Den här webbplatsen använder cookies, som samlar information om hur du interagerar med sidan. I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen.
Uppsnabbat från regionstyrelsen den 27 januari
Avsiktsförklaring om avyttring av mark i Tierp beslutad
Region Uppsala ska ingå en avsiktsförklaring med Tierps kommun om avyttring av mark. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte.
Avsiktsförklaringen rör fastigheten Tierp 45:4, som omfattar Tierps vårdcentrum och ägs av Region Uppsala. Syftet med avsiktsförklaringen är att i framtiden avyttra del av fastigheten till Tierps kommun, men själva avyttringen sker först efter 2030. Avsiktsförklaringen gäller till den 1 januari 2029. Tierps kommuns behöver fastigheten för att bygga förskola och särskilt boende. Region Uppsala har genomfört
en behovsanalys som visar att regionen klarar sina lokalbehov även om en del av markytan avyttras till Tierps kommun.
Region Uppsala gör ett årsresultat på plus 251 miljoner kronor
Region Uppsala kommer att göra ett balanskravsresultat på plus 251 miljoner kronor för år 2025. Detta är 86 miljoner kronor bättre än budgeterat. Under året har antalet vårdkontakter i regionen ökat med 3,7 procent, kostnaderna för hyrpersonal minskat kraftigt, och effektiviseringsåtgärder motsvarande 360 miljoner kronor har genomförts i verksamheterna.
Kostnaderna för inhyrd personal har minskat kraftigt och ligger på totalt 185 miljoner kronor för helåret. Detta är 1,86 procent av de totala personalkostnaderna för vårdförvaltningarna, vilket innebär att Region Uppsala nu ligger under målet om högst 2,00 procent av personalkostnaderna. Under år 2025 har regionen genomfört omfattande effektiviseringsåtgärder på sammanlagt 360 miljoner kronor. Antalet vårdkontakter har ökat med 3,7 procent och tillgängligheten har generellt förbättrats. Region Uppsala har också en stark finansiell ställning och sett till sin storlek en låg skuldsättning (cirka 80 miljoner kronor totalt sett).
Akademiska sjukhuset gör ett resultat på minus 826 miljoner kronor, vilket är 826 miljoner kronor sämre än budget. Den negativa avvikelsen från budgeten beror främst på för många anställda och därmed för höga lönekostnader, men även på köp av material och vård från andra aktörer, samt lägre intäkter från riks- och regionvård än budgeterat.
Lasarettet i Enköping gör ett resultat på plus 17 miljoner kronor jämfört med budget, bland annat beroende på ökade statsbidrag. Nära vård och hälsa gör ett resultat på plus 2 miljoner kronor mot budget, beroende bland annat på statsbidrag, en del vakanser och ett åtgärdsprogram som har haft full effekt under året. Folktandvården gör ett resultat i nivå med budget.
Trafik och samhälle gör ett resultat på minus en miljon kronor jämfört med budget, beroende på kostnader för nödavtal. Kulturnämnden gör ett negativt resultat på minus 4 miljoner kronor. Det beror främst på lägre intäkter från folkhögskolan (då Arbetsförmedlingen hänvisat färre elever), och personalkostnader knutna till Wiks slott och konferens. Fastighets- och servicenämnden gör ett resultat på minus 8 miljoner kronor mot budget, knutet till kostnader för måltids- och verksamhetsnära service. Plusresultat gör också regionstyrelsen med bland annat Ledningskontoret samt vårdstyrelsens egen verksamhet, sjukhusstyrelsens egen verksamhet och regionala utvecklingsnämnden.
Årsredovisningen i sin helhet kommer att redovisas för regionstyrelsen i mars 2026.
2,7 miljarder kronor satsas på regional transportinfrastruktur
2,7 miljarder kronor. Så mycket satsas nu på transportinfrastrukturen i Uppsala län. Bland annat färdigställs två större vägprojekt väg 288 och väg 55, där även fotgängares och cyklisters behov prioriteras längs mötesseparerade vägar. Vid sitt möte fastställde regionstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län 2026 - 2037.
Länsplanen för regional transportinfrastruktur i Uppsala län 2026–2037 fungerar som länets gemensamma långsiktiga färdplan för hur vägar, cykelinfrastruktur och kollektivtrafikanläggningar ska utvecklas. Planen beskriver vilka satsningar som prioriteras och hur statliga planeringsmedel på totalt 2,7 miljarder kronor ska användas för att förbättra framkomlighet, tillgänglighet och hållbara resor i hela länet. Planen utgår från nationella transportpolitiska mål och den regionala utvecklingsstrategin och omfattar tio mål med tillhörande strategiska inriktningar.
Större delen av den ekonomiska ramen handlar om investeringar för att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet på väg 55 och väg 288 . Det rör sig om sträckorna Örsundsbro-Kvarnbolund (790 miljoner kronor) och Enköping-Litslena (265 miljoner kronor) på väg 55, som blir mötesfri väg. Här ingår även satsningar för att säkra framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter, bland annat genom parallell gång- och cykelväg, och tillgänglighetsanpassningar av hållplatser, med accelerationskörfält som skall förbättra framkomligheten för bussar. Då det gäller väg 288 har arbetet redan påbörjats för förbättrad standard mellan Hökhuvud och Börstil och samråd pågår för mötesfri väg mellan Gimo och Börstil.
Betydande satsningar görs även på cykelinfrastruktur och kollektivtrafikinfrastruktur. Dessutom reserveras medel för framtida behov kopplade till fyrspårsavtalet och vissa insatser för näringsliv och besöksnäring.
Cirka 328 miljoner kronor reserveras som en planeringsreserv för kommande åtgärder, främst för behov som uppstår i samband med fyrspårsavtalet samt för insatser som kan stödja godstransporter och besöksnäring. Medel ska i första hand finansiera eller medfinansiera behov i fyrspårsomlandet och åtgärder kopplat till fyrspårsavtalet. Dessa medel är inte öronmärkta för någon specifik åtgärd ännu. Cirka 291 miljoner kronor avsätts för trafiksäkerhetsåtgärder i de prioriterade stråken. Cirka 278 miljoner kronor avsätts för finansiering av kollektivtrafikinfrastruktur. Cirka 54 miljoner kronor satsas på att tillsammans med staten finansiera viktiga regionala projekt, bland annat förbättringar då det gäller perronger utefter Ostkustbanan och en ny storregional cykelväg mellan Heby och Sala.