Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - vad menas?

Tillbaka till A-Ö-listan

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är ett samlingsnamn för flera olika funktionsnedsättningar. Vanligast är adhd och autism. NPF är något man föds med och innebär att vissa delar av hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt än hos de flesta andra. Symptomen kan ta sig olika uttryck beroende på ålder, kön och vilken funktionsnedsättning det gäller.

Andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och närliggande tillstånd är:

Tourettes syndrom
Språkstörning
Dyslexi
Dyskalkyli
Tvångssyndrom (ocd)

Det är vanligt att samma person har flera av de olika diagnoserna.

Hjärnan fungerar annorlunda

NPF innebär inte nödvändigtvis bara något negativt. Det finns flera positiva egenskaper som är förknippade med NPF. Men ofta ställer det annorlunda fungerandet till problem i livet. Då kan det vara meningsfullt att tala om en funktionsnedsättning. Hur stora svårigheter NPF innebär beror på vilken eller vilka diagnoser man har och varierar mycket från person till person. Även livssituation, erfarenheter och vilket stöd man har från omgivningen, påverkar hur stora svårigheterna blir.

När man har NPF kan man ha svårt med:

Koncentration
Att styra sina impulser
Samspel med andra människor
Att komma ihåg saker
Att planera och organisera
Motorik

När man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning finns en ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Det kan till exempel vara:

Depression
Ångest
Tvång
Fobi
Utmattningssyndrom
Ätstörning
Missbruk
Psykosomatiska besvär

Man kan säga att det finns en medfödd psykisk skörhet, men det behöver inte nödvändigtvis leda till psykiskt lidande. Förståelse för sitt eget fungerande och stöd från omgivningen minskar risken.

Orsaker till NPF

Ärftlighet

Forskning visar att NPF kan vara ärftligt. Många med NPF har anhöriga och släktingar med liknande svårigheter. Men det finns också andra faktorer som kan påverka risken för NPF. Det kan till exempel vara vissa infektioner, sjukdomar eller viss medicinering under graviditeten, komplikationer under förlossningen eller mycket för tidig födsel. De flesta barn som har varit utsatta för någon riskfaktor utvecklas dock helt normalt.

Miljöpåverkan

NPF beror inte på dålig uppfostran eller uppväxtmiljö. Men dåliga förutsättningar, i form av bristande stöd och förståelse kan förvärra svårigheterna. Omvänt kan en väl fungerande och stöttande miljö minska symptomen på funktionsnedsättningen. Därför är det viktigt för barnets utveckling att anhöriga och pedagoger som möter barnet får rätt stöd och utbildning.

NPF finns med hela livet

Småbarn

Ibland märks svårigheterna redan tidigt i barndomen. Tidiga tecken kan vara att barnet har ovanligt svårt att sitta still eller ha kvar uppmärksamheten vid en aktivitet. En del barn med NPF kan verka avskärmade eller ointresserade av sin omgivning. Många barn med NPF har svårt för plötsliga förändringar eller svårt att anpassa leken efter andra barn. Svårigheterna kan märkas tydligare i vissa situationer.

Skolbarn

Det är vanligt att barnets svårigheter uppmärksammas först vid skolstarten. I skolan ställs högre krav på självständighet, att kunna anpassa sig och följa uttalade och outtalade regler. Om barnet inte förstår de sociala reglerna kan det lätt hamna i konflikt både med andra barn och med vuxna. Det är lätt att barnets svårigheter misstolkas som att det är bråkigt eller ouppfostrat. En del barn med NPF har dessutom inlärnings- svårigheter. Det kan vara läs- och skriv- problem, svårigheter att förstå eller att koncentrera sig.

Tonåringar

Att vara tonåring med NPF kan vara jobbigt. Kraven från skolan ökar och det sociala samspelet blir alltmer komplicerat. I tonåren vill man ofta vara som alla andra och när man har NPF kanske man inte känner att man passar in. För den som har svårt att förstå eller läsa av sociala koder kan det bli svårt att skaffa eller behålla kamrater. Den som är impulsiv riskerar att hamna i oönskade situationer. Ett bra sätt att bevara eller skaffa kamrater kan vara genom gemensamma intressen. I tonåren ökar risken att drabbas av psykisk ohälsa. Vägledning, stöd och närvarande vuxna är viktigt, liksom kunskap om den egna funktionsnedsättningen.

Vuxna

NPF växer inte bort, utan det finns med en hela livet. Med mognad och livserfarenhet lär sig många att kompensera för sina svårigheter. Under förutsättning att man fått rätt stöd och hjälp är det många som upplever en förbättring. Men vuxenlivet bär också på nya utmaningar. Att flytta hemifrån, skaffa jobb och bilda familj innebär många saker man förväntas klara av. Som vuxen förväntas man att klara mer på egen hand, medan man som barn och tonåring kanske hade stöd av föräldrar och lärare. Undersökningar visar att många vuxna med NPF blir sjukskrivna på grund av stresskänslighet och utmattningssyndrom.

Äldre

Att få en NPF-diagnos sent i livet kan vara både en sorg och en lättnad. Det kan kännas skönt att äntligen få en förklaring på varför man har känt sig annorlunda och har haft svårt att klara vissa saker i livet. Man kan också känna sorg över att få en diagnos så sent, när man kanske inte fått det stöd man skulle ha behövt. Det är aldrig för sent att få behandling eller att hitta strategier för att få ett fungerande liv.

Diagnos

Om man misstänker att man har NPF kan man vända sig till vården. Ett första steg kan vara att kontakta BVC, skolans elevhälsa eller vårdcentral. Där kan man få hjälp att komma vidare för en utredning hos läkare eller psykolog. Det finns inget blodprov eller test som visar att någon har NPF. I stället tar utredaren reda på hur man fungerar i olika situationer. För att ställa en neuropsykiatrisk diagnos krävs att ett antal symptomkriterier uppfylls och att symptomen medför en funktionsnedsättning i det dagliga livet. Men en utredning handlar inte bara om att få rätt diagnos. Själva processen kan bidra till bättre insikt om hur man fungerar och vad man behöver. Även den som inte uppfyller alla kriterier kan ha behov av stöd och extra anpassningar. Alla har rätt att få det stöd man behöver oavsett diagnos. Individens behov ska styra vilket stöd som ges. NPF innebär ofta att det är svårt att få praktiska saker i vardagen att fungera. Att få en diagnos är att få ett namn på sina svårigheter. Det kan göra det lättare att förstå vilket stöd man behöver. Rätt stöd minskar risken för psykisk ohälsa.

Många vuxna med NPF har levt en stor del av livet utan att vara medveten om sin funktionsnedsättning. Man kanske har haft svårt att klara vardagslivets krav utan att förstå varför. Särskilt när man har en god intellektuell förmåga kan det vara svårt att förstå varför vissa saker är så svåra. En del har sökt hjälp på vårdcentral eller psykiatrisk mottagning och fått olika psykiatriska diagnoser som till exempel depression och ångest, när det i grunden handlar om en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Stöd vid NPF

Behandling av NPF bör innehålla både psykosociala och pedagogiska insatser. Det kan vara utbildning om diagnosen, psykologisk behandling, kognitivt stöd eller stöd i hemmet. Ibland kan även läkemedelsbehandling vara aktuellt. Stödet ska ges utifrån en helhetssyn på personens livssituation, med fokus på den vardags- miljö man vistas i. Behoven varierar över tid. Många gånger krävs en samverkan mellan olika aktörer inom både Region och kommun.

Som behandlare eller stödperson är det viktigt att uppmärksamma personens stressnivå. Det gäller både barn och vuxna. Vilka resurser respektive svårigheter har personen och är kravnivån i förhållande till förmågan? Man kan behöva titta på hur omgivningen ser ut och om det finns något där som kan ändras för att minska stress. När en persons livssituation är övermäktig behövs ibland praktisk och konkret hjälp. Det kan vara stöd i form av städning i hemmet och hjälp med att hantera ekonomin. Därefter kan pedagogiska insatser och kognitiva hjälpmedel sättas in.

Den som har NPF har ofta svårt med att planera och organisera. Det är förmågor som ingår i det som kallas exekutiva funktioner. Svårigheterna gör att många saker i livet inte fungerar smidigt och automatiskt som för de flesta andra. Även enkla sysslor kräver ofta en medveten koncentration och en genomtänkt strategi för att de ska kunna bli genomförda. Vardagslivet blir helt enkelt mer arbetsamt. Det kan i sin tur leda till överansträngning och stress, vilket ökar symptomen på NPF ytterligare. Tid för återhämtning är viktigt för att förebygga överansträngning.

Förskolan och skolan behöver anpassa sin verksamhet så att den även fungerar för barn eller elever med NPF. Kunskap om NPF är viktigt för att kunna utforma en bra och tillgänglig lärmiljö, men en god kunskap om den enskilde eleven är naturligtvis också viktigt. Särskilt stöd ska ges efter behov. Det ska inte krävas diagnos för att få stöd.

Beroende på svårigheter finns det olika typer av stöd som är bra. Det kan handla om scheman och kalendrar, bildstöd eller tidshjälpmedel. Planering, tydlighet och förutsägbarhet är bra för alla, men särskilt för den som har NPF.

NPF innebär också ofta många styrkor. Det kan till exempel vara kreativitet, noggrannhet eller en bra förmåga att se detaljer. Genom att ta tillvara på styrkorna kan man kompensera för en del av de svårigheter man har. Med rätt förutsättningar och i en väl fungerande miljö behöver inte funktionsnedsättningen ge så svåra konsekvenser.

Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala 2022-08-10.

Faktagranskad av:Elisbeth Fernell, barnneurolog och professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet.

Läs mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Här på infotekets webbplats kan du läsa mer om ...

Information på lättläst svenska: