Uppsnabbat från regionstyrelsen den 29 april

Prognos om minus 224 miljoner kronor

Regionens prognostiserade balanskravsresultat, efter mars månads utgång, uppgår till minus 224 miljoner kronor. Det är 389 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat. Prognosen är oförändrad sedan februari och baseras liksom tidigare i hög grad på lägre riks- och regionintäkter, och ökade personalkostnader på Akademiska sjukhuset och Fastighet och service. Samt förväntade ökade kostnader för köpt vård, läkemedel och medicinskt material. Ökade trafikkostnader i form av två nödavtal och Akademiska sjukhusets ännu oidentifierade åtgärder bidrar också till den negativa årsprognosen.

(M), (L), (KD) och (SD) yrkade på att Region Uppsala ska nyttja effektivitetsdelegationen för att åstadkomma strukturella förändringar och stärkt effektivitet. Detta vann regionstyrelsens gillande, då detta ansågs vara ett redan pågående arbete. 

Riktade statsbidrag på 162,7 miljoner kronor fördelas

Vid sitt möte klubbade regionstyrelsen fördelningen av 147,1 miljoner kronor i riktade statsbidrag. Pengarna går till tillfälliga satsningar inom områdena tillgänglighet och vårdkapacitet, psykisk hälsa och suicidprevention samt det helt nya statsbidraget att ”stärka primärvårdens arbete med psykisk ohälsa”.

Bakgrunden till beslutet är att staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) varje år fattar överenskommelser inom flera områden (det förekommer även statsbidrag via Socialstyrelsen). Dessa fattas efter det att Region Uppsalas regionplan och budget redan är beslutad, och därför behöver Region Uppsala fördela om och satsa medel på insatser som inte redan finns i budgeten för år 2025.

121,3 miljoner kronor fördelas från statsbidraget för vårdkapacitet till insatser inom fokusområdena enligt följande: Vårdplatser Akademiska sjukhuset 71,2 miljoner kronor.  Vårdplatser Lasarettet i Enköping 7,2 miljoner kronor.  Vårdplatser Nära vård och hälsa 1,6 miljoner kronor. Därutöver fördelas 41,3 miljoner kronor till bland annat tillgängligghetskoordinatorer på Akademiska sjukhuset.

15,6 miljoner kronor flyttas från statsbidraget ”psykisk hälsa och suicidprevention” till det nya statsbidraget ”primärvårdens arbete med psykisk ohälsa”. 25,8 miljoner kronor fördelas från statsbidraget ”psykisk hälsa och suicidprevention” till insatser riktade mot specialistvården.

(M), (L) och (KD) lämnade särskilt yttrande. 

Byggnad för cyklotron- och radiokemi får ytterligare 16 miljoner

Projektet Ny cyklotron- och radiokemibyggnad tilldelas ytterligare 16 miljoner kronor. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte. Den totala investeringsutgiften får därmed uppgå till högst 168 500 000 kronor (168,5 miljoner kronor).

År 2019 fattade fastighets- och servicenämnden beslut om genomförande av en ny cyklotron- och radiokemibyggnad vid Akademiska sjukhuset. Byggnaden ska inrymma ett PET-laboratorium (positronemissionstomografi), en teknik för undersökning av patienter med hjälp av radiofarmaka. I de nuvarande lokalerna finns en cyklotron för framställning av dessa spårmolekyler, som används vid undersökningarna. I samband med att den tunga och ålderstigna utrustningen byts ut behöver även nya ändamålsenliga lokaler uppföras. Projektet är nu i sitt slutskede och ytterligare medel om 16 miljoner kronor behöver alltså tillföras.

Exploateringsavtal i Tierp fastställdes

Vid sitt möte fastställde regionstyrelsen ett exploateringsavtal för vårdcentrum, med Tierps kommun.

Exploateringsavtalet är kopplat till detaljplanens genomförande, så att fastigheterna kan utvecklas och bli mer ändamålsenliga för ett vårdcentrum. Efter beslut om detaljplan genomför Region Uppsala så en förstudie, i enlighet med tidigare fattat beslut.

Detaljplaneutvecklingen för Region Uppsalas fastighet i Tierp startade under 2023 och under våren 2025 ska den upp för antagande i Tierps kommunfullmäktige. Exploateringsavtalet reglerar ansvaret mellan kommun och exploatör. Bland annat ska nya infarter skapas och ledningar kan behöva flyttas till förmån för nya framtida byggnader.

(M), (L) och (KD) lämnade särskilt yttrande.

Mark för tågdepå i Fullerö köps in

Regionfullmäktige beslutade i februari 2025 om förvärv av två fastigheter i Fullerö, samt bemyndigade regionstyrelsen att besluta om köpeavtalen. Vid sitt möte klubbade nu regionstyrelsen fastighetsöverlåtelseavtalen för Fullerö 21:11 (del av) och Fullerö 17:8 (del av).

Tanken med marken är att kunna bygga en tågdepå. Utifrån kommande utbyggnader i järnvägssystemet finns det behov av en ny depå. Det finns dock i dagsläget inga fattade beslut om en ny tågdepå, utan förvärvet ska ses som ett strategiskt köp inför framtiden.

Markareal för respektive fastighet är på cirka 87 000 kvadratmeter (8,7 hektar), respektive cirka 119 000 kvadratmeter (11,9 hektar) markyta. Marken sträcker sig mellan järnvägen och E4 och består främst av skogsmark. Köpesumman är på 36 575 000 kronor (cirka 36,5 miljoner kronor). Men det finns vissa förbehåll i beslutet. Bland annat att exakta fastighetsgränser och ytor fastställs först efter att lantmäteriet har avstyckat fastigheterna från stamfastigheten. Samt att det ingår en återköpsklausul i köpeavtalet, om avstyckning av fastighet inte skulle beviljas.

(KD) yrkade på att Region Uppsala ska eftersträva att teckna intentionsavtal med externa aktörer för att säkra finansiering av en framtida tågdepå i Fullerö. Detta vann regionstyrelsens gillande. 

Initiativ om kameraoffensiv besvarades

I december 2024 inkom Jonathan Othén (SD) med ett initiativ om att införa en kameraoffensiv mot de kriminella gängen. I initiativet föreslogs bland annat att Region Uppsala skulle inleda en dialog med Polismyndigheten om tekniska och juridiska möjligheter att koppla regionens kamerabevakning direkt till polisen.

Av svaret framgår bland annat att Region Uppsala redan har en fungerande rutin för överlämning av inspelat material från kamerabevakning till brottsbekämpande myndigheter. Detta vid misstanke om att brott ska genomföras, eller vid genomfört brott. Svaret behandlar också under vilka förutsättningar inspelat material kan lämnas ut, då det alltid är en avvägning mot den personliga integriteten.

(SD) och (M) yrkade på återremiss, och reserverade sig mot beslutet. 

Initiativ om utökad visselblåsarfunktion besvarades

I november 2024 inkom Björn-Owe Björk (KD) och Cecilia Hamenius (KD) med ett initiativ om en utökad visselblåsarfunktion inom Region Uppsala. Till skillnad från dagens funktion skulle den omfatta all verksamhet som Region Uppsala ansvarar för och som finansieras av regionen, inklusive upphandlade verksamheter och de som regionen har avtal med. Detta innefattar privata leverantörer inom exempelvis vård, kollektivtrafik och byggentreprenad. Funktionen skulle alltså även inkludera anställda hos privata aktörer.

Av svaret framgår att externa leverantörer inte omfattas av visselblåsarlagens skydd. De har dock möjlighet att rapportera missförhållanden till sin egen organisations visselblåsartjänst, eller till en tillsynsmyndighet.

Av svaret framgår också att det för närvarande pågår ett arbete inom Region Uppsala som syftar till att bättre fånga upp missförhållanden inom området välfärdsbrottslighet. Det kommer att föreslås att det införs en lösning för allmänheten, där de kan inkomma med tips kring oegentligheter inom Region Uppsalas verksamhet. En sådan tipsfunktion skulle kunna användas även av externa leverantörer, liksom av andra grupper och aktörer i samhället. Med detta ansågs initiativet besvarat.

(KD) och (M) yrkade på bifall, och reserverade sig mot beslutet. 

Initiativ om att synliggöra vårdköer avslogs

I december 2024 inkom Emilie Orring (M) med ett initiativ om att regionstyrelsen skulle rensa bland styrtalen och prioritera vårdköerna. Samt att ett särskilt program skulle etableras för att korta vårdköerna genom förbättrade flöden, vårdkedjor och samarbete med externa vårdgivare.

Vid sitt möte avslog regionstyrelsen initiativet. Av svaret framgår bland annat att förslaget ligger i linje med redan befintliga uppdrag. Exempelvis inom nivåstrukturering, förenklade kontaktvägar och ökad samverkan med externa vårdgivare.

(M), (KD), (L) och (SD) yrkade på bifall, och reserverade sig mot beslutet. 

Initiativ om kortning av vårdköer för bland annat starr avslogs

I januari 2025 inkom Emilie Orring (M), Björn-Owe Björk (KD) och Malin Sjöberg Högrell (L) med ett initiativ om åtgärder för att korta vårdköerna inom höftledsartros, framfall och gråstarr. Vid sitt möte avslog nu regionstyrelsen initiativet.

Av svaret framgår bland annat att köerna för gråstarrsoperation är kortare än vad vårdgarantin medger. För höftledsartros och framfall pågår det vissa insatser, enligt svaret. Hittills har ett 90-tal patienter som väntar på höftledsprotes identifierats som möjliga att remitteras till privata vårdgivare eller slussas genom vårdgarantienheten. Akademiska sjukhuset för också en dialog med verksamhetschefen vid kvinnosjukvård runt en möjlig upphandling av framfallsoperationer.

(M), (KD), (L) och (SD) yrkade på bifall, och reserverade sig mot beslutet. 

Initiativ om kvinnosjukvård avslogs delvis

I januari 2025 inkom Emilie Orring (M), Björn- Owe Björk (KD) och Malin Sjöberg Högrell (L) med ett initiativ om att regionstyrelsen skulle få en redovisning av vilka frågor inom kvinnosjukvården som anses prioriterade. Samt att extern kompetens med expertis inom kvalitetsledningssystem och ISO-certifiering anlitas för att genomföra en genomlysning, och ta fram en långsiktig plan för Region Uppsalas fortsatta arbete på området.

Vid sitt möte godkände regionstyrelsen initiativet vad gäller att få en redovisning, men avslog den i den andra delen. Efter det att flera kvinnor fått sin livmoder bortopererad på felaktiga grunder så har en extern granskning genomförts. Den har bland annat tittat på de bakomliggande kvalitetsbrister som lett till felaktiga diagnoser och provsvar inom diagnostik. Samt lämnat åtgärdsförslag för att säkerställa att provsvar och diagnoser hanteras korrekt och patientsäkert framöver. Utredningen har också intervjuat de drabbade kvinnorna om deras upplevelse och deras synpunkter på händelsen. Därtill pågår ett arbete med att utveckla ett sammanhållet kvalitetsledningssystem för ett systematiskt och effektivt kvalitetsarbete. 

(M), (KD), (L) och (SD) yrkade på återremiss, vilket avslogs av regionstyrelsen. (M) yrkade i andra hand på bifall, vilket avslogs av regionstyrelsen. (M), (KD), (L) och (SD) reserverade sig mot beslutet. 

Initiativ om en modern upphandlingsorganisation besvarades

I maj 2024 inkom Emilie Orring (M), Björn-Owe Björk (KD) och Malin Sjöberg Högrell (L) med ett initiativ om en ny modern upphandlings- och inköpsorganisation. I initiativet föreslogs bland annat att regiondirektören skulle få i uppdrag att utveckla Region Uppsalas strategiska upphandlings- och inköpsorganisation, med syftet att nå en besparing jämfört med nuvarande kostnader på två procent.

Vid sitt möte klubbade regionstyrelsen svaret, där det bland annat framgår att beredningen av förslaget visar att det ligger i linje med det utvecklingsarbete som redan pågår sedan ett par år tillbaka. Med detta ansågs initiativet besvarat.

(M), (KD), (L) och (SD) yrkade på att ärendet skulle bifallas, och reserverade sig mot beslutet.