvetenhet. Exempel på språklig medvetenhet är att kunna markera stavelser i ord genom handklapp (vi-ta, ka-me-ra), räkna hur många ord det finns i en mening och att förstå att till exempel ordet ”fil” kan betyda flera olika saker.
När det handlar om språkljuden kallas det fonologisk medvetenhet. Om man har en god fonologisk medvetenhet kan man rimma, tala ”i-språket” (”bi bi viti limm”) eller så småningom även rövarspråket (bob-ä bob-ä vov-i-tot-a...). Fonologisk medvetenhet är viktig för läs- och skrivutvecklingen och en grundförutsättning för att man ska bli en god läsare/skrivare.
Ordavkodning Den lästekniska delen av läsningen, att titta på ett ord och utläsa vad det står, kallas för ordavkodning. Ordavkodningen utvecklas i flera steg från att låtsasläsa och känna igen vanliga skyltar, till att ljuda sig igenom okända ord och slutligen till att snabbt kunna titta på ett ord eller en del av ett ord och känna igen det.
Läsflyt
Den som läser med flyt kan identifiera ord och förstå samtidigt. Då har man en god ordavkodning. Läsflyt är inte något man uppnår plötsligt utan det kräver mycket träning! Har man ett gott läsflyt blir läsningen mindre mödosam och mycket roligare.
Läsförståelse
Flera faktorer påverkar hur vi förstår det vi läser, en är ordavkodningen/lästekniken. Om man har en god lästeknik går avkodningen av det man läser automatiskt. Det gör att fokus i större utsträckning kan läggas på att förstå vad man läser, så kallad läsförståelse. Språklig förmåga i allmänhet och ordförrådet i synnerhet spelar en mycket viktig roll för läsförståelsen. Ett stort ordförråd gör det lättare att förstå det man läser. Omvärldskunskap och egna erfarenheter gör det slutligen lättare att tolka texten och att dra slutsatser. Sist, men absolut inte minst, spelar intresse och motivation en stor roll för läsförståelsen.
Läsintresse
Ett barns läsinlärning hänger nära samman med motivation - om det finns vilja och lust att läsa. Med egen läsning har man chans att vidga sin värld, man får glädje och avkoppling, spänning och underhållning. För barn som inte har så lätt för att läsa kan man som vuxen stötta och erbjuda tillgång till litteraturen på andra sätt.
Man måste lägga ner mycket tid på sin läsning även utanför skolan eftersom tiden i skolan inte räcker till för att utveckla läsningen till en färdighet. Därför är de vuxnas insats att stimulera barn till att upptäcka lusten i läsningen mycket betydelsefull. Fortsätt att läsa böcker högt för barnet även efter att de har börjat läsa själva. Ljudböcker blir också allt vanligare och kan användas som komplement. De finns att köpa, streama eller låna på biblioteket. Ljudböckerna öppnar nya möjligheter till ”bokupplevelser” även för dem som inte läser obehindrat.
Frågor
Har du frågor om ditt barns läsutveckling eller om hur du kan stimulera barnets läsutveckling, kontakta en logopedmottagning i ditt landsting/region.
Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala 2019-09-30.
Faktagranskad av: Malin Appelqvist, legitimerad logoped, logopedmottagningen, Akademiska sjukhuset, Region Uppsala.
Infotekets övriga faktatexter om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter
Faktatexter på lättläst svenska:
