Barn med autism i förskola och skola

För att barnet ska utvecklas och lära sig på bästa sätt, krävs att pedagogerna kring barnet har grundläggande kunskap om autism. Även god kunskap om fungerande pedagogiska strategier, liksom specifik kunskap om det särskilda barnet är viktigt.

Förskola

En del barn med autism utreds och får sin diagnos redan i förskoleåldern, medan andra utreds senare. Även bland de barn som inte har någon diagnos, kan man se barn som fungerar annorlunda än sina kamrater. Oavsett om barnet har någon diagnos eller inte är det viktigt att barnet får det stöd det behöver. Tidiga anpassningar innebär bättre förutsättningar för barnet att utvecklas bra. Diagnos ska inte vara avgörande. Förskolan ska vara anpassad för att alla barn ska kunna lära och må bra.

Tydlighet och rutiner skapar trygghet och förutsägbarhet. Då kan barnet fokusera på lek, relationer och lärande istället för att försöka förstå sin vardag. Barnet behöver svar på frågor som med vem, när, hur länge och i vilken ordning aktiviteterna ska göras. Även återkommande situationer som till exempel samlingen, kan variera och vara oförutsägbara. Det kan skapa stress för ett barn med autism. Visuella stöd i form av bilder, tecken eller föremål fungerar ofta bra för barn med autism. Ett schema med bilder förbereder barnet på kommande aktiviteter och skapar trygghet och förutsägbarhet. Även enkla aktiveter består av en mängd delar som ställer höga krav på barnets förmågor. Barnet förväntas klara av att kunna sitta stilla, vänta på sin tur, välja, ta initiativ och mycket annat som barn med autism ofta har svårt för. Förskolan behöver därför anpassa kraven efter barnets förmåga, men även hjälpa barnet att utveckla de färdigheter det behöver.

Skolform och planering

Barn med autism kan gå i vanlig grundskola eller i så kallad anpassad grundskola. Det är föräldrarna som ansöker om plats i anpassad grundskola för sitt barn. För att få gå där krävs att barnet även har en intellektuell funktionsnedsättning. Innan en elev med autism börjar i skolan, vid byte av skola, eller vid stadieövergångar, är det viktigt att man planerar starten noggrant. Alla barn mår bra av att vara väl förberedda, men för elever med autism är detta extra viktigt. Att ha sett lokaler och träffat personal i förväg ökar tryggheten inför skolstarten. Därför är det bra om eleven kan få göra ett studiebesök på skolan där den ska börja. Om det är möjligt kan eleven samtidigt träffa viktig personal som kommer att finnas på plats då eleven börjar. Skolbesök kan behöva upprepas flera gånger. En karta över skolan och bilder på lokaler och personal kan också göra att skolstarten känns tryggare.

Lärare som ska undervisa eleven behöver ha kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär, för att kunna skapa bra förutsättningar för eleven att lyckas i skolan. Information om vilka stödinsatser som har fungerat bra för barnet i förskolan eller i tidigare skola är viktigt för att ge pedagogerna en möjlighet att möta barnets behov direkt från starten.

För att avgöra vilka särskilda stödinsatser som kan vara aktuella för eleven, behöver elevens behov först kartläggas. Stödbehoven ska beskrivas i elevens individuella undervisningsplan (IUP). Om det krävs ett mer omfattande stöd över tid kan det vara aktuellt med ett särskilt åtgärdsprogram. Det är rektor som ansvarar för att åtgärdsprogrammet följs upp regelbundet. Alla har rätt att få insatser i skolan utifrån sina svårigheter och det är inte nödvändigt med diagnos för att få rätt stöd.

Vad behöver elever med autism under sin skoltid?

Skolans krav och miljö är sällan anpassade efter elever med autism. Barn med autism är ofta känsliga för ljud, syn- och andra sinnesintryck och en skoldag är full av olika intryck som kan vara svåra att sortera. I skolan ska man vara tillsammans med många människor och klara av att samarbeta med andra. Man ska börja och sluta arbetet efter klockan, snarare än när man avslutat uppgifter. Mycket sker via muntlig information som kan vara svår att komma ihåg.

