Uppsnabbat regionfullmäktige 15 juni

Vid sitt möte fastställde regionfullmäktige Regionplan och budget 2022 – 2024.

Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som anger inriktningen för hela Region Uppsalas verksamhet, dels för det kommande budgetåret 2022, dels för den kommande treårsperioden.

Region Uppsala går in i planperioden med ett överskott från 2020 på 600 miljoner kronor, vilket främst beror på engångsintäkter i form av lägre pensionskostnader och tillfälligt höjda statsbidrag.

Pandemin har påverkat hela verksamheten men inför kommande år förväntas organisationen ha lämnat den mest akuta påfrestningen. Flera områden behöver dock hanteras under perioden i kölvattnet från pandemin. Exempel på detta är uppskjuten vård och intäktsbortfall i kollektivtrafiken där resmönstren kan komma att förändras även på längre sikt.

Trots utmaningar kopplat till pandemin har Region Uppsala ett bättre ekonomiskt läge inför planperioden jämfört med föregående år och budgeterar ett resultat på 206 miljoner kronor för 2022. Nettokostnaden för regionens verksamhet 2022 budgeteras till cirka 13,4 miljarder kronor. Av detta går den största delen till hälso- och sjukvård, drygt 10,8 miljarder kronor. Anslaget till kollektivtrafik och samhällsutveckling är drygt 1,2 miljarder kronor, övergripande verksamhet under regionstyrelsen 893 miljoner kronor och kulturområdet 121 miljoner kronor.

Fastighetsinvesteringarna under perioden 2022 - 2024 uppgår till drygt 1,8 miljarder kronor.

Skatten blir oförändrad: 11,71 kronor per 100 kronor.

(S), (V) och (SD) reserverade sig till förmån för egna budgetförslag.

Vid sitt möte beslutade idag regionfullmäktige att antalet ledamöter i regionfullmäktige ska uppgå till 101 ledamöter från och med nästa mandatperiod. Region Uppsala behåller sin valkretsindelning inför valet 2022.

Kommunallagen reglerar antalet ledamöter i regionernas fullmäktigeförsamlingar, utifrån antalet röstberättigade i länet per den 1 mars året före valår. Den 1 mars 2021 hade Uppsala län 300 812 röstberättigade, vilket innebär att antalet ledamöter i regionfullmäktige ska utökas till 101. Innevarande mandatperiod har regionfullmäktige 71 ledamöter.

I februari motionerade (V) om att Region Uppsala borde inrätta ett råd för nationella minoriteter, under regionstyrelsen. Detta med en liknande konstruktion som pensionärsrådet eller rådet för delaktighet. Enligt motionen borde Region Uppsala också bjuda in föreningar som representerar de nationella minoriteterna att teckna avtal med Region Uppsala om hur samråd och dialog ska bedrivas.

Av svaret framgår bland annat att regionstyrelsen i juni 2020 beslutade att tillsätta en kommitté med uppdraget att utreda eventuella förändringar i Region Uppsalas politiska organisation inför mandatperioden 2023 – 2026. Kommittén ska även utreda behovet av olika råd. Enligt svaret bör man inte föregå detta arbete, utan frågan om ett särskilt råd för nationella minoriteter ska inkluderas i utredningen.

Med denna redogörelse ansågs motionen besvarad.

Birgitta Mogård (V) ställde en interpellation om hur regionen stödjer våldsutsatta medarbetare, som besvarades av personalutskottets ordförande Stefan Olsson (M). Mogård framhåller att det saknas riktlinjer om att rutinmässigt fråga de anställda om våldsutsatthet även om förändringar av riktlinjerna nu ska ske. Hon menar att Region Uppsala behöver ta sitt ansvