Uppsnabbat landstingsfullmäktige 4 februari 2014

Landstingsrådet Börje Wennberg (S) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) om landstingets försäljning av vårdcentralen i Bålsta. I november 2010 beslutade landstingsstyrelsen att sälja Bålsta vårdcentral till det danska bolaget Medpro Clinic AS för 20,1 miljoner kronor. I juni 2012 gick bolaget i konkurs med skulder till landstinget och andra fordringsägare.

Frågor: Kan du idag, drygt tre år efter den misslyckade försäljningen och drygt ett halvt år efter vårdcentralens konkurs redogöra för vilka kostnader detta åsamkat vårt landsting och dess skattebetalare i form av utebliven köpeskilling, uteblivna hyresintäkter, uteblivna intäkter för medicintekniska och andra tjänster, konsultarvoden till inköpt juristkompetens och övriga konsultarvoden, extra arbetsinsatser från landstingets tjänstemän med flera kostnader kopplade till försäljningen av Bålsta vårdcentral? Eller blev du sannspådd när du i fullmäktige i september 2012 antog att vårt landsting skulle få tillbaka alla miljoner som Medpros olika bolag var skyldiga vårt landsting?

Svar: Det är idag inte möjligt att ge ett slutgiltigt svar på frågorna eftersom ärendet inte är avslutat. Konkursen är inte avslutad och landstinget driver sina krav vidare. Landstingets sammanlagda fordringar uppgår till 23,7 miljoner kronor. Av dessa har 9 miljoner kronor avräknats genom avdrag på vårdersättningar. Kostnader för juridiskt biträde uppgår till 292 000 kronor. Fordran är således i dagsläget cirka 13,5 miljoner kronor. Min förhoppning är att denna fordran ska kunna krävas tillbaka i den fortsatta processen.

Annika Forssell (MP) ställde en interpellation till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Anna-Karin Klomp (KD) om mammografiscreening och gynekologisk hälsokontroll.

Bakgrunden är de nationella råden till landstingen om att identifiera områden med lågt deltagande inom både mammografi och gynekologisk cellprovskontroll och göra riktade insatser för att höja deltagandet. När det gäller mammografi har landstinget en täckningsgrad på 80 procent, men sannolikt är det stor variation mellan olika geografiska områden. För gynekologisk cellprovtagning har landstinget täckningsgrad på 65 procent, jämfört med det nationella målet 85 procent. En faktor för att gynna deltagande och göra provtagningen mer jämlik är att ta bort avgifter. När avgifterna avskaffades i Stockholm kom många fler till undersökning.

Frågor:

Är du beredd att ta fram statistik över vilka geografiska områden inom kommunerna i länet som har lågt deltagande inom mammografi och gynekologisk cellprovskontroll?

Svar: Ett arbete pågår med att ta fram statistik på områdesnivå. Idag finns bara statistik på kommunnivå men ambitionen är att inom kort även få fram statistik per postkod.

Om det visar sig att det finns skillnader mellan olika geografiska områden är du då beredd att genomföra riktade insatser?

Svar: När det gäller riktade satsningar gjordes i augusti 2012 en informationskampanj om mammografiscreening. Generellt har deltagandet ökat 2013 jämfört med 2012.

Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet genomför en studie med 20 000 kvinnor där man jämför utfallet av vanlig cellprovtagning med analys av hemtest som kvinnan gör själv hemma. Möjligheten att göra cellprovtagningen hemma kan vara ett sätt att öka deltagandet i hälsoundersökningen. Om studien faller väl ut kommer den att leda till att rutinerna för den gynekologiska hälsokontrollen ändras för kvinnor i alla åldersgrupper. Verksamheterna bedömer att vi sannolikt om några år kommer att kunna gå över till hemprovtagning för virusanalys för alla kvinnor i åldern 30 år till 60 år.

Är du beredd att överväga att ta bort avgiften för mammografi och gynekologisk hälsokontroll?

Svar: Både screeningen och cellprovtagningen är förebyggande och frivilliga hälsokontroller. Vi kan inte tvinga någon att delta som inte vill delta. Avgiften får dock inte vara anledningen till att kvinnor avstår från att delta i hälsokontrollerna. När det gäller avgift för cellprovtagning är frågan i nuläget svår att svara på. En ekonomisk utvärdering ingår i den pågående studien. Det finns beräkningar som redan nu visar att en övergång till hemprovtagning för virusanalys är ekonomsikt fördelaktig både för vårdgivaren och för patienten. En annan fråga att ta hänsyn till är hur genomförbart det är att ta betalt för test som skickas per post och utförs hemma.

Pia Zetterberg (MP) föreslog i en motion att brukarrevisioner införs inom psykiatrirevisionen vid Akademiska sjukhuset samt att finansiering tas fram till revisioner och arvoden till brukare.

Av svaret framgår att psykiatridivisionen redan idag har en väl utvecklad brukarrådsverksamhet, där brukarråd genomförs 2-3 gånger per termin. Synpunkter tas till vara och utvecklingsfrågor beaktas. Det har genomförts brukarrevision och psykiatridivisionen kan, när de så finner lämpligt, ta initiativ till ytterligare revisioner.

Mot bakgrund av detta beslutade landstingsfullmäktige att anse motionen besvarad.

Pia Zetterberg (MP) föreslog i en motion att landstinget på försök ska införa patient- och närståendeutbildningar inom psykiatridivisionen och somatisk vård vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.

Av svaret på motionen framgår att både psykiatri- divisionen och somatiska vården är positiva till patient- och närståendeutbildning. Redan idag bedrivs olika former av skolor och utbildningar för målgrupperna. Utbildningar enligt "Det goda livet" prövas inom projektet "Förbättrat anhörigstöd", som är en av metoderna för att stödja anhöriga. I Landstingsplan och budget 2014 anges redan att en plan för utveckling och införande av Akermodellen ska tas fram.

Mot bakgrund av detta beslutade landstingsfullmäktige att anse motionen besvarad.

Börje Wennberg (S), Robert Damberg (MP) och Sören Bergqvist (V) föreslog i en motion att landstingsfullmäktige ska avskaffa det nuvarande systemet med balanserade resultat och uppdra åt landstingsfullmäktige att komma med förslag på hur landstinget i fortsättningen kan hantera över- och underskott i verksamheterna.

Förslaget motiveras med att det nuvarande systemet med balanserade resultat är otidsenligt och inte har den styrande effekt som avsetts. Detta innebär en rundgång och dränering av vårdpengar.

I svaret på motionen sägs att syftet med ett internräntesystem är att uppmuntra förvaltningarna till att ha en ekonomi i balans. Syftet är även att förvaltningarna ska ta ansvar för sina kostnader. Dagens system är inte perfekt. Grundproblematiken är dock inte landstingets internräntesystem. Grundproblemet är att det finns förvaltningar som återkommande går med underskott.

Mot bakgrund av detta beslutade landstingsfullmäktige att avslå motionen. (S), (V) och (MP) reserverade sig mot beslutet.

Landstingsfullmäktige ställde sig bakom en gemensam enhetlig modell för subvention av preventivmedel.

Modellen har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting och innebär att:

• åldersgränsen för subvention höjs till 25 år (tidigare 19 år)
• den egna kostnaden vid köp av subventionerade preventivmedel blir högst 100 kronor
• endast preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna subventioneras.

Förändringarna väntas ge en kostnadsökning för landstinget på mellan 1,4 och 3,5 miljoner kronor per år.

(V) yrkade på ett tillägg om att även preparat utanför läkemedelsförmånen ska kunna subventioneras efter särskilt ställningstagande av läkemedelsenheten. Detta avslogs.

En ny finanspolicy antogs av landstingsfullmäktige. Policyn ersätter "Finansiella riktlinjer för Landstinget i Uppsala län", som nu upphävs. Landstingsfullmäktige antog också en ny placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning. Policyn ersätter "Riktlinjer för pensionsmedelsförvaltning för Landstinget i Uppsala län".

Förändringarna innebär bland annat att ansvarsfördelningen blivit tydligare och att strukturen för uppföljning och rapportering har gjorts om.

Landstingsfullmäktige godkände förslaget till en ny pris- och biljettstruktur för kollektivtrafiken i Uppsala län.

För resenärer innebär det att de kommer att kommer att kunna resa i hela UL-området med ett enda kort, oavsett om resorna görs med stadsbuss, regionbuss eller Upptåget. Baspriset för en 30-dagars periodbiljett blir 790 kronor. För resor med SL-pendeln kommer UL:s biljetter att gälla till Arlanda.

För enkelbiljetter blir det fem zoner: Uppsala tätort, närområde Uppsala, övriga länet, utanför länet (till exempel Gävle, Sala, Västerås och Strängnäs) och Arlanda. Priset på enkelbiljetter blir 25 kronor per zon.

Förändringarna införs från den 1 april.

Landstingsfullmäktige gav också kollektivtrafiknämnden i uppdrag att se över möjligheten att utvidga zon 1 så att ytterligare tätorter ingår i zonen.

(V) och (SD) reserverade sig och yrkade på att periodkortet för stadstrafiken i Uppsala skulle behållas, med ett pris på 550 kronor och att det länsövergripande kortet skulle kosta 890 kronor.

(MP) reserverade sig och yrkade på att priset för en 30-dagars periodbiljett i länet skulle fastställas till 650 kronor samt att zon 1 för enkelbiljetter utvidgas till att gälla alla orter inom cirka 11 km från Uppsala.

Landstingsfullmäktige antog riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv.

Enligt kommunallagen är det möjligt att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat till en resultatutjämningsreserv. Landstinget kan på detta sätt bättre möta effekterna av konjunkturvariationer.

Landstingsfullmäktige beslutade att anta en ny forskningsstrategi för 2014-2018.

Av strategin framgår bland annat att ledstjärnan för landstingets forskning är att den ska generera patientnytta. De forskningsprojekt som landstinget deltar i ska vara sådana där resultaten kan tillämpas i vården inom en period på cirka tre år. Fokus på patientnytta innebär också att den kliniska forskningen i första hand ska fokusera på de stora folksjukdomarna.

Forskningsstrategins mål och prioriteringar kommer att påverka vårdavtalsarbetet från landstingsplan och budget 2015-2017. Forskningsstrategin har tagits fram av förvaltningarnas forskningschefer.

(SD) reserverade sig till förmån för ett eget förslag till en ändrad formulering, där orden genus och etnicitet skulle utgå.

Den nuvarande organisationen av förtroendevalda och landstingets förvaltningar ska fortsätta att gälla under mandatperioden 2015-2018. Det beslutade landstingsfullmäktige.

Reglerna för ersättningar till förtroendevalda och till de politiska partierna justeras på flera punkter. Totalt bedöms kostnaderna för förtroendemannaorganisationen öka med cirka 3,6 miljoner kronor per år.

(V) reserverade sig till förmån för ett eget yrkande om ersättningar.

Regler för ersättning till förtroendevalda som lämnar sina uppdrag eller går i pension ska göras om. Landstingsfullmäktige antog en ny modell för omställningsstöd som har tagits fram av Sveriges landsting och kommuner.

Utgångspunkten för de nya reglerna är att de ska likna villkoren på arbetsmarknaden i övrigt och att de ska öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär.

I fortsättningen kommer förtroendevalda att ges ett omställningsstöd under tre år efter att de lämnat sina förtroendeuppdrag. Reglerna gäller nya förtroendevalda från och med valet 2014.

Landstingsfullmäktige fastställde ett politiskt inriktningsdokument för 2015-2017. Den politiska inriktningen kommer att ligga till grund för den plan och budget som ska tas fram.

Köfri hälso- och sjukvård är ett av de områden som särskilt lyfts fram. I inriktningen beskrivs olika åtgärder för att korta väntetiderna till vården. Bland annat ska vårdbehovet utredas så att vårdbeställningen bättre motsvarar det verkliga behovet i länet. Produktionsplaneringen inom landstingets egen regi ska förbättras så att resurser i form av medarbetare, lokaler och utrustning används på ett bättre sätt. Akademiska sjukhuset ska få ett mer renodlat uppdrag genom att utveckla vårdvalet, utveckla uppdraget för Lasarettet i Enköping och genom fördjupad samverkan med regionlandstingen. Telefontiderna till specialistvården ska utökas.

Andra åtgärder som tas upp i den politiska inriktningen är:

• Utveckla de mobila vårdinsatserna i hela länet
• Ge vårdcentralerna ett utökat ansvar för akutsjukvård
• Fortsatt arbete för fler mellanvårdsplatser
• Patienternas delaktighet i vården ska förbättras, t ex genom skriftlig information
• Utöka läkemedelsgenomgångarna
• Förbättra arbetet kring vårdrelaterade infektioner och skador
• Fortsätta utvecklingen av E-hälsa
• Vidareutveckla eget rum på nätet med journalinformation, provsvar och andra personliga vårdfakta
• Prioritera arbetet med att införa ett processbaserat ledningssystem för hela landstinget
• Minska vårdpersonalens administrationsbörda

(S), (V), (MP) och (SD) lämnade särskilda yttranden.

Landstingsfullmäktige beslutade att godkänna att landstinget säljer Ulleråkersområdet till Uppsala kommun för 1,8 miljarder kronor.

Överlåtelsen sker den 1 mars 2014, då också hela köpeskillingen på 1 835 000 000 kronor ska betalas.

(MP) föreslog ett yrkande om att landstinget ska kräva av kommunen att det reserveras mark för en vårdcentral. Detta avslogs.

Landstingsfullmäktige tog del av revisionsplanen för 2013, som tagits fram av Landstingets revisorer. Områden som kommer att följas upp under året är bland annat landstingets styrning, investeringar, vård av multisjuka, psykiatri och ortopedi.