Folkhälsa

Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd, både vad det gäller nivå och fördelning av de samlade individernas hälsa. En god folkhälsa handlar alltså inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämnt fördelad som möjligt.

Hälsan i befolkningen formas genom ett samspel av ärftliga faktorer, livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Folkhälsan påverkas också av samhällets organisation och resurser, individers förutsättningar att fatta beslut som gynnar hälsan och åldersstrukturen i befolkningen.

Folkhälsopolitikens övergripande mål

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Syftet är att genom folkhälsopolitiken skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) fastslås att vi behöver säkerställa alla människors rätt till trygghet och delaktighet, hälsa, utbildning och tillfredställande levnadsstandard. Utvecklingen behöver komma alla till del, oavsett bakgrund, ålder, förutsättningar eller var i länet man bor.

Uppsala län: en välmående region

Uppsala län är en relativt välmående region och här finns goda förutsättningar för ett gott liv. Länet har en stark tradition av kunskap och kompetens med två universitet och ett starkt näringsliv. Länet har tillgång till en stor arbetsmarknad, såväl inom länet som inom Stockholm-Mälarregionen och den växande befolkningen har tillgång till en mångfald av natur- och kulturmiljöer och många attraktiva livsmiljöer. Men trots länets goda förutsättningar finns det stora inomregionala skillnader vad gäller livsvillkor och hälsa mellan grupper i befolkningen och i olika geografiska områden i länet.

Länets folkhälsoarbete bedrivs utifrån åtta nationella målområden:

1. Det tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
5. Boende och närmiljö
6. Levnadsvanor
7. Kontroll, inflytande och delaktighet
8. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att främja hälsa, förebygga ohälsa och sträva efter att utjämna skillnader i hälsa. God folkhälsa ger stora vinster för både individen och samhället. Människor som mår bra kan vara mer produktiva, mer aktiva i sina liv och delta fullt ut i samhället. Detta är viktigt för Uppsala läns utveckling och tillväxt.

Vi följer folkhälsoutvecklingen i länet

Hälsan förändras över tid och den ser olika ut i olika grupper och i olika delar av landet. För att upptäcka och påverka dessa skillnader är det viktigt att följa utvecklingen över tid. Därför genomför Region Uppsala folkhälsoundersökningarna Liv och hälsa ung och Liv och hälsa vuxen. Du kan läsa mer om respektive undersökning på samverkanswebben genom att följa dessa länkar: 

Liv och hälsa ung - Region Uppsala

Liv och hälsa (vuxen) – folkhälsoundersökning

Vi stödjer länets folkhälsoarbete

Region Uppsala erbjuder bidrag för att driva folkhälsoarbetet.

Folkhälsomedel

Varje år utlyser Region Uppsala folkhälsomedel. Syftet är att skapa extra kraft, synergieffekter och långsiktiga vinster i länets folkhälsoarbete, genom insatser som sker utöver ordinarie verksamhet. Som grund för arbetet sammanställer och kommunicerar Region Uppsala kunskapsunderlag för att kunna påvisa behov av förflyttningar mot en god och jämlik hälsa.

Utlysning av folkhälsomedel

Verksamhetsbidrag

Region Uppsala delar ut verksamhetsbidrag som ska främja gemenskap och välmående i ett mer hälsofrämjande och inkluderande samhälle. Genom att skapa förutsättningar för länets invånare att delta och ingå i sammanhang och meningsfulla aktiviteter skapas tillit, samhörighet och delaktighet i samhället.

Utlysning av verksamhetsbidrag

Pågående projekt med stöd av Region Uppsalas folkhälsomedel

Följande projekt fick folkhälsomedel 2024:

• Uppsala stadsmission har fått 400 000 kronor för sitt projekt Unga Station. På Unga Station möts ungdomar från olika skolor och områden. Där finns en plats där vuxna finns tillgängliga för att erbjuda stöd, både på individuell basis och i grupp. Utöver att hjälpa med olika former av stöd, samhällsinformation, kontakter med myndigheter, läxläsning och jobbsökning, ordnas även kurser för att stärka självförtroendet hos ungdomarna.
• ABF i Uppsala län har fått 300 000 kronor för sitt projekt Trygga mötesplatser. Projektet skapar säkra platser där hbtqia+-personer kan träffas, särskilt eftersom unga hbtqia+-personer i Norduppland ofta känner sig utsatta och ensamma. ABF planerar att hålla en träff varje månad på olika platser i samarbete med fritidsgårdarna.
• Föreningen Fyrisgården har fått 300 000 kronor för sitt projekt Fyrisgårdens Hälsoprojektet – fysisk och psykisk hälsa. Fyrisgården kommer att fortsätta och vidareutveckla Hälsoprojektet för fysisk och psykisk hälsa, som startade under våren 2023. Ungdomar med funktionsvariationer är inte lika aktiva inom idrottsaktiviteter på sin fritid, umgås inte lika ofta med vänner och är inte lika vanliga medlemmar i föreningar jämfört med andra unga. Målet med projektet är att förändra detta och främja ökad deltagande och gemenskap för unga med funktionsnedsättning.
• Mamma United har fått 230 000 kronor för sitt projekt Mamma United basprogram. Mamma United planerar att införa sitt utbildningsprogram för att ge stöd åt mammor i Gränby, så att de kan ta kontroll över sina egna liv och sina barns situation. Gruppen får möjlighet att delta i utbildningsprogrammet kostnadsfritt under en period av tre månader.
• RF-SISU har fått 200 000 kronor för sitt projekt Idrott för hälsa och gemenskap. Med satsningen "Idrott för hälsa och gemenskap" strävar RF-SISU Uppland efter att göra det möjligt för fler barn och unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) att engagera sig inom idrotten. RF-SISU har som mål att erbjuda barn och unga med NPF-diagnos möjligheten att interagera med en idrottsförening som har genomgått utbildningen "Ledare som lyssnar". Under dessa möten får deltagarna prova på en anpassad idrott.
• Vaksala SK har fått 170 000 kronor för sitt projekt Late-Starters. Under våren 2023 startades Late-Starters av Vaksala SK eftersom de hade närmare 300 barn i kö, varav många var i åldern 11–14 år. Barn som börjar spela fotboll så sent har oftast mindre erfarenhet jämfört med sina jämnåriga lagkamrater. Verksamheten är helt kostnadsfri för att göra det möjligt för alla, oavsett bakgrund, svenska språkkunskaper, kön eller ekonomisk situation, att delta i fotbollsträningar och vara en del av föreningssammanhanget.