Behov av förberedelse

Tydlighet, förberedelser och struktur är avgörande för hur en elev med autism kan hantera sin skoldag. Eleven behöver förberedas på vad som kommer att hända under skoldagen. Det kan vara klasslärare, elevassistent eller en mentor som ansvarar för detta. Alla barn fungerar olika, så man behöver hitta ett sätt som passar den specifika eleven. Det kan till exempel vara att ta emot eleven på morgonen och gå igenom dagens schema. Komplettera muntlig information med text och/eller bilder för större tydlighet. Det är särskilt viktigt att eleven får information om eventuella förändringar. Det kan vara vikarie, inställda lektioner, ändrat schema osv. Det gäller även det som är roligt. För elever med autism kan även positiva överraskningar vara stressande. Många föredrar när det är som det brukar vara.

Innan skoldagen är slut kan man förbereda morgondagen genom att titta hur schemat ser ut. Man kan gå igenom om det är något som ska med hem, som gymnastikkläder, böcker, meddelanden eller eventuella läxor och uppgifter till nästa dag.

Individuella scheman och visuella stöd

Tydliga individuella scheman är den första och viktigaste anpassningen för att skapa trygghet under skoldagen. Schemat ska vara konkret och överskådligt. Det räcker sällan att eleven vet vad som ska göras, utan hen behöver också få reda på vad, hur, med vem och i vilken ordning saker ska ske eller göras. Man kan skriva upp detta på tavlan eller låta eleven få informationen på sin bänk. Om syftet med uppgiften är tydligt och begriplig kan elevens motivation att delta öka.

Det är inte ovanligt att elevens studieresultat blir sämre än vad som motsvarar dess intellektuella förmåga. Det kan ha flera orsaker. Det kan till exempel vara att eleven inte förstått vad hen förväntas göra. Visuella stöd är lättare att ta till sig. Man kan använda olika typer av bildstöd, som tankekartor, tabeller och flödesschema för att göra uppgiften tydligare.

Skolarbetet går oftast lättare om eleven är intresserad av ämnet. Att utgå från elevens intressen kan vara en bra pedagogisk strategi för att motivera inlärning. Det kan dessutom höja elevens självförtroende att få arbeta med det hen kan mycket om.

Raster, matsituation, gymnastik och andra mindre strukturerade inslag i skoldagen

Ostrukturerade inslag i skoldagen kan vara betydligt svårare att klara av än ren lektionstid. Raster är tänkta som återhämtning, men är ofta oförutsägbara och stressande. Erbjud en alternativ rastaktivitet, till exempel att sitta i biblioteket eller att vara i klassrummet och rita. Att få jobba med någon uppgift man tycker om kan också fungera som återhämtning. För elever med autism kan alla intryck under en skoldag vara väldigt tröttande. Det är bra om det finns tillgång till ett enskilt rum, där eleven kan få vara ifred en stund. Många uppskattar ändå att vara med på olika rastaktiviteter. Aktiviteter med tydliga regler fungerar ofta bättre. Hjälp eleven att i lugn och ro få lära sig reglerna, så att hen känner sig trygg att delta.

Matsalen är ofta en påfrestande miljö. Den höga ljudnivån kan vara särskilt jobbig för en elev med autism. En bestämd sittplats i matsalen minskar stress. Ibland kan det vara bättre att få äta någon annanstans, eller att äta före eller efter övriga elever. Många elever med autism är begränsade i sitt val av mat och det kan man behöva ta särskild hänsyn till. Det viktiga är att barnet får i sig mat i skolan. Skola och vårdnadshavare kan tillsammans med barnet komma överens om lämpliga maträtter som eleven klarar av att äta, så kallad behovskost.

Sociala berättelser och seriesamtal

Lika viktigt som att få specifika ämneskunskaper är det att träna på sociala färdigheter. Ett sätt att träna är med hjälp av så kallade sociala berättelser och seriesamtal. Det är metoder som utvecklats för att hjälpa barn med bland annat autism att bättre förstå och hantera olika sociala situationer. Vilket stöd barnet behöver utformas i samverkan mellan vårdnadshavare och pedagoger.

Kunskap om funktionsnedsättningen

Under mellan- och högstadieåren blir många elever mer medvetna om sin funktionsnedsättning. Att få kunskap om sin funktionsnedsättning och vilka styrkor och svårigheter den innebär ger bättre självkännedom och ökad självkänsla. Eftersom nya frågor kan uppstå vart efter som eleven blir äldre behöver hen regelbundet få möjlighet att tala om sin funktionsnedsättning.

Det är viktigt att lära alla barn att förstå och acceptera olikheter. Ibland uppstår situationer i skolan som kan vara svåra för klasskamraterna att förstå. Därför behöver även deras föräldrar kunskap om funktionsnedsättningar så att de bättre kan hjälpa sina barn med förklaringar. Information om ett enskilt barns funktionsnedsättning ges givetvis endast med familjens och barnets godkännande.

Skolan eller förskolan har ett ansvar att öka elevernas kunskap om människors olika behov, liksom att arbeta aktivt med att förebygga mobbing och utanförskap. Något man vet att barn autism kan vara särskilt utsatta för.

Samarbete hem och skola

För många elever innebär skolans krav en stor ansträngning och det kan vara svårt att orka en hel dag. En del barn lyckas hålla ihop hela skoldagen men är helt uttröttade och får utbrott när de kommer hem. Skolan kan ha svårt att känna igen föräldrarnas beskrivning av hur eleven fungerar hemma och vice versa. En bra dialog mellan hem och skola underlättar det gemensamma arbetet för att hitta effektiva strategier och förebygga svåra beteenden.

Det underlättar för barnet om man gör likadant hemma, i skolan, i skolbarnomsorg och övriga miljöer där barnet vistas regelbundet. Därför är samarbetet mellan hem, skola och andra stödjande verksamheter en viktig del av arbetet kring barnet. Det vanliga är att man samarbetar i nätverk där pedagoger från skolan eller förskolan samt vårdnadshavare ingår. Ibland kan nätverket även förstärkas av specialister från habilitering eller barn- och ungdomspsykiatri, som till exempel specialpedagog, logoped eller arbetsterapeut.

Gymnasium

Övergång till gymnasium kräver samma förberedelser som vid andra stadieövergångar. På gymnasiet förväntas eleverna vara mer självständiga och själva kunna planera sina studier, något eleven med autism kan behöva hjälp med. Information och kunskap om autism är fortfarande viktigt, men kan vara ännu känsligare. Därför är det viktigt att eleven själv får ha stort inflytande på om och vilken information som får lämnas ut.

I gymnasieskolan finns flera nationella program samt yrkesprogram och högskoleförberedande program. Det finns även introduktionsprogram för de som saknar behörighet att komma in på ett nationellt program. Varje elev på gymnasiet ska ha en individuell studieplan. På vissa orter finns speciella program för elever med autism. Precis som för andra elever kan gymnasietiden ge nya möjligheter för eleven med autism att ägna sig åt ämnesområden som hen är mer intresserad av.

Folkhögskola

Många folkhögskolor erbjuder skräddarsydda kurser för elever med autism. Dessa fokuserar ofta på praktiska färdigheter. Man får lära sig färdigheter som behövs för att klara ett eget vuxenliv. Det kan gälla ekonomisk planering, att sköta sitt hem, klädvård, matlagning, planering av vardagen med mera. Detta kan vara ett bra komplement till annan skola och en bra övergång från att bo hemma till att klara ett eget boende.

Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala 2021-02-03

Faktagranskare: Gunilla Bromark, legitimerad psykolog.

Infotekets övriga faktatexter om autism

Här på webbplatsen kan du också läsa:

• Autism.
• Flickor och kvinnor med autism.
• Hur går en autismutredning av barn till?
• Stödbehov hos ungdomar och vuxna med autism.
• Om Alternativ och kompletterande kommunikation.

Faktatexter på Lättläst svenska:

• Lättläst om autism.
• Lättläst om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
• Övriga faktatexter på lättläst svenska.