Folkhälsa

Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd, både vad det gäller nivå och fördelning av de samlade individernas hälsa. En god folkhälsa handlar alltså inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämnt fördelad som möjligt.

Hälsan i befolkningen formas genom ett samspel av ärftliga faktorer, livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Folkhälsan påverkas också av samhällets organisation och resurser, individers förutsättningar att fatta beslut som gynnar hälsan och åldersstrukturen i befolkningen.

Folkhälsopolitikens övergripande mål

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Syftet är att genom folkhälsopolitiken skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) fastslås att vi behöver säkerställa alla människors rätt till trygghet och delaktighet, hälsa, utbildning och tillfredställande levnadsstandard. Utvecklingen behöver komma alla till del, oavsett bakgrund, ålder, förutsättningar eller var i länet man bor.

Uppsala län: en välmående region

Uppsala län är en relativt välmående region och här finns goda förutsättningar för ett gott liv. Länet har en stark tradition av kunskap och kompetens med två universitet och ett starkt näringsliv. Länet har tillgång till en stor arbetsmarknad, såväl inom länet som inom Stockholm-Mälarregionen och den växande befolkningen har tillgång till en mångfald av natur- och kulturmiljöer och många attraktiva livsmiljöer. Men trots länets goda förutsättningar finns det stora inomregionala skillnader vad gäller livsvillkor och hälsa mellan grupper i befolkningen och i olika geografiska områden i länet.

Länets folkhälsoarbete bedrivs utifrån åtta nationella målområden:

1. Det tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
5. Boende och närmiljö
6. Levnadsvanor
7. Kontroll, inflytande och delaktighet
8. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att främja hälsa, förebygga ohälsa och sträva efter att utjämna skillnader i hälsa. God folkhälsa ger stora vinster för både individen och samhället. Människor som mår bra kan vara mer produktiva, mer aktiva i sina liv och delta fullt ut i samhället. Detta är viktigt för Uppsala läns utveckling och tillväxt.

Vi följer folkhälsoutvecklingen i länet

Hälsan förändras över tid och den ser olika ut i olika grupper och i olika delar av landet. För att upptäcka och påverka dessa skillnader är det viktigt att följa utvecklingen över tid. Därför genomför Region Uppsala folkhälsoundersökningarna Liv och hälsa ung och Liv och hälsa vuxen. Du kan läsa mer om respektive undersökning på samverkanswebben genom att följa dessa länkar: 

Liv och hälsa ung - Region Uppsala

Liv och hälsa (vuxen) – folkhälsoundersökning

Vi stödjer länets folkhälsoarbete

Region Uppsala erbjuder bidrag för att driva folkhälsoarbetet.

Folkhälsomedel

Varje år utlyser Region Uppsala folkhälsomedel. Syftet är att skapa extra kraft, synergieffekter och långsiktiga vinster i länets folkhälsoarbete, genom insatser som sker utöver ordinarie verksamhet. Som grund för arbetet sammanställer och kommunicerar Region Uppsala kunskapsunderlag för att kunna påvisa behov av förflyttningar mot en god och jämlik hälsa.

Utlysning av folkhälsomedel

Verksamhetsbidrag

Region Uppsala delar ut verksamhetsbidrag som ska främja gemenskap och välmående i ett mer hälsofrämjande och inkluderande samhälle. Genom att skapa förutsättningar för länets invånare att delta och ingå i sammanhang och meningsfulla aktiviteter skapas tillit, samhörighet och delaktighet i samhället.

Utlysning av verksamhetsbidrag

Pågående projekt med stöd av Region Uppsalas folkhälsomedel

Följande projekt fick folkhälsomedel 2025:

Barnombudet

Barnombudet tilldelas 200 000 kronor för sitt projekt Teater, workshop och känsloskola. Projektet planerar totalt sex speldagar med 12 föreställningar och workshops i fyra kommuner, med potential för utvidgning. Föreställningen "När allt blev som jag ville" fokuserar på utsatthet, mobbning och ensamhet. Målsättningen med projektet är att stärka mellanstadieelevers självkänsla, känslomässiga förståelse och trygghet genom teaterföreställningen som följs av workshops och en känsloskola. Efter föreställningen får eleverna reflektera kring känslor som mobbning och utanförskap och öva på att uttrycka sig kring dessa ämnen, vilket underlättar samtal utan att eleverna behöver bli för privata. Barnombudet har tidigare sett goda resultat med detta upplägg och vill nu utveckla konceptet med en psykoedukativ känsloskola som stödjer psykisk hälsa.

Diskussionerna lär ut konstruktiva copingstrategier som att stå upp för sig själv, göra etiska val och skapa sunda relationer. Detta stärker elevernas trygghet, delaktighet och psykiska hälsa, vilket i sin tur motverkar ensamhet och mobbning.

BUFFF Uppsala

BUFF Uppsala tilldelas 458 000 kronor för sitt projekt Biblioterapi för unga anhöriga till frihetsberövade. Syftet med insatsen är att hjälpa barn och unga med frihetsberövade föräldrar genom isoleringsbrytande aktiviteter, särskilt fokuserat på känslohantering och bearbetning. Genom att introducera biblioterapi, en terapeutisk metod där läsning och skrivande används för att bearbeta känslor, erbjuds en strukturerad och kreativ plattform för dessa unga att uttrycka sig och skapa mening i svåra situationer.

Insatsen kommer att erbjuda biblioterapi både i grupp och genom individuella övningar, anpassade efter deltagarnas behov. Genom att använda biblioterapi får målgruppen stöd för att uttrycka sig och bättre hantera svåra känslor, vilket i sin tur bidrar till att minska deras isolering och främja deras psykiska hälsa. Genom denna metod skapas en möjlighet för barn och unga att fortsätta leva ett liv utan isolering, trots utmaningarna de står inför.

Friluftsfrämjandet Region Mälardalen

Friluftsfrämjandet Region Mälardalen tilldelas 80 000 kronor för sitt projekt Häng med oss ut. Projektet syftar till att förbättra fysisk och psykisk hälsa för personer med psykisk ohälsa genom tillgängliga friluftsaktiviteter. Projektets metod bygger på samarbete mellan Friluftsfrämjandet, offentliga och privata vårdaktörer samt socialpsykiatrin. Genom strukturerade och vägledda naturaktiviteter får deltagarna en trygg miljö för social interaktion, samtidigt som de uppmuntras till ökad tillit till samhället och de offentliga systemen.

Friluftsfrämjandet Region Mälardalen ska utbilda personal inom socialpsykiatri i metoden Häng med oss ut. Efter genomgången utbildning kan de anställda arrangera lokala naturaktiviteter för patienter i samverkan med lokala friluftsorganisationer. Under 2025 kommer projektet att genomföra en utbildning med 20 deltagare för personal inom socialpsykiatrin i Uppsala. Detta syftar till att öka tillgängligheten och antalet kvalificerade ledare inom området. Samtidigt planeras ett fördjupat arbete med att bygga upp ett kontaktnät inom socialpsykiatri, vårdenheter och skolhälsan, för att kunna nå både vuxna och unga med psykisk ohälsa.

Nätverket stoppa ofrivillig ensamhet (NSOE)

Nätverket stoppa ofrivillig ensamhet (NSOE) tilldelas 162 000 kronor för sitt projekt Utbildningspaket kring att minska ofrivillig ensamhet bland barn och unga. Projektets övergripande mål är att utveckla och leverera utbildningspaket i form av föreläsningar och workshops för aktörer som arbetar med barn och unga, såsom scoutrörelser och idrottsklubbar. Syftet är att öka kunskap och beredskap kring stöd till unga som upplever ofrivillig ensamhet. Genom samarbetet med Tjejzonen, en organisation med erfarenhet av att stödja unga tjejer i ensamhet, säkerställs en särskild förståelse för de ungas behov.

Fokus ligger på att adressera social, emotionell och existentiell ensamhet och ge verktyg för att möta dessa utmaningar. Genom att stärka barns sociala kapital-nätverk och relationer till familj, vänner och grannar, stödjer projektet deras känsla av samhällstillhörighet och tillit. Denna sociala sammanhållning är också viktig för en stark folkhälsa och ett välfungerande demokratiskt samhälle.

Rädda barnens Riksförbund

Rädda barnens Riksförbund tilldelas 249 000 kronor för sitt projekt Mötesplatser för meningsfull fritid och föräldraskap. Insatsen är utformad för att fortsätta bedriva trygga mötesplatser som stöttar barn, unga och föräldrar som upplever svårigheter med att finna inkluderande sammanhang i vardagen. Verksamheten, som startade 2022, är anpassningsbar och utvecklas kontinuerligt utifrån deltagarnas behov, med målet att skapa förutsättningar för jämlik delaktighet, tillit till samhälle och demokrati, samt att främja likvärdig hälsa och social utveckling. Genom att erbjuda trygga miljöer och vuxna förebilder, organiseras samtalsgrupper, meningsfulla fritidsaktiviteter och stödgrupper för föräldrar.

Verksamheten främjar även en aktiv och meningsfull fritid, vilket stärker både psykisk och fysisk hälsa genom aktiviteter som främjar motion, samhörighet och psykosocialt stöd. Barn och föräldrar uttrycker också behov av kontinuerligt stöd under skolloven, då andra aktiviteter ofta stängs ned. Därför erbjuds psykosocialt stöd även under dessa perioder, vilket motverkar isolering och förstärker barnfamiljernas möjlighet till en trygg och stabil vardag, oavsett skolschema eller årstid.

Mötesplatser för barn, unga och föräldrar skapar inkluderande miljöer där trösklarna är låga och verksamheten utformas i dialog med deltagarnas behov. Detta bidrar till gemenskap och minskar ofrivillig ensamhet, samtidigt som det stärker egenmakt och självkänsla.

Studiefrämjandet Uppsala Västmanland

Studiefrämjandet Uppsala Västmanland tilldelas 333 000 kronor för sitt projekt Bryggan – en trygg väg från ensamhet till aktivitet. En central del av projektet är rollen som "Bryggan," en stödperson vars uppgift är att underlätta vägen in i folkbildningen för unga med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Bryggans huvuduppdrag är att minska hindren som kan bidra till isolering och ofrivillig ensamhet.

Genom ett individuellt anpassat stöd fungerar Bryggan som en bro mellan deltagarna och vår verksamhet, vilket ökar tillgängligheten för personer som kan uppleva osäkerhet eller otrygghet i sociala sammanhang. Bryggans specifika uppgifter inkluderar att sprida information om våra aktiviteter till målgruppen, påminna om möten, möta upp deltagare på plats för att skapa en trygg start, samt agera kontaktperson vid frågor och funderingar. Dessutom hjälper Bryggan till att planera och koordinera studiecirklar som är tillgänglighetsanpassade.

På sikt förväntas Bryggans insatser leda till att fler unga med funktionsnedsättning känner sig inkluderade och blir kvar inom folkbildningen, vilket skulle främja social integration, personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Upplandsstiftelsen

Upplandsstiftelsen tilldelas 90 000 kronor för sitt projekt Studenter på tur i vår natur. Projektet har som mål att erbjuda Uppsalas studenter lättillgängliga naturaktiviteter som en kravlös plattform för sociala möten och fysisk aktivitet, för att motverka ensamhet och förbättra studenters välmående. Studenter är en utsatt grupp och ofrivillig ensamhet är ett växande samhällsproblem. Naturen är en bra arena för kravlösa möten och återhämtning, samtidigt som det ger möjlighet till fysisk aktivitet på egna villkor. Miljön i sig kan också underlätta för sociala kontakter. I samarbete med Campus1477 ska 8–10 naturbaserade aktiviteter genomföras under 2025, och projektet kommer att bygga upp ett kontaktnät med aktörer som kan bidra långsiktigt.

Uppsala rödakorskrets

Uppsala rödakorskrets tilldelas 78 000 kronor för sitt projekt Päron och kids. Sommarlovsaktiviteter för familjer där föräldrar eller vårdnadshavare och barn lagar mat tillsammans i grupper. Syftet är att minska känslan av ensamhet och isolering, öka möjligheter till bättre fritid för barn under sommaren, öka kunskaper om hälsosamma måltider samt öka möjligheter för erfarenhetsutbyte mellan familjer.

Genom dessa gruppaktiviteter ger vi även möjlighet till mindre bemedlade barnfamiljer att delta kostnadsfritt med en gemensam fritidsaktivitet med andra barn och familjer och därmed öka känslan av delaktigheter och minska känslan av ensamhet.