Den här webbplatsen använder cookies, som samlar information om hur du interagerar med sidan. I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen.
Samhälleliga faktorer och professionell praktik
Denna artikel handlar om vad en isländsk modell med stöd, till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning, under barnavårdsutredningar kan innebära. Stödet ges av statligt finansierade rättighetsskyddstjänstepersoner och studien bygger på tjänstepersonernas erfarenheter av att ge stöd till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar under barnavårdsutredningar.
Denna studie från Australien handlar om utredningar och underlag gällande föräldrar med IF eller kognitiva svårigheter och deras barn. Analyserna baserade sig på 20 uppdragsbeskrivningar samt utredningsmaterialet från 24 experter. Slutsatserna är bland annat att det alltjämt råder problematiska antaganden om att föräldrar med IF är oförmögna att utvecklas i sitt föräldraskap, samt att uppdragsbeskrivningars formulering är problematiska i hur det associerar kognitiva svårigheter med oförmåga.
Denna studie undersökte uppfattningar hos personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten om hinder och förutsättningar för föräldrastöd till, och psykisk hälsa hos, mödrar med intellektuell funktionsnedsättning. Studien genomfördes i Kanada där 13 yrkesverksamma intervjuades om sina uppfattningar och erfarenheter av att ge stöd i föräldraskapet och förebygga psykisk ohälsa.
Detta är en artikel om vilka faktorer som är viktiga för en framgångsrik praktik med att ge stöd till föräldrar med intellektuell funktionedsättning där det finns risk för omsorgssvikt. Den bygger på kunskap från intervjuer med yrkesverksamma i England som bedömdes arbeta särskilt framgångsrikt enligt en intresseorganisation.
I denna svenska studie har tjänstepersoner inom socialtjänsten intervjuats. En analys av utredningar vid socialtjänstens enhet för försörjningsstöd ingick också. Syftet med studien var att undersöka ärenden där barnfamiljer hotas av vräkning. Klienterna i detta sammanhang är alltså föräldrar vilket aktualiserar frågor om föräldraförmåga och barns bästa i relation till både ekonomisk utsatthet och funktionsnedsättning. Artikeln diskuterar hur handläggarna förhåller sig till klienter som är föräldrar med ekonomiska problem och som har svårt att följa planering, där de problemen återkommer och där det finns anledning att misstänka att det föreligger en kognitiv funktionsnedsättning.
Denna studie undersökte barnavårdutredningar gällande föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF), med fokus på bedömningar av föräldraförmåga och barns behov. Det saknades ofta tydliga bedömningar av föräldraförmåga, var otydligt vilka behov som främjades av familjehemsplacering, och saknades hänsyn till familjernas livsomständigheter.
Denna studie undersökte barnmorskors kunskaper om, erfarenheter av, och attityder till gravida kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Majoriteten hade erfarenhet av kvinnor med IF men saknade utbildning om graviditet och IF. Majoriteten tänkte att kvinnor med IF inte klarar av föräldraskap och en tredjedel att kvinnor med IF inte ska bli föräldrar.