Uppsnabbat från regionstyrelsen den 30 augusti

 Prognos om plus 300 miljoner kronor

Region Uppsalas balanskravsresultat för helåret 2022 beräknas till plus 300 miljoner kronor, vilket är 95 miljoner kronor bättre än budgeterat årsresultat. Det är en förbättring med 18 miljoner kronor jämfört med årsprognosen i maj. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på högre skatteintäkter och generella statsbidrag med 327 miljoner kronor. Finansnettot påverkas negativt av en värdeminskning av regionens medelsportföljer på 317 miljoner kronor. Denna orealiserade värdeminskning är dock exkluderad i det prognostiserade resultatet.

Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping lämnar oförändrade årsprognoser på minus 380 miljoner kronor, respektive minus 13 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset arbetar med effektiviseringsåtgärder för att få bukt med det ekonomiska underskottet. Lasarettets negativa årsprognos förklaras främst av ökade kostnader för inhyrd personal, vilket beror på den ansträngda personalsituationen.

Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden redovisar en oförändrad årsprognos på minus 144 miljoner kronor, vilket är i nivå med budget. Det är främst en ökning av bränslepriserna som gör att nämnden håller kvar föregående prognos, trots att biljettintäkterna stabiliserats under perioden. I prognosen ingår en statlig ersättning på 50 miljoner kronor för minskade biljettintäkter.  

Vårdutbudet vid Vårdcentrum Enköping-Håbo ska utredas

En utredning av invånarnas behov av vård i Enköpings och Håbo kommuner, och en precisering av vårdutbudet vid Vårdcentrum Enköping-Håbo ska genomföras. Detta beslöt regionstyrelsen vid dagens möte. En återrapport ska ges till regionstyrelsen i april 2023. Dessutom ska en förstudie kring Vårdcentrum Enköping-Håbo genomföras, här ska en återrapport ges till regionstyrelsen i december 2022.

Förstudien handlar i grunden om lokalförsörjning, eftersom det även sker andra förändringar i samband med att Lasarettet i Enköping går mot att bli ett rutinkirurgiskt centrum. För att samordna behoven av såväl vårdcentrum som sjukhusvård i länet föreslås en samordnad förstudie, som tar ett samlat grepp såväl om vårdcentrumet som Lasarettet i Enköpings roll.

Tre vårdcentrum i länet befinner sig redan i genomförandefas - Vårdcentrum Tierp-Älvkarleby, Centrala Uppsala och Östhammar. Vad gäller Enköping-Håbo startar nu alltså en utredning kring invånarnas behov av vård i Enköpings och Håbo kommuner, och en precisering av vårdutbudet vid vårdcentrum i samverkan med berörda kommuner. Den behovsanalys som genomfördes under 2019 behöver uppdateras och fördjupas. Enligt handlingarna är det önskvärt att en vårdcentral med ansvar för samordning, jourverksamhet, röntgen och närvårdsplatser finns i nära anslutning till verksamheter inom Lasarettet i Enköping.

(V) önskade ett uttryckligt tillägg om att vårdcentrumet ska ligga ”i anslutning till Lasarettet i Enköping” vilket avslogs, något (V) reserverade sig mot.

Fakta - vad är ett vårdcentrum:

Vårdcentrum är en del av omställningen Effektiv och nära vård 2030, där målet är att utveckla ett nytt mindre sjukhustungt hälsosystem, som bättre ska motsvara invånarnas behov och bidra till god hälsa och jämlik vård i länet. Ett vårdcentrum kan beskrivas som en sambandscentral för vård där det finns tillgång till närvårdsplatser, och viss specialistvård som till exempel barnmedicin, geriatrik, psykiatri och röntgen. Ett vårdcentrum omfattar också den kommunala och regionala primärvården. I uppdraget ingår även att förebygga ohälsa i befolkningen.

Region Uppsala antar strategi för ungas psykiska hälsa

Vid sitt möte antog regionstyrelsen Region Uppsalas strategi för förbättrad psykisk hälsa för barn och unga 2030. Region Uppsala har tidigare antagit en liknande strategi för vuxnas psykiska hälsa.

Syftet med strategin är att peka på strategiska områden där Region Uppsala ska arbeta för att främja psykiskt välbefinnande, och motverka psykisk ohälsa hos barn och unga. Ett arbete som sker i samverkan med andra berörda aktörer i länet – offentliga, privata och inom civilsamhället. Barn innebär flickor och pojkar upp till 18 års ålder.

Strategin omfattar sju särskilt viktiga strategiska utvecklingsområden. Dessa är: Stärkt delaktighet och inflytande för barn och unga i Uppsala, Ökad kunskap om psykisk hälsa hos barn och unga,  Hälsofrämjande och förebyggande insatser i samverkan, Stegvis vård, Köfri vård, Arena för gemensam analys och kompetensutveckling, samt avslutningsvis Hälsa för barn i en hälsosam skola.

Nytt idéburet partnerskap tecknas med Röda Korset

Regionstyrelsen tecknar nu en ny överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Svenska Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala 2023 – 2026.

Nuvarande partnerskap löper ut den 31 december 2022. Behandlingscentret har efterfrågat en ny uppdaterad överenskommelse med Region Uppsala, där det tydligt framgår bland annat hur Region Uppsala samverkar för att minska lidandet för personer med migrantbakgrund som drabbats av psykisk ohälsa till följd av tortyr, krig eller flykt.

Den nya överenskommelsen förtydligar både målgrupp, mål och samverkan. Exempelvis har partnerskapet nu uttryckligen som mål att bland annat bidra till tortyröverlevares rätt till rehabilitering, uppmärksamma tecken på våld i nära relationer och hedersrelaterat våld, samt att aktivt arbeta för att förebygga suicid. Region Uppsala kommer att bidra med 3 miljoner kronor per år, en summa som också kommer att räknas upp årligen.

Simon Alm (-) och Christer Olsson (SD) yrkade i första hand på att ärendet skulle återremitteras, i andra hand på att partnerskapet skulle avslutas – yrkanden som avslogs. De reserverade sig mot beslutet.

Revisorer får svar om palliativ vård

Region Uppsalas revisorer har, genom Helseplan, genomfört en granskning av regionens arbete med palliativ vård (vård i livets slutskede).

Den övergripande bedömningen är att Region Uppsala delvis har ändamålsenliga arbets- och samverkansformer, som delvis tillgodoser behovet av vård enligt nationella program och riktlinjer. Helseplan bedömer samtidigt att Region Uppsala inte har en ändamålsenlig organisatorisk struktur för att tillgodose behovet av palliativ vård. Revisorerna har därför rekommenderat regionstyrelsen att studera pågående utredningar och översyner när det gäller vård i hemmet och palliativ vård, samt att tydliggöra kommunikationsvägar till Region Uppsalas vårdenheter för kommunens vård- och omsorgspersonal.

Vid sitt möte klubbade nu regionstyrelsen svaret till revisorerna. Av svaret framgår bland annat tillgången till specialiserad palliativ vård idag skiljer sig åt, beroende på var i länet en person behöver vård. Den specialiserade palliativa vården i länet består av flera olika verksamheter med olika lokala avtal och den är underdimensionerad i vissa länsdelar. En komplex organisationsstruktur bidrar också till en otydlig roll- och ansvarsfördelning inom och mellan regionala och kommunala enheter.

I Uppsala län pågår en omställning av hälso- och sjukvårdens organisation inom det övergripande programmet Effektiv och nära vård 2030. Svaret påpekar att de brister som identifierats i länet, och som påtalas i revisionsrapporten, är integrerade i detta omställningsarbete. Hit hör sådant som läkemedelshantering vid utskrivning, och samverkan kring specialiserad hemsjukvård.

Som vanligt kan både revisionsrapporten och svaret läsas i sin helhet i handlingarna, som medföljer detta utskick.

Revisorer får svar om god och nära vård

Region Uppsalas revisorer har granskat Region Uppsalas arbete med att genomföra god och nära vård, inom Region Uppsala benämnt Effektiv och nära vård 2030. Syftet med granskningen är att se om styrelser och berörda nämnder bedriver arbetet med omställningen till god och nära vård på ett tillräckligt brett, uthålligt och ändamålsenligt sätt.

Effektiv och nära vård 2030 bedrivs som ett storskaligt förändringsarbete som påverkar såväl invånare som medarbetare inom hälsa, stöd, vård och omsorg. Revisorernas övergripande bedömning är att arbetet med omställningen bedrivs på ett delvis uthålligt, brett och ändamålsenligt sätt. Därefter lämnar de några rekommendationer, till exempel att ta coronakommissionens slutrapport i beaktande.

Vid sitt möte klubbade regionstyrelsen nu svaret, där det bland annat framgår att bedömningen är att reformen i sig kommer att ge bättre förutsättningar vid framtida kriser. Detta då vårdstrukturen blir mer robust, till exempel med tillskapandet av vårdcentrum på ett antal platser i länet. Det skapas också bättre förutsättningar för ökad samverkan mellan aktörer, och möjligheter till digitala lösningar. Svaret i sin helhet finns i handlingarna som medföljer detta utskick.

Medarbetare ska utbildas om skyddade personuppgifter

Samtliga medarbetare inom Region Uppsala ska utbildas i hantering av skyddade personuppgifter. Därtill ska ett regionövergripande utvecklingsarbete genomföras när det gäller rutiner, uppföljning, avvikelsehantering och styrande dokument. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte, samtidigt som de klubbade ett svar till Region Uppsalas revisorer.

Bakgrunden är att Region Uppsalas revisorer genomfört en granskning av skyddet för patienter, medarbetare och andra med skyddade personuppgifter. Syftet med granskningen är att säkra att verksamheterna inom Region Uppsala arbetar så att uppgifter som rör personer med skyddade personuppgifter inte röjs till obehörig.

Revisorerna lämnade ett antal rekommendationer till regionstyrelsen, bland annat att upprätta en risk- och väsentlighetsanalys för hantering av skyddade personuppgifter. Samt att möjliggöra kompetensutveckling för samtlig personal i tillämpning av styrande dokument.

Av svaret framgår bland annat att det inom vissa områden finns upprättade rutiner, behörigheter och ett utvecklat arbete för att följa upp hanteringen av data kring skyddade personuppgifter. Inom några områden finns dock fortfarande ett behov av ett utvecklings- och förbättringsarbete. Sammantaget leder detta till de beslut regionstyrelsen nu fattade. Svaret i sin helhet finns i handlingarna som medföljer detta utskick.

Region Uppsala positiva till planerad kraftledning

Region Uppsala har fått yttra sig över en remiss från Svenska Kraftnät om planerade kraftledningsförstärkningar i det så kallade Uppsalapaketet.

Region Uppsala instämmer i Svenska Kraftnäts utredning och förslag för planerade kraftledningsförstärkningar i Uppsalapaketet: Mehedeby-Jälla (norra delen), Jälla-Plenninge och Bredåker-Jälla (mellersta delen), Plenninge-Odensala (södra delen) samt Munga-Hamra.

En förstärkning av transmissionsnätet inom och till Uppsala län underlättar för en fortsatt expansion av invånare och näringsliv, enligt Region Uppsalas svar. Dock måste hänsyn tas till att inte störa vattentäkter, infrastruktur eller annat som är av vikt för regionen.