Den här webbplatsen använder cookies, som samlar information om hur du interagerar med sidan. I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen.
Region Uppsala tar höjd för en ny roll inom civilt försvar
Materialkrisen 2019, pandemin och kriget i Ukraina. Flera uppmärksammade händelser har satt ljuset på Region Uppsalas förmåga att fungera även under mer komplicerade förutsättningar. Till detta kommer den nationella planeringen för det civila försvaret. Vid sitt möte idag behandlade regionstyrelsen såväl ett program för säkerhet och beredskap, som en plan för höjd beredskap och krig. Regionfullmäktige behandlar ärendena i juni.
Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande.
Planeringen för civilt försvar återupptogs genom den försvarspolitiska inriktningen 2015–2020. Enligt propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (2020/21:30) innebär det bland annat att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Utgångspunkten för planeringen av totalförsvaret ska vara att under minst tre månader kunna hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och Sveriges närområde, som innebär allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, samt krig under en del av denna tid.
- Även för Region Uppsala gäller att verksamheten ska kunna bedrivas under störda förhållanden i åtminstone 90 dagar. Vi har tidigare tagit ett beslut om lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsprodukter, vi fortsätter att vända på stenar för att få till en mer robust och redundant verksamhet, säger Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande.
Plan för höjd beredskap och krig för Region Uppsala innehåller en beskrivning av den verksamhet som Region Uppsala ska bedriva i händelse av höjd beredskap och krig. Den beskriver också vad Region Uppsala ska klara av, hur länge och under vilka förhållanden (planeringsförutsättningarna). I planen finns även principerna för Region Uppsalas krigsorganisation och dess bemanning, ledningsfunktionens övergång från kris till krig, samt en metod för uppföljning av krigsorganisationen.
Enligt program för säkerhet och beredskap ska Region Uppsala vid utgången av 2026 kunna bedriva samhällsviktig verksamhet i minst 90 dagar, inta en bemannad och övad krigsorganisation, krisleda genom en gemensam ledningsmodell, erbjuda en trygg miljö för alla verksamheter, medarbetare och förtroendevalda samt reducera sårbarheter utifrån aktuell hotbild för skyddsvärda tillgångar.
- Det förändrade säkerhetspolitiska läget i vår omvärld med en högre hotbild ställer nya krav på vår säkerhet och beredskap. Därför är det av stor betydelse att Region Uppsala nu fattar beslut om att anta dessa dokument, säger Jan Stangebye, säkerhets- och beredskapschef på Region Uppsala.
Region Uppsalas avtal med privata aktörer behöver, enligt tjänsteutlåtandet, utvecklas vad gäller krav som ställs på leverans av varor och tjänster vid fredstida kriser, vid höjd beredskap och i krig. Regionstyrelsen beslutade därför vid sitt möte att en process för dialog med privata utförare och civilsamhället ska arbetas fram senast till december 2022. I övrigt kommer program för säkerhet och beredskap, samt plan för höjd beredskap och krig, att behandlas av regionfullmäktige i juni.
Kontakt
Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande: 076 – 785 41 72 Jan Stangebye, säkerhets- och beredskapschef Region Uppsala: 076 – 808 13 24
Bilder
Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande.
Ladda ner bild