Kom igång med kommunikation

Illustration: Vuxen med barn i knät pekar på en bildkarta som ligger på ett bord.

Varför är det viktigt att komma igång?

Innan barn lär sig prata använder de ögonkontakt, gester, ljud och ansiktsuttryck för att visa vad vill och inte vill göra, vad de tycker är gott och vad de tycker är kul. De kan också visa tydligt vad de inte vill göra och vad de inte gillar. Detta kallar vi icke verbal kommunikation eller tidig kommunikation. Den tidiga kommunikationen är en förutsättning för att barnet ska fortsätta att utveckla språk och andra viktiga färdigheter. När barnet har lärt sig peka kan det exempelvis lära sig nya ord genom att en vuxen berättar vad saker som barnet pekar på heter. Barnet kan också tidigt visa vad som är fel vilket gör det lättare för vuxna att hantera barnets frustration. Det är därför viktigt att hjälpa sitt barn att komma igång med kommunikation redan innan barnet börjat prata.

Hur kan jag hjälpa mitt barn?

All kommunikation lärs in i samspel med andra människor. Ett barn kan lära sig nya ord och gester exempelvis från en film, men det är i stunder av gemensam uppmärksamhet som barnet lär sig att använda dem för att kommunicera. Gemensam uppmärksamhet innebär att barnet medvetet fokuserar på något tillsammans med någon annan.

Illustration: Äldre man tar fart på ett barn i gunga.

Om ni får till gemensam uppmärksamhet när barnet gungar, så kan barnet lära sig att be om mer fart genom att titta på dig eller säga "mer". Barnet kan också lära sig att dela glädjen med dig när ni tittar på varandra och skrattar tillsammans. För att stötta barnets kommunikation gäller det att få många stunder med gemensam uppmärksamhet och samspel. Det kan du göra med en rad strategier:

Kommunikationstriangel

För att få till gemensam uppmärksamhet är det viktigt att barnet enkelt kan titta både på dig och på det som ni leker med eller tittar på.

Illustration: Vuxen och barn sitter på golvet nära. De tittar på varanda och samtalar om en leksakshäst som kvinnan håller i handen. Bilden åskådliggör en kommunikationstriangel; barnet, den vuxna och hästen de samtalar om.

Det gör du genom att placera barnet, det ni har fokus på och dig själv i en triangel. Då skapas en kommunikationstriangel som möjliggör gemensam uppmärksamhet.

Fånga upp och svara på barnets kommunikation

I stunder av gemensam uppmärksamhet behöver den vuxna fånga upp och svara på barnets kommunikation. Det kallas för att använda en responsiv kommunikationsstil.

  • Titta och lyssna på vad barnet gör, säger och verkar intresserat av och kommentera det.
  • Vänta och förvänta dig att barnet ska svara. Med små barn behöver du ofta vänta ganska länge innan barnet svarar. Barnet kan svara genom att peka, göra ljud, titta upp, göra en gest eller försöka säga ord.
  • Tolka och bekräfta allt barnet gör som kommunikation. Du kan bekräfta genom att imitera barnet eller bygga ut det barnet sagt eller gjort. Om ni gungar och barnet säger ”mer” bekräftar du och bygger ut det barnet sagt genom att säga ”ja, du vill ha mer fart!” och ger barnet mer fart på gungan.

Illustration: Vuxen och barn på golvet. De leker med tillsammans med leksaksbilar.

När kommunikationen fungerar bra gör vuxna detta omedvetet. Om barnet har en avvikande kommunikationsutveckling är det lätt hänt att vuxna kommunicerar allt mindre med barnet. Då behöver du medvetet använda en responsiv kommunikationsstil för att barnet ska komma igång med sin kommunikation.

Bildstöd

Små barn har svårt att prata om saker som inte är här och nu. De har inte tillräckligt många ord för att delta i samtal och kan ha svårt att förstå vad vi pratar om. Genom att använda bilder kan ni få till stunder av gemensam uppmärksamhet om sådant som inte är här och nu.

Ett enkelt sätt att komma igång med bildstöd är att samla foton och filmer på din telefon eller iPad. Ni kan sedan titta på bilderna tillsammans och småprata om det ni har gjort. De flesta barn tycker om att titta på sig själv och saker de känner igen. Det ökar barnets motivation att kommunicera.

Se filmen Prata om lekparken

Filmen är textad på svenska, engelska, arabiska och somaliska (somali), sorani och tigrinja. Klicka på CC och ställ in språk.

Du kan också använda bilder för att prata om vad som ska hända. Genom att visa bilder och prata om något som ska hända så förbereder du barnet. När barnet har koll på vad som ska hända ökar också chansen att det blir en lyckad aktivitet. Det kan vara en bra idé att skriva ut vissa foton. Om du till exempel sätter upp bilder på viktiga personer hemma så kan barnet själv använda bilden för att fråga efter eller prata om personen.

Illustration: Vuxen och barn i tamburen. De tittar på bild på insidan av ytterdörren. Bilden föreställer en lekplats.

Tecken som AKK

Barn lär sig naturligt att kommunicera med gester innan de lär sig prata. Små barn har också lättare att förstå vad vi säger om vi använder mycket gester och mimik. Ett sätt att stötta barns kommunikationsutveckling är därför att använda tecken från teckenspråket samtidigt som man pratar med barnet. Detta kallas för Tecken som alternativt eller kompletterande kommunikationssätt och förkortas TAKK.

Illustration: Vuxen och barn vid matbordet, vända mot varandra. Båda tecknar med handen ordet "äta".

När den vuxna använder tecken är det lättare för barnet att fokusera på den vuxna. Tecknen hjälper också barnet att förstå vad olika ord betyder. Genom att den vuxne använder tecken kan barn själv lära sig viktiga tecken, som de kan använda innan det lärt sig att säga orden.

Här finns en webbkurs för dig som vill lära dig använda tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.

Foto: Kursledaren Elin visar tecknet för "dricka".

Habiliteringens webbkurs Tecken som AKK

Skapa tillfällen för kommunikation

För att stötta barnets kommunikation behöver du skapa många tillfällen med samspel och gemensam uppmärksamhet varje dag.

Se filmen "Skapa tillfällen till kommunikation"

Filmen är textad på svenska, engelska, arabiska och somaliska (somali), sorani och tigrinja. Klicka på CC och ställ in språk.

Här har vi samlat våra bästa tips för att skapa många tillfällen för kommunikation i vardagen:

  • Småprata och sätt ord på det du och barnet gör i vardagen, exempelvis när ni byter blöja, tvättar händerna eller går hem från förskolan.
  • Läs böcker tillsammans varje dag. Här kan du läsa mer om hur du kan komma igång med bokläsning. Länk till bokläsningssida.
  • Småprata med ditt barn om saker som har hänt eller ska hända. Genom att använda foton eller filmer när ni pratar kan barnet delta i samtalet.
  • Lek tillsammans med ditt barn. Välj aktiviteter och lekar som barnet gillar. Planera lekarna så att både du och barnet har tydliga roller och så att barnet behöver kommunicera med dig i leken.
  • Gör barnet delaktig i rutiner i vardagen. Om du låter barnet vara med och duka, städa undan leksaker, plocka ur diskmaskinen eller tvätta kläder blir det perfekta tillfällen att öva kommunikation.
  • Rigga situationer så att barnet behöver kommunicera mer med dig. Du kan ge barnet frukt i mindre bitar, så att det får chans att be om "mer" flera gånger. Du kan också lägga barnets leksaker väl synliga på en hylla, så att barnet får öva på att be dig ta ner dem när det blir suget på att leka.

Illustration: Barn i rutschkana. Vuxen nedanför håller upp tre fingrar.

Kontakt

Sidorna "Tidig intervention" är skapade av Habiliteringen i Uppsala län. Informationen vänder sig till alla som vill ha tips om hur man kan stödja barn till lek och kommunikation. 

Kontakt med ansvarig för innehållet på sidan sker genom e-post till: habiliteringen@regionuppsala.se