Region Uppsala begär att få aktivera krislägesavtal

- För medarbetarna innebär det att de kan schemaläggas med långa pass och vi förstår att det är tungt eftersom man arbetat så hårt under hela pandemin. Men läget är mycket allvarligt och vi måste se till att vården har den bemanning som behövs för att klara behoven. Det här är ett beslut ingen vill fatta, men vi är tvungna att göra det, säger Emilie Orring (M), ordförande i regionstyrelsen.

Region Uppsala befinner sig sedan den 3 november i förstärkningsläge, den näst högsta beredskapsnivån inom hälso- och sjukvården, och har inrättat en regional särskild sjukvårdsledning för att hantera pandemisituationen. Den särskilda sjukvårdsledningen konstaterar att personalsituationen är mycket ansträngd, framför allt inom intensiv- och intermediärvården vid Akademiska sjukhuset, och att alla möjligheter att lösa situationen på annat sätt är uttömda. Det är mot bakgrund av detta som Region Uppsala vill att krislägesavtalet aktiveras.

- Vi måste garantera vård för de svårast sjuka patienterna. Vi har redan gjort det som är möjligt genom att omfördela resurser, både inom regionens egna förvaltningar och med hjälp av privata vårdgivare. Vi bedömer också att den svåra situationen på sjukhuset kommer att fortsätta under överskådlig tid, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Köhler.

Beslutet i regionstyrelsen innebär att Region Uppsala begär att styrelserna för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona (kommunala företagens arbetsgivarorganisation) fattar beslut om aktivering av Krislägesavtalet för omvårdnadspersonal (undersköterskor och sjuksköterskor) inom intermediär och intensivvård inom Akademiska sjukhuset, Region Uppsala. Styrelserna väntas ta ställning till begäran inom kort.

Efter avtalet är aktiverat kan Region Uppsala gå vidare och tillämpa avtalet för berörda verksamheter.

Fakta: Krislägesavtal

Avtalet aktiveras av Sveriges kommuner och regioner, SKR, efter begäran av arbetsgivare. Först måste arbetsgivaren själv ha försökt lösa situationen.

Avtalet innebär att ordinarie kollektivavtal eller enskilda överenskommelser inte längre gäller. De ersätts i stället med villkoren i krislägesavtalet, som innebär längre arbetstid och högre lön.

Den ordinarie arbetstiden inom krislägesavtalet är 48 timmar per vecka. Arbetstiden kan variera mellan veckorna, så länge den totala arbetstiden under fyra veckor är maximalt 192 timmar.

Förutom ordinarie månadslön eller timlön utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Det innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Vid så kallad särskild nödfallsövertid höjs krisersättningen till 150 procent av lönen per timme.

Efter att krislägesavtalet har aktiverats är det aktiverat tills Region Uppsala begär att det avaktiveras.