Andningsorgan - KOL

Vad bör behandlas?

KOL ska behandlas in i sent palliativt skede då behandlingen är symtomlindrande, förhindrar exacerbationer och ökar överlevnaden. Spirometri med reversibilitet krävs för att ställa diagnos samt vid uppföljning, men är svår att genomföra. Den enklare FEV1/FEV6-mätningen kan tillsammans med anamnes användas med ganska stor säkerhet.

Samsjuklighet är mycket vanligt, främst hjärt-kärlsjuklighet, osteoporos och ångest/oro, och bidrar till KOL-sjukdomens svårighetsgrad.

Stadium ska bestämmas med hjälp av GOLD A-D och avgör behandlingen (se tabell). Kronisk respiratorisk insufficiens med hypoxi bör behandlas med syrgas. Dyspné orsakar stort lidande och är prognostiskt ogynnsamt och bör behandlas symtomlindrande, lågdos opioider kan provas. Exacerba-tioner bör behandlas, och är i cirka 1/3 av fallen bakteriella.

Icke-farmakologisk behandling

Rökstopp! Vaccination mot influensa och pneumokocker. Anpassad KOL-rehabilitering. Andnings- och inhalationsteknik. Energi- och proteinrik kost, flera små måltider (på grund av snabb mättnad för att förbättra förutsättningen för tillräckligt intag), behov av näringsdrycker och andra kosttillägg. Adekvat fysisk aktivitet. Handhållen fläkt mot dyspné.

Vilka läkemedel bör användas?

Se tabell. Viktigast i behandlingen av de mest sjuka äldre är att man kontrollerar inhalations-teknik och inandningskapacitet vid behandlingsstart och vid varje återbesök! Den här patientgruppen, även utan kognitiv svikt, får ofta allt svårare med detta. Vid sviktande teknik överväg alternativa administrationsformer, främst spray via andningsbehållare eller nebulisator. Det finns ingen över-tygande evidens för att något läkemedel eller någon inhalator starkt kan rekommenderas framför något annat. 

Farmakologisk behandling EJ EXACERBATIONER EXACERBATIONER 
Lindriga eller sporadiska symtom(CAT <10 eller CCQ <1,0 eller mMRC <2) Betydande symtom(CAT >10 eller CCQ >1,0 eller mMRC >2) (Definierat som minst 2 exacerbationer som behandlats i öppenvård eller minst 1 på sjukhus under det senaste året)
SABA 1:a-handsval Tillägg vid behov Tillägg vid behov
LABA 2:a-handsval 1:a-handsval  
LAMA 2:a-handsval 1:a-handsval 1:a-handsval
LABA+LAMA 3:e-handsval 2:a-handsval 2:a-handsval
ICS+LABA     3:e-handsval
ICS+LABA+LAMA     3:e-handsval
Roflumilast     Tillägg vid FEV1 <50% och samtidig förekomst av produktiv hosta

CAT = COPD Assessment Test. CCQ = Clinical COPD Questionnaire. mMRC = Modified Medical Research Council Dyspnea Scale. SABA = Short-acting beta-adrenoceptor agonist. LABA = Long-acting beta-adrenoceptor agonist. LAMA= Long-acting muscarinic antagonists. ICS = Inhaled corticosteroids.

Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/särskilt beaktas?

  • Överväg dosminskning eller utsättning av inhalationssteroider vid upprepade pneumonier.
  • Vid hjärtkomorbiditet bör man hålla mängden beta-2-agonister så låg som möjligt.
  • Undvik underhållsbehandling med perorala steroider och kortverkande bronkdilaterare (biverkningar).
  • Undvik kontinuerlig behandling med acetylcystein (ingen dokumenterad effekt) samt icke-selektiva betablockerare.
  • För enkelhetens skull bör inte olika inhalatorer kombineras hos enskild patient, då tekniken skiljer sig.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling?

Behandlingen ska fortsätta in i livets slutskede för symtomlindring så länge patienten upplever nytta och kan tillgodogöra sig läkemedlet. Vid utsättning av inhalationssteroider rekommenderas nedtrappning. Syrgasbehandling vid dokumenterad respiratorisk insufficiens med hypoxi ska fortgå.

Kontakt

Läkemedelsteamet vid vårdkvalitetsenheten

Regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning

E-post: lakemedel@regionuppsala.se

 

Klinisk farmakologi

Akademiska sjukhuset

Se kontaktuppgifter till Klinisk farmakologi på akademiska.se