Regionfullmäktige 23 september 2020

Kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik ska förstärkas, så att det blir lättare att ta sig hela resan från dörr till dörr. Det är en av nyheterna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Uppsala län, som antogs av regionfullmäktige.

Trafikförsörjningsprogrammet revideras en gång per mandatperiod och beskriver i stora drag hur kollektivtrafiken ska utvecklas under de närmaste tio åren.

Det nya trafikförsörjningsprogrammet sträcker sig fram till 2030 och innehåller ett helt nytt avsnitt som beskriver ”Hela resan-perspektivet”. Där ingår faktorer som biljettsystem och information, hållplatser och fordonens utformning, service och utbud i anslutning till kollektivtrafiken och möjligheten till kombinationsresor, där cykeln sägs ha en nyckelroll. Satsningar på cykelvägar och pendlarparkeringar vid kollektivtrafikens knutpunkter lyfts också fram som viktiga för att öka det hållbara resandet.

Andra exempel på utvecklingsområden som lyfts fram i trafikförsörjningsprogrammet är:

• att utveckla det digitala kundmötet och skapa ett attraktivare och enklare biljettsystem
• att se över den lokala trafiken i Enköping, Bålsta och Knivsta
• arbetet inom ramen för Uppsalapaketet
• att se över trafikeringen till Akademiska sjukhuset
• att ta med barnperspektivet utvecklingen av kollektivtrafiken.

Regionfullmäktige beslutade att anta det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Uppsala län 2020-2030.

(SD) yrkade på återremiss. Detta avslogs.

Regionfullmäktige godkände redovisningar från de politiska partierna av hur det lokala partistödet för 2018 har använts. Partistödet används till exempel för att finansiera lokaler, administration och utbildning. Hur stort stödet är styrs av antalet mandat.

För 2019 redovisade partierna hur de använt följande belopp: (S) 2 007 000 kr: (C): 702 450 kr, (L): 501 750 kr, (V): 702 450 kr, (MP): 401 400 kr, (KD): 602 100 kr, (M): 1 304 550 kr, (SD): 683 049 kr.

Johnny Svahn (S) föreslog i en motion att Region Uppsala ska initiera ett utvecklingsarbete av 1177 Vårdguidens e-tjänst Journalen.

Enligt förslaget ska tjänsten utvecklas så att patienterna själva kan se sina aktuella remisser, var de är i handläggningen, bedömd väntetid och om tid för behandling finns inbokad och kallelse är skickad. Detta skulle utveckla patientnyttan och patientnöjdheten och kan också avlasta vårdpersonalen administrativa uppgifter och onödiga samtal.

Regionfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad mot bakgrund av pågående utvecklingsarbete och att vissa funktioner redan finns.

(S) och (V) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Simon Alm (-) föreslog i en motion att avgiftsnivåerna för personalparkering vid Akademiska sjukhuset ska återställas till de nivåer som rådde innan fastighets- och servicenämndens beslut 2016-04-20.

Förslaget motiverades med att Region Uppsala ska vara en attraktiv arbetsgivare, varför kraftiga avgiftsuttag för parkering inte ska vara riktade mot personalen.

Regionfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad med hänvisning till att fastighets- och servicenämnden den 17 juni 2020 beslutade att sänka avgiften för det så kallade 21-kortet till 580 kronor.

Simon Alm (-) och (SD) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Vivianne Macdisi (S) föreslog i en motion två förändringar i syfte att modernisera administrationen av förtroendemannaorganisationen. Det ena förslaget gällde att digitalisera blanketterna för arvoden och förlorad arbetsförtjänst för förtroendevalda. Det andra förslaget handlade om att tillhandahålla e-postadresser till regionens förtroendevalda för att underlätta kommunikationen med medborgarna. Regionfullmäktige beslutade att bifalla motionen.

Per Ström (V) ställde en interpellation om det under coronapandemin har förekommit palliativa bedömningar utan fysiskt patientmöte i Region Uppsala. Frågan besvarades av regionrådet Björn-Owe Björk (KD).

Frågor:

Vet vi om det förekommit palliativa bedömningar utan fysisk kontakt med läkare i Region Uppsala under coronapandemin? Om så är fallet, hur många sådana bedömningar har utförts? Kommer, i så fall, Region Uppsala att fortsätta med dessa bedömningar utan fysiskt möte?

Svar:

Vi kan i nuläget inte svara på om det förekommit palliativa bedömningar utan fysisk kontakt med läkare i Region Uppsala under coronapandemin. Enligt Region Uppsalas riktlinjer för brytpunktssamtal ska detta inte ske.

Frågan följs dock inom ramen för avvikelsehantering samt i pågående patientsäkerhetsarbete mellan chefläkare i Region Uppsala och kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor. För att helt säkerställa att inga avvikelser skett gentemot riktlinjerna för brytpunktssamtal behövs en särskild granskning genomföras som omfattar samtliga vårdcentraler, såväl offentliga som privata, med särskilt boendeansvar för SÄBO i Uppsala län. Någon form av granskning av detta kommer ske.

Sverker Åslund (V) ställde en interpellation till trafik- och samhällsutvecklingsnämndes ordförande Johan Örjes (C) med anledning av det minskande resandet i kollektivtrafiken under coronapandemin. Åslund varnar i interpellationen för att den försämrade ekonomin kan leda till ett minskat utbud, vilket i sin tur kan leda till ökad smittspridning och undergrävt förtroende för kollektivtrafiken.

Fråga:

Vilka åtgärder avser du att genomföra för att snarast återställa medborgarnas förtroende för kollektivtrafiken, så att de upplever den som billig, tillgänglig och säker?

Svar:

Den viktigaste åtgärden har varit att bibehålla förtroendet för kollektivtrafiken genom att upprätthålla trafiken. Den som har behövt resa med kollektivtrafik har kunnat göra det med samma utbud och turtäthet som innan, trots att resandet och intäkterna rasat. Enda undantaget är att vi i stadstrafiken i Uppsala under den värsta perioden hade många sjukskrivningar och därför var tvungna att göra omdisponeringar. Så snart som det var praktiskt möjligt återgick trafiken dock till ordinarie tidtabell. Detta har varit – och är när detta skrivs fortfarande – ett väldigt stort ekonomiskt risktagande för Region Uppsala. Jag beklagar att det inte tidigt kom ett klart och tydligt besked från staten att man täcker det intäktsbortfall som uppstått på grund av rekommendationen från Folkhälsomyndigheten och besluten från Arbetsmiljöverket.

Det besked som nu kommit vad gäller för 2021, om två miljarder kronor är välkommet. Det finns dock fortfarande stora osäkerheter för 2021, framför allt beroende på att vi inte vet hur situationen ser ut när det gäller smittspridning och rekommendationer vad gäller resande i kollektivtrafik. När vi kommer igenom detta kommer det att behövas ytterligare insatser för att stärka kollektivtrafikens attraktivitet, där har Svensk kollektivtrafik identifierat vissa frågor på nationell nivå som kan bidra. För Region Uppsala handlar det om att fortsätta med den inriktning som vi har, en kollektivtrafik som kännetecknas av långsiktighet och stabilitet.

När det gäller att kollektivtrafiken ska uppfattas som säker så handlar det i grunden om hur säker den är. Här har utvecklingen när det gäller smittspridning i samhället stor betydelse. När det gäller tillgänglig kollektivtrafik är det akuta problemet just nu de stängda framdörrarna. Det gör att en inte obetydlig grupp förhindras att på ett enkelt sätt betala sina biljetter – de som vill betala med kontokort och de som vill betala med reskassekort. Också här borde den minskade smittspridningen så småningom leda till att framdörrarna åter kan öppnas. När det gäller ”billig”, så är det inte ett mål för kollektivtrafiken i Region Uppsala. Vårt mål är att kollektivtrafiken ska vara kostnadseffektiv och uppfattas som prisvärd. För att uppnå en ekonomisk effektiv kollektivtrafik krävs en balans mellan hur resenärerna nyttjar trafiken, kostnaden för den samt biljettpriset.  

Regionrådet Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till kulturnämndens ordförande Cecilia Linder (M) om den framtida inriktningen för Wiks folkhögskola. Ormerod efterlyser en plan för hur estetiska kurser ska ges hösten 2021.

Fråga:

När ska vi, och då också Kultur och bildning, få veta i vilka estetiska ämnen kurser ska ges vid Wiks folkhögskola hösten 2021?

Svar:

Den 25 september föreslås kulturnämnden fatta beslut om inriktning för Wiks folkhögskola inför 2021 i enlighet med beslutet som togs i maj. Jag vill inte föregå nämndens beslut om inriktning. När nämnden beslutat om inriktning kan kulturdirektören och rektor arbeta utifrån det för att sedan skapa kurser inför läsåret 2021-2022. Kulturnämnden föreslås även besluta att kulturdirektören ska ta fram ett styrdokument för styrelsearbetet till nämnden i november 2020 samt ta fram verksamhetsplan och budget inför 2021 för beslut i nämnden december 2020.

Redan innevarande läsår planeras kurser inom film och hemslöjd att genomföras. Film- och slöjdcafé planeras också för allmänheten. Höstlovverksamhet för gymnasieungdomar planeras inom film, dans, skrivande samt animation. Kurser för kulturarbetare kommer ges under innevarande termin; för ideella arrangörsföreningar om hur man skapar kulturevenemang, ekonomi för kulturskapare samt kurser för pedagoger

Fråga:

Från vilket datum kommer eventuella deltagare att kunna söka till kurserna?

Svar:

De olika folkhögskolorna väljer sina ansökningsdatum och kurserna startar också på olika datum. Planen för höstens kurser 2021 är inte klar. Ansökan för särskilda kurser till hösten brukar öppna i januari/februari och stänga i april/maj, medan till korta kurser och liknande är det löpande ansökan.

Fråga:

Behöver delegationsordningen ändras, för att styrelsen för Wik ska ges möjlighet att fungera som en styrelse, det vill säga fatta beslut om inriktning och kursutbud?

Svar:

I reglementet för Region Uppsala står att ”Kulturnämnden leder Region Uppsalas verksamhet inom kulturområdet och utgör styrelse för Wiks folkhögskola”. Vidare står att kulturnämnden ska ”ansvara för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola och dess tillgångar samt fastställa folkhögskolans mål och huvudinriktning.

Kulturnämnden är styrelse för folkhögskolan och jag ser inte behov av att ändra något för att kulturnämnden ska kunna ta det ansvar som en styrelse ska göra. Vi har ju visat precis detta, att vi tar ansvar och fattar beslut för att skapa en väl fungerande folkhögskola med en nödvändig omstart genom beslutet i maj. Ett styrdokument ska tas fram för styrelsearbetet så det blir tydligt vilka beslut som fattas i styrelsen och vad som är kulturdirektörens och rektors ansvar.

Per Ström (V) ställde en interpellation om den framtida läkarförsörjningen som besvarades av ordföranden för utskottet för personal, kompetensförsörjning och utbildning, Stefan Olsson (M). Interpellationen ställs mot bakgrund av Sveriges Yngre Läkares Förenings årliga medlemsundersökning. Enligt Ström har Region Uppsala lägst andel platser för AT-tjänstgöring i landet i relation till folkmängden och väntetiden för att göra AT-tjänstgöring är i snitt 18 månader. För läkare som kommer till Sverige från andra länder kommer det från nästa sommar att krävas att de går igenom en bastjänstgöring för att få svensk legitimation. Region Uppsala har inte tagit fram något koncept för detta och det finns risk att dessa läkare söker sig till andra orter.

Fråga:

Vad tänker de styrande göra för att nuvarande underläkarvikariat konverteras till AT-tjänster?

Svar:

Antalet AT-platser i vår region är inte i nivå med vad vi borde ha sett till riksgenomsnittet. Blågrön samverkan har som ambitionen att antalet platser ska öka, men det kan inte ske i snabbare takt än nu på grund av det ekonomiska läget och att organisationen även måste kunna erbjuda handledning. Det kommer att ske större förändringar inom utbildningsverksamheten inom regionen. Arbetet initierades av regionstyrelsen i mars i år och syftar till att skapa en enhetlig utbildningsorganisation för hela regionen. Här kommer AT-utbildningen att ingå, vilket kommer att göra att vi får bättre fokus på kvalitet och ekonomi.

Fråga:

Kommer det att innebära att nuvarande underläkarvikariat konverteras till AT-tjänster

Svar:

Här rör det sig om två olika typer av tjänster. Vikariat fyller ett behov i verksamheten och AT-utbildningen är som namnet säger en utbildning. Någon konvertering från det ena till det andra låter sig alltså inte göras, men interpellanten har ändå en poäng i att man kan undersöka hur mycket pengar regionen avsätter för underläkarvikariat och om dessa medel används på ett effektivt sätt. Men det ska då bedömas utifrån hur verksamhetens produktionsplanering ser ut. Verksamheterna har ett uppdrag som ska utföras, det vill säga en grupp patienter som ska behandlas. Det är uppdraget som definierar hur mycket pengar som avsätts för underläkarvikariat. Det finns inte en fast budget för underläkarvikariat i regionen som kan omfördelas till andra typer av läkartjänster, utan måste ses som en budgetpost som vilken som helst. Jag kommer att som ordförande i Utskottet för personal, kompetensförsörjning och utbildning inhämta mer kunskap om hur mycket underläkarvikariat vi har och vilken betydelse dessa har för verksamheterna.

Fråga:

Hur är planen på sikt för att säkra att en adekvat läkarkompetens finns i Region Uppsala?

Svar:

Som en del i Region Uppsalas arbete med kompetensförsörjning genomförs kontinuerligt kompetensskattningar. Syftet är att utifrån verksamhetens mål och behov skapa förutsättningar för att identifiera, kartlägga, planera och följa upp organisationens behov av kompetens på kort och lång sikt. Läkarna innefattas av denna kompetensskattning. Parallellt med detta pågår ett fördjupat arbete för ett utvecklat stöd för att identifiera och kartlägga läkarkompetens. Detta arbete pågår just nu på Akademiska sjukhuset i samarbete med ST-enheten.

Fråga:

Kommer regionen att skapa den bastjänstgöring som behövs för att utländska läkare ska kunna få svensk legitimation?

Svar:

Sjukhusstyrelsen har gett Akademiska sjukhuset i uppdrag att samordna införandet av Bastjänstgöring för utlandsutbildade läkare i Region Uppsala. Arbetet genomförs i form av regionövergripande projekt. Nyckelfunktioner från regionnivå och från de tre berörda hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas förvaltnings- och verksamhetsnivå är involverade i arbetet.

Regionrådet Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell (M) mot bakgrunden av den senaste månadsrapporten till sjukhusstyrelsen. Enligt Ormerod innebär den planerade budgeten nedskärningar för Lasarettet i Enköping och det finns en betydande risk för negativa konsekvenser för vården.

Fråga:

Vilka konsekvenser kommer en besparing på Lasarettet i Enköping i storleksordningen 20 miljoner kr (som krävs för budget i balans) att ha för sjukvården i länet?

Svar:

Exakt vilka konsekvenser det får är svårt att säga då vi inte har ett konkret förslag att ta ställning till. Vilka konsekvenserna blir beror på vilka områden som sjukhusdirektören föreslår att vi gör besparingar på.

Fråga:

Vilka konsekvenser kommer en besparing på Lasarettet i Enköping i storleksordningen 49 miljoner kronor (som krävs om lasarettet förlorar röntgenintäkter) att ha för sjukvården i länet?

Svar:

Lasarettet kommer inte att förlora röntgenintäkter. Det är inte aktuellt att primärvården remitterar sina patienter till privata röntgenleveranöter. Därför kommer inte en besparing på 49 miljoner att uppstå på lasarettet.

Fråga:

Lasarettet har lämnat in två scenarier för 2021 till Regionkontoret. Vad innebär dessa scenarier?

Svar:

Alla förvaltningsdirektörer har lämnat in scenarier till Regionkontoret för att få en budget i balans inför 2021. Politiskt har vi inte hanterat dessa scenarion än. Regionkontoret har gått tillbaka till alla förvaltningar och bett dem att bearbeta och revidera sina förslag till besparingar. När ett slutgiltigt förslag finns att ta ställning till då kan vi debattera det, det är fortfarande arbetsmaterial på tjänstemannanivå.

Fråga:

Hur kan du lova att Lasarettet i Enköping kommer att få den finansiering som krävs för att kunna ge mer vård, förbättra personalens arbetsmiljö och minska väntetiderna?

Svar:

Jag lovar att vi kommer ge Lasarettet i Enköping den finansiering som behövs för att leverera lasarettets uppdrag. Att förbättra personalens arbetsmiljö är något vi ständigt arbetar med, personalen är vår viktigaste resurs och det var därför vi antog en handlingsplan för attraktiv och modern arbetsgivare. Väntetiderna är en utmaning för vår region och alla andra regioner, det kommer att ta tid att arbeta ifatt den uppskjutna vården. Regionen arbetar tillsammans med övriga regioner i sjukvårdsregionen med att ta fram förslag på hur man kan jobba tillsammans med att arbeta av den uppskjutna vården.