Den här webbplatsen använder cookies, som samlar information om hur du interagerar med sidan. I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen.
AI-baserad taligenkänning ska införas i Region Uppsala
Effektiviseringsdelegationen beviljar Region Uppsala drygt 29 miljoner kronor för effektivare hälso- och sjukvård. Lejonparten, cirka 24 miljoner kronor, ska gå till AI-baserad taligenkänning på Akademiska sjukhuset, 2,4 miljoner kronor till digital hantering och arkivering av vävnadsprover och 2,2 miljoner kronor till konvertering av slutenvård till dagkirurgi på Lasarettet i Enköping. Åtgärderna ska vara genomförda senast den 31 december 2027.
– Statsbidragen blir ett värdefullt tillskott som möjliggör ytterligare satsningar på digitalisering och AI utöver det som redan pågår; åtgärder som förväntas leda till varaktiga effektiviseringar, stärkt vårdkvalitet och förbättrad tillgänglighet för patienterna, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala.
I Region Uppsala började man använda taligenkänning för att dokumentera i journalsystemet på bred front 2024, då inom vårdförvaltningarna Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Nära vård och hälsa. Tekniken innebär att personalen talar in det som ska dokumenteras i patientjournalen Cosmic, ett komplement till att skriva själv och/eller använda digital diktering.
– Vi ska ligga i framkant med att nyttja AI och digitaliseringens möjligheter för effektivisering av vården. Digitala lösningar och förändrade arbetssätt bidrar till ökad uppgiftsväxling. Medarbetarnas kompetens kan användas på bästa sätt samtidigt som AI nyttjas för att frigöra tid, säger Frida Antesson, administrativ direktör på Akademiska sjukhuset och projektägare.
Tidigare var diktering framför allt tillgängligt för läkare, medan medicinska sekreterare skrev in anteckningen i journalsystemet. I och med taligenkänning får alla professioner möjlighet att tala in sina anteckningar i stället för att skriva. Det spar tid för många användare och innebär framför allt att journalanteckningen blir tillgänglig för övrig personal och för patienten direkt, utan fördröjning.
På Akademiska sjukhuset arbetar man med införandet av taligenkänning enligt den plan som beslutades innan sommaren. Övergången till AI-baserad taligenkänning innebär att man byter system vilket delvis kräver ett omtag. Lasarettet i Enköping och Nära vård och hälsa kommer troligtvis att fortsätta med nuvarande teknik så länge avtalet med Microsoft löper på.
Uppgiftsväxling frigör tid för patienter
Enligt Frida Antesson förväntas införandet av AI-baserad taligenkänning på sikt kunna bidra till en genomgripande effektivisering av vårdadministration och en hållbar resursanvändning.
– Genom att minska tiden som vårdpersonal lägger på dokumentation frigörs kapacitet som kan användas till direkt patientarbete och andra värdeskapande insatser. Dessutom möjliggör uppgiftsväxling i stor skala, att arbetsuppgifter flyttas från vårdpersonal till Vårdadministrativ service (VAS); att kompetens används på rätt sätt, framhåller hon.
En ökad tillgång i realtid till dokumentation i journalen gör att informationen blir tillgänglig omedelbart efter patientmötet. Detta möjliggör snabbare beslutsvägar, till exempel vid utskrivning från slutenvården så att vårdplatser blir tillgängliga för nya patienter, vårdtider kortas och vårdlogistiken blir effektivare. Satsningen förväntas även kunna minska felmarginaler vid DRG-kodning kopplat den mänskliga faktorn.
Digital hantering och arkivering av vävnadsprover
Klinisk patologi är ett laboratorium på Akademiska sjukhuset som står inför utmaningar med att säkerställa en effektiv och säker hantering av vävnadsprover i ett alltmer digitaliserat sjukvårdsystem. Samtidigt ökar kraven på spårbarhet, patientsäkerhet och effektivitet i laboratoriearbetet. Till laboratoriet inkommer vävnadsprover som processas till så kallade klossar. Dessa förvaras på klinisk patologi i 30 år varefter de slutförvaras hos Uppsala biobank. Projektet handlar om att införa ett digitalt arkiveringssystem för närarkiv, det vill säga det närmsta årets arkivering då man oftast behöver hämta dessa vävnadsprover igen. Effekten förväntas bli mer patientsäker hantering, samtidigt som arbetsmiljön blir bättre och laboratoriet kan ge snabb och effektiv service.
Konvertering av slutenvård till dagkirurgi på Lasarettet i Enköping
Lasarettet har ett högt beläggningstryck på vårdavdelningarna. Med stöd av statsbidraget kan sjukhuset nu pröva en modell där en utvald grupp knäprotespatienter, som är medicinskt lämpade, opereras dagkirurgiskt och följs upp av ett mobilt team. Det ger en trygg hemgång med tidig mobilisering och tät kontakt med vården.
Modellen avlastar slutenvården och skapar plats för patienter som har större behov av inneliggande vård. På sikt ger det förbättrade flöden och en mer hållbar användning av resurserna inom verksamheten.
.
Kontakt
Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala; mikael.köhler@regionuppsala.se Frida Antesson, administrativ direktör på Akademiska sjukhuset och projektägare för AI-baserad taligenkänning; frida.antesson@akademiska.se Kristina Nilsson, biträdande verksamhetschef klinisk patologi, Akademiska sjukhuset (Digital hantering och arkivering av vävnadsprover); kristina.maria.nilsson@akademiska.se Tammer Hemdan, verksamhetschef kirurgen, Lasarettet i Enköping (Konvertering av slutenvård till dagkirurgi); tammer.hemdan@regionuppsala.se