Strokevården i Region Uppsala får utmärkelser

Priset för helåret 2024 delas ut av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke och baseras på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige bidrar 71 sjukhus med data till Riksstroke, vilket är nästan alla sjukhus som vårdar strokepatienter i akutskedet. Även i år är Akademiska det enda större sjukhuset bland pristagarna och dessutom det enda universitetssjukhus som fått upprepade utmärkelser.

– Det är otroligt glädjande att vi kan fortsätta leverera god strokevård. Vår strokekedja har haft, och står inför, stora utmaningar. Priset baseras på 2024 års data och vi har redan börjat se över hur vi ska förbättra rehabilitering efter stroke, där merparten av våra patienter får tidig understödd utskrivning med rehabilitering i hemmet. Även om vi tappar en placering jämfört med 2022 och 2023 är vi otroligt stolta över den framgång vi haft med vårt systematiska arbete med att förbättra strokevården vid Akademiska sjukhuset, säger Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare vid strokeavdelningen och ordförande för regionens strokeråd.

I Uppsala sker kvalitetsarbetet för strokekedjan inom en lokal arbetsgrupp (LAG) för stroke och TIA, som är uppdelad i Rädda Hjärnan-gruppen och Strokerådet. I LAG Stroke deltar också Lasarettet i Enköping som nu för första gången får omnämnandet ”God Strokevård”.

– Det känns extra roligt att regionens två sjukhus får detta pris, men också att ett universitetssjukhus som Akademiska lyckas att utmärka sig år efter år. Stora sjukhus har ofta svårare att uppfylla alla målnivåerna med många aktörer i vårdkedjan. En stor del av strokevården sker vid sjukhusets strokeavdelning inom verksamhetsområde neuro, men sjukhusets strokekedja inkluderar ett flertal verksamhetsområden, från ambulanssjukvård till rehabilitering i sluten- och öppenvård. Framgången hade inte varit möjlig utan allas gemensamma insatser, framhåller Signild Åsberg.

Ann-Kristin Kinander, strokekoordinator på Lasarettet i Enköping, lyfter samarbetet i vårdkedjan som en viktig framgångsfaktor:

– Att vara ett ”litet” lasarett är en fördel som gör att vi kan identifiera och skruva på detaljer, men det kan också vara en utmaning med begränsade förutsättningar. En bidragande orsak till vår höga kvalitet är teamet och deras ihärdiga arbete för att upprätthålla goda nivåer och bidra till en god strokevård genom hela kedjan vilket gynnar patienternas tillfrisknande. Undersköterskorna och rehab är vår stomme som består av rutinerade medarbetare som guidar och stöttar alla nya sjuksköterskor och läkare som kommer till oss.

Välfungerande rapportering avgörande

En grundförutsättning för att få priset är en välfungerande rapportering till kvalitetsregistret Riksstroke, där både Akademiska och Lasarettet har en god täckningsgrad (89 respektive 98 procent) jämfört med slutenvårdsregistret samt hög svarsfrekvens (91 respektive 93 procent) vid Riksstrokes enkätuppföljning tre månader efter stroke.

Signild Åsberg nämner några utmaningar och utvecklingsområden framöver:

– Ännu fler patienter med stroke eller TIA bör erbjudas direktinläggning på Akademiskas strokeavdelning. Under de senaste åren andelen som kommer direkt till oss ökat, för tio år sedan var den långt under 75 procent. Vi är nu uppe på 84 procent, en måttlig nivå, men målet över 90 procent. Det ställer stora krav, inte bara på strokeavdelningen som den ser ut idag, utan också på hela verksamhetsområde neuro. Vi behöver också fortsätta arbeta med nöjdhet gällande rehabilitering efter det akuta skedet, något patienterna skattar tre månader efter strokeinsjuknandet. Här har Akademiska sjukhuset backat några procentenheter. Utöver det vill vi också fortsätta utveckla strokevården med effektivare handläggning i det urakuta skedet, både i vårt uppdrag som trombektomicenter för Sjukvårdsregion Mellansverige och i omhändertagande vid hjärnblödning, avrundar Signild Åsberg.

FAKTA: Akademiska sjukhusets resultat för vård vid stroke eller TIA 2024 - indikatorer som ligger till grund för utmärkelsen. (Det genomsnittliga värdet för hela landet i parentes.)

• 84 procent av patienter med stroke eller TIA, som inte behövde högre vårdnivå, hade strokeavdelning 85B1 som första vårdande enhet (Riket: 85 %).

• 20 procent av strokepatienterna fick trombolys - ett propplösande läkemedel eller trombektomi - ett kateterburet ingrepp för mekanisk borttagning av blodproppen (Riket: 21 %).
• 52 procent av de som trombolyserades fick behandling inom 30 minuter från ankomst till Akademiska (Riket: 51 %).
• 87 procent av strokepatienterna undersöktes enligt NIH strokeskala (Riket:76 %).
• 94 procent av strokepatienterna vårdades vid strokeavdelning 85B1 eller vid högre vårdnivå någon gång under vårdtiden (Riket: 94%).
• 100 procent av strokepatienterna sväljbedömdes (Riket: 86%).
• 83 procent av strokepatienterna uppgav att de var nöjda med rehabiliteringen efter utskrivning från Akademiska (Riket:87%).

• 84 respektive 87 procent av patienterna fick blodtryckssänkare vid ischemisk stroke respektive TIA (Riket:79% respektive 73%).
• 98 respektive 100 procent av patienter utan förmaksflimmer fick trombocythämmare vid ischemisk stroke respektive TIA (Riket: 95 % respektive 98 %).
• 82 respektive 86 procent av patienter med förmaksflimmer fick peroral antikoagulantia vid ischemisk stroke respektive TIA (Riket: 85 % respektive 91 %).
• 87 respektive 90 procent av patienterna fick blodfettssänkare vid ischemisk stroke respektive TIA (Riket: 85 % respektive 86 %).

FAKTA: Lasarettet i Enköpings resultat för vård vid stroke eller TIA 2024 indikatorer som ligger till grund för utmärkelsen. (Det genomsnittliga värdet för hela landet i parentes.)

• 88 procent av stroke- och 95 procent av TIA-patienterna lades in på strokeenhet, IVA eller neurokirurg som första vårdnivå. (Riket: 85 procent).

• 10 procent av strokepatienterna fick trombolys - ett propplösande läkemedel eller trombektomi - ett kateterburet ingrepp för mekanisk borttagning av blodproppen (Riket: 21 procent).

• 57 procent av de som trombolyserades fick behandling inom 30 minuter från ankomst (Riket: 51 procent.

• 85 procent av strokepatienterna undersöktes enligt NIH strokeskala (Riket: 76 procent).

• 98 procent av strokepatienterna vårdades vid strokeavdelning 85B1 eller vid högre vårdnivå någon gång under vårdtiden (Riket: 94 procent).

• 100 procent av strokepatienterna sväljbedömdes (Riket: 86 procent).88 procent av strokepatienterna uppgav att de var nöjda med rehabiliteringen efter utskrivning från Akademiska (Riket: 87 procent).

• 82 respektive 75 procent av patienterna fick blodtryckssänkare vid ischemisk stroke respektive TIA (Riket:79 procent respektive 73 procent).

• 93 respektive 97 procent av patienter utan förmaksflimmer fick trombocythämmare vid ischemisk stroke respektive TIA (Riket: 95 respektive 98 procent).

• 87 respektive 100 procent av patienter med förmaksflimmer fick peroral antikoagulantia vid ischemisk stroke respektive TIA (Riket: 85 respektive 91 procent).91 respektive 91 procent av patienterna fick blodfettssänkare vid ischemisk stroke respektive TIA (Riket: 85 respektive 86 procent).