Svag ekonomi och överskuldsättning – nu är det extra viktigt med suicidprevention

Inflation och höga boräntor har försatt Sverige i ett tufft läge, samtidigt som nätbutiker och spelbolag lockar med snabba köp och smidiga kreditlösningar. I november meddelade Kronofogden att skulderna till dem hade ökat med 16 procent under året.

Den ekonomiska obalansen börjar också bli ett folkhälsoproblem. Forskning visar att en av fem personer med stora skulder mår så psykiskt dåligt att de försökt ta sitt liv. Detsamma gäller personer med ekonomiskt bistånd, rapporterade Socialstyrelsen nyligen.

Prioritera MHFA och annan suicidprevention

Inom Uppsala län pågår många olika former av suicidpreventivt arbete. FoU Socialtjänst samordnar arbetet med Mental Health First Aid (MHFA) eller på svenska Första hjälpen till psykisk hälsa. Det är ett internationellt beprövat och regionalt förankrat utbildningsprogram som bygger på att instruktörer utbildar ”första hjälpare” i att ta kontakt med personer som mår psykiskt dåligt, lyssna, prata och se till att personen får professionell hjälp om det behövs.

I rådande ekonomi är det särskilt viktigt att länets MHFA-instruktörer fortsatt får utrymme och förutsättningar hos sina arbetsgivare att hålla första hjälpen-kurserna. Som samordnare stöttar och rustar vi instruktörerna genom erfarenhetsutbyten och kompetensutveckling.

Henrik Levinsson föreläste om överskuldsättning – en riskfaktor vi behöver mer kunskap om

I tisdags var lektorn och forskaren Henrik Levinsson, Lunds universitet, inbjuden till MHFA-instruktörernas nätverksträff för att dela med sig av sina forskningsresultat och råd på temat överskuldsättning och suicid. Föreläsningen ledde till samtal om att förebygga i tid och att försöka lyfta ämnet under de innehållsrika första hjälpen-kurserna.

I samband med nätverksträffen passade vi på att ställa några frågor till Henrik om hans högaktuella arbete.

Du forskar om överskuldsättning, vad innebär det?

– Det finns ingen vedertagen definition av begreppet och det kan studeras på olika sätt, men generellt är det en situation som består över en längre tid, där hushållets inkomster överstiger utgifterna och man inte kan lösa obalansen med till exempel besparingar.

Vad visar den uppmärksammande studien som din forskargrupp publicerade i våras?

– Framför allt att överskuldsättning är en stark riskfaktor för suicidalt beteende. Vi frågade 641 överskuldsatta personer om de har försökt ta sitt liv och närmare 20% svarade ja. Det är en mycket hög siffra jämfört med befolkningen i stort, där andelen som gjort självmordsförsök bara är någon promille. Av de 20% som svarade ja hade dessutom 40% försökt flera gånger.

Är det psykisk ohälsa som leder till att man hamnar i den ekonomiska problematiken eller omvänt?

– Det är svårt att säga vad som är orsak och verkan. Det kan finnas en dubbelriktad påverkan, där dessa faktorer förstärker varandra. Ofta finns det också en kritisk livshändelse med i bilden, till exempel separation, sjukdom eller en plötslig och oförutsägbar inkomstminskning.

– Överskuldsatta som försökt ta sitt liv beskriver känslor som maktlöshet och rädsla. För att hantera sin situation ser vi att många använder maladaptiva copingstrategier som gör situationen värre. De behöver hjälp att hitta adaptiva copingstrategier.

Har storleken på skulden någon betydelse?

– Nej, när vi samkör skuldstorlek med den psykiska påfrestningen som man upplever på grund av sina skulder, ser vi tydligt att summan inte verkar spela någon roll. Resultaten stämmer med tidigare forskning. Det är den subjektiva upplevelsen av situationen som är viktig.

Har ni studerat vilka insatser eller vilken behandling som kan hjälpa?

– Med start i början av nästa år kommer vi ta ett bredare grepp om frågan, ur ett medicinskt, psykosocialt och psykologiskt perspektiv. Genom att följa individer över tid får vi en större förståelse för bakomliggande orsaker och vad som kan hjälpa.

Finns det ändå något som vi inom välfärdsyrken kan göra här och nu?

– Både överskuldsättning och suicidtankar är ämnen som är tabubelagda och förenade med skuld, stigma och skam. Våga fråga och prata om ekonomisk hälsa. Berätta att personen inte är ensam om sina problem och tankar. Det finns hjälp, vård och stöd.

– Har man ett yrke eller en roll där man har många kontakter, finns lika många möjligheter att identifiera människor i riskzonen. Ju tidigare, desto bättre. Det kan också behövas enkla och direkta vägar mellan exempelvis budget- och skuldrådgivning och hälso- och sjukvård.

– Det breda preventiva arbetet och psykosocialt stöd är det som i tidigare forskning visat sig effektivt för att förhindra självmord. De "första hjälpare" som MHFA-instruktörerna utbildar kan absolut spela en viktig roll med sina kunskaper i att ta kontakt och göra en första bedömning.