Uppsnabbat från regionstyrelsen den 31 maj 2022

Prognos om plus 282 miljoner kronor

Region Uppsalas årsprognos, enligt balanskravsresultatet, uppgår till plus 282 miljoner kronor efter april månad. Det är 76 miljoner kronor bättre än budgeterat årsresultat – vilket främst beror på högre skatteintäkter på grund av en snabbare återhämtning av ekonomin, samt högre generella statsbidrag. Prognosen är dock en försämring med 49 miljoner kronor jämfört med mars månad.

Denna försämring beror bland annat på ökade lönekostnader, inklusive inhyrd personal, och fortsatt lägre trafikintäkter än budgeterat. Därtill ökade kostnader för medicinskt material, samtidigt som bränsle, lokaler och fastighetskostnader beräknas kosta mer. Region Uppsalas finansnetto påverkas negativt av en värdeminskning av regionens medelsportföljer om 290 miljoner kronor. Denna värdeminskning är dock inte realiserad, och är därför exkluderad från prognosen.

Sjukhusstyrelsens årsprognos är totalt minus 363 miljoner kronor jämfört med budget, vilket innebär en prognosförsämring med cirka 22 miljoner jämfört med mars. Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 30 miljoner kronor och Lasarettet i Enköping står för en försämring på 3 miljoner kronor mot budget. Prognosen för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping förklaras främst av ökade kostnader för inhyrd personal, kravet att säkerställa en organisation för 12 000 PCR-tester per vecka, nytt avtal för ambulansflyget, lägre riks- och regionintäkter respektive ökade kostnader för patientkost och höjda priser för labb-prover.

Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden försämrar sin årsprognos från cirka minus 103 miljoner kronor till minus 144 miljoner kronor, jämfört med budget. Det är främst en kraftig ökning av bränslepriserna som gör att nämnden försämrar sin prognos

Förslag om utträde ur Svensk Luftambulans

Vid sitt möte beslutade regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att besluta om utträde ur kommunalförbundet Svensk Luftambulans (SLA). Regionstyrelsen beslöt också att det ska inledas diskussioner om ett intentionsavtal mellan Region Uppsala och Västra Götalandsregionen kring en gemensam upphandling av luftambulanstjänst.

Bakgrunden är att regiondirektören i september 2021 fick i uppdrag att genomlysa förutsättningarna för framtida ambulanshelikopterverksamhet i Region Uppsala. Uppdraget avrapporterades till regionstyrelsen i januari 2022, efter att den rapporten lämnades har det nu också framkommit att endast en annan region delar Region Uppsalas behov av att upphandla en större helikopter (Västra Götalandsregionen). Konsekvensen av detta blir då en kraftig kostnadsökning jämfört med den tjänst som Region Uppsala har idag.

Enligt tjänsteutlåtandet så har Region Uppsalas luftburna Intensivvård (LIV) en unik profil, där majoriteten av uppdragen består av att utföra intensivvårdstransporter med hög kompetens och specifik utrustning mellan olika sjukhus i regionen och i landet. Denna profil skiljer sig på flera områden från merparten av de övriga medlemmarnas verksamhet i SLA. SLA:s koncept är, enligt utlåtandet, snarare att tillhandahålla prehospital ambulanskapacitet med fordon som endast i nödfall även kan fungera för intensivvårdstransporter.

Strategi för förbättrad psykisk hälsa antagen

Vid sitt möte antog regionstyrelsen Strategi för förbättrad psykisk hälsa för vuxna 2030. Återrapportering ska ske, i enlighet med strategins innehåll, vartannat år med start i december 2022.

Strategin syftar till att på ett strukturerat och långsiktigt hållbart sätt främja psykiskt välbefinnande i Uppsala län, samt förebygga psykisk ohälsa och suicid. Den omfattar sju särskilt viktiga strategiska utvecklingsområden.

Dessa är att öka kunskapen om psykisk ohälsa i befolkningen, utveckla hälsofrämjande och hållbara arbetsplatser inom Region Uppsala, erbjuda kunskapsbaserad och stegvis vård, stärka det suicidpreventiva arbetet, öka kunskapen om olika gruppers utsatthet i länet, stärka patient- och brukarinflytandet på alla nivåer samt tidiga och ändamålsenliga insatser.

Projektdirektiv för Uppsala spårväg antogs

Vid sitt möte antog regionstyrelsen projektdirektiv för Uppsala Spårväg 2022 - 2025, detta under förutsättning av att motsvarande beslut fattas av Uppsala kommun.

Projektet Uppsala spårväg styrs genom projektdirektiv som är gemensamma för Region Uppsala och Uppsala kommun. Ett första direktiv gällde för perioden 2018 – 2021. Det nya projektdirektivet gäller alltså för åren 2022 - 2025. Det omfattar aktiviteter som utgör förberedelse för genomförande av spårvägssystemet. Dessa inkluderar att ha uppnått lagakraftvunna detaljplaner och tillstånd, projektering, detaljering av krav och upphandlingsstrategi, genomförandestrategi, genomförande av upphandlingar, och säkerställande av organisation för genomförandefasen och överlämning till drift.

Den bedömda totala kostnaden för de aktiviteter som omfattas i projektdirektivet uppgår till 174,5 miljoner kronor. Denna utgift kommer att inarbetas i Regionplan och budget 2023 - 2025.

Direktivet och det planerade arbetet i projektet Uppsala spårväg under 2022 - 2025 är en förutsättning för att kunna uppfylla redan ingångna avtal, och driftsätta spårvägssystemet 2029 i enlighet med det Fyrspåravtal som Region Uppsala har träffat med svenska staten, Uppsala kommun och Knivsta kommun.

Simon Alm (-) och (SD) röstade för att direktivet skulle avslås och reserverade sig mot beslutet. 

Projektdirektiv för Uppsala C antogs

Vid sitt möte antog regionstyrelsen projektdirektiv för Uppsala C. Enligt tjänsteutlåtandet är grunden för direktivet att Trafikverket ska etablera två nya järnvägsspår från Uppsala till länsgränsen mot Stockholm, vilket innebär att även Uppsala C och stationsområdet behöver utvecklas. Mer plats måste skapas för själva spåren, och nya lösningar kring hur människor ska ta sig till och från tågen måste arbetas fram.

Uppsala kommun ska starta en planläggning av stationsområdet, och detta föreslås göras i ett gemensamt projekt där Region Uppsala ingår som projektägare.

Av materialet framgår bland annat att det varje dag rör sig mer än 100 000 personer inom stationsområdet. Av dem åker cirka 45 000 personer tåg. Till år 2030 beräknas antalet bussresor inom området öka med 50 procent, och till 2050 beräknas antalet tågresenärer ungefär fördubblas. För att Uppsala C inte ska bli för trångt, och för att alla ska känna sig trygga, måste framtidens stationsområde planeras, utformas och byggas. Projektet, vars direktiv nu alltså antogs av regionstyrelsen, syftar till att ta ett helhetsgrepp kring stadsutvecklingen i och i närheten av Uppsala C. Det ska även säkerställa utformningen av en välfungerande och kapacitetsstark kollektivtrafikanläggning.

Barn i riskgrupp får gratis vaccin mot hepatit B

Region Uppsala kommer att finansiera hepatit B-vaccinationer för barn 6 - 18 år i definierade riskgrupper. Därmed blir vaccinationerna kostnadsfria för barnen och deras vårdnadshavare. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte.

Bakgrunden är, enligt tjänsteutlåtandet, att Region Uppsala sedan år 2015 finansierar hepatit B-vaccin åt barn som är yngre än i skolåldern. Detta i samband med övriga barnvaccinationer inom BVC (barnavårdscentralerna). Folkhälsomyndighetens rekommendation är att samtliga nyfödda, liksom barn upp till 18 års ålder med ursprung i högendemiska länder, bör vaccineras. Vaccinationerna förebygger effektivt infektion och sena komplikationer i form av leversvikt och levercancer.

Tidigare har hepatit B-vaccinationer för barn i skolåldern bekostats av föräldrarna, när behov identifierats av elevhälsan. Nu kommer alltså vaccinet att bekostas av Region Uppsala, medan själva vaccinationerna kommer att äga rum i elevhälsans regi. Kostnaden för vaccinationerna beräknas till 140 000 kronor för år 2022.

Fortsatt avgiftsfri provtagning för covid-19

Vid sitt möte beslutade regionstyrelsen att provtagning för covid-19 ska fortsätta att vara avgiftsfritt inom Region Uppsala under hela år 2022.

Bakgrunden är att covid-19 från den 1 april 2022 inte längre är klassad som en allmänfarlig sjukdom, något som bland annat innebär kostnadsfrihet för patienten. Men rekommendationen från Region Uppsalas smittskyddsenhet är en fortsatt avgiftsfri provtagning. Orsaken är, enligt handlingarna, att det finns en fortsatt risk för samhällsfara vid ökad smittspridning. Dessutom finns fortsatt nationellt krav på smittspårning inom vård och omsorg, vilket gäller både personal och patienter. Den avgiftsfria provtagningen ökar chanserna att snabbt upptäcka ökad smittspridning.

Beslutet gäller till och med 31 december 2022. En eventuell förlängning kan vara aktuell om smittspridningen fortsätter.

Pengar till konsert och bok

Vid sitt möte tog regionstyrelsen beslut om att avsätta pengar till en gemensam upplevelse för alla Region Uppsalas medarbetare i augusti 2022. Det rör sig om konserter med Eric Gadd och Veronica Maggio i Botaniska trädgården. Regionstyrelsen beslutade också att en bok med dokumentation från Region Uppsalas medarbetares erfarenheter av pandemin ska produceras till december 2022. För genomförandet avsätts 15 miljoner kronor.

(S) och (V) röstade för att ärendet borde avslås, och reserverade sig mot beslutet. Simon Alm (-) och (SD) röstade avslag vad gäller konsert, och bifall vad gällde att producera en bok och reserverade sig mot beslutet i den delen som handlade om konsert.

Region Uppsala tar höjd för en ny roll inom civilt försvar

Materialkrisen 2019, pandemin och kriget i Ukraina. Flera uppmärksammade händelser har satt ljuset på Region Uppsalas förmåga att fungera även under mer komplicerade förutsättningar. Till detta kommer den nationella planeringen för det civila försvaret. Vid sitt möte idag behandlade regionstyrelsen såväl ett program för säkerhet och beredskap, som en plan för höjd beredskap och krig. Regionfullmäktige behandlar ärendena i juni.

Planeringen för civilt försvar återupptogs genom den försvarspolitiska inriktningen 2015–2020. Enligt propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (2020/21:30) innebär det bland annat att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Utgångspunkten för planeringen av totalförsvaret ska vara att under minst tre månader kunna hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och Sveriges närområde, som innebär allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, samt krig under en del av denna tid.

Plan för höjd beredskap och krig för Region Uppsala innehåller en beskrivning av den verksamhet som Region Uppsala ska bedriva i händelse av höjd beredskap och krig. Den beskriver också vad Region Uppsala ska klara av, hur länge och under vilka förhållanden (planeringsförutsättningarna). I planen finns även principerna för Region Uppsalas krigsorganisation och dess bemanning, ledningsfunktionens övergång från kris till krig, samt en metod för uppföljning av krigsorganisationen.

Enligt program för säkerhet och beredskap ska Region Uppsala vid utgången av 2026 kunna bedriva samhällsviktig verksamhet i minst 90 dagar, inta en bemannad och övad krigsorganisation, krisleda genom en gemensam ledningsmodell, erbjuda en trygg miljö för alla verksamheter, medarbetare och förtroendevalda samt reducera sårbarheter utifrån aktuell hotbild för skyddsvärda tillgångar.  

Region Uppsalas avtal med privata aktörer behöver, enligt tjänsteutlåtandet, utvecklas vad gäller krav som ställs på leverans av varor och tjänster vid fredstida kriser, vid höjd beredskap och i krig. Regionstyrelsen beslutade därför vid sitt möte att en process för dialog med privata utförare och civilsamhället ska arbetas fram senast till december 2022. I övrigt kommer program för säkerhet och beredskap, samt plan för höjd beredskap och krig, att behandlas av regionfullmäktige i juni.

Flera riktlinjer kring HR-frågor antogs

Vid sitt möte antog regionstyrelsen fyra riktlinjer med koppling till HR-frågor. Det rör sig om riktlinje för hälsofrämjande arbetsplatser, riktlinje för lönebildning, riktlinje för kompetensförsörjning och riktlinje för medarbetarskap och chefskap. Som vanligt finns handlingarna i sin helhet bifogade med denna utgåva av Uppsnabbat.

Initiativ om covidbonus avslogs

I april inkom Helena Proos (S) och Vivianne Macdisi (S) med ett initiativ om att ta fram ett förslag till ekonomisk kompensation för vårdpersonalen, så kallad covidbonus. Förslaget nämner Region Uppsalas förbättrade skatteprognos, och föreslår att 40 miljoner kronor ska användas till en riktad kompensationsutbetalning till vård- och omsorgspersonal inom sjukhusvård och primärvård.

Vid sitt möte avslog regionstyrelsen förslaget. Av svaret framgår bland annat att det finns stora osäkerheter i hur år 2022 kommer att utvecklas ekonomiskt för Region Uppsala. Inom hälso- och sjukvården finns stora underliggande underskott och även inom kollektivtrafiken finns utmaningar.

Svaret poängterar också att andra insatser har gjorts. Bland annat nämns att de som frivilligt flyttat semesterveckor fått 9 000 till 12 000 kronor per flyttad semestervecka. Under stora delar av pandemin har extra ersättning utgått med 135 kronor per timme för vardagspass och 160 kronor per timme för natt- och helgpass. När medarbetare tvingats till förflyttning har restid även utgått för restid, resor och parkering. För år 2022 har 5 miljoner kronor anslagits till insatser som ska bidra till medarbetarnas återhämtning.

(S) reserverade sig mot beslutet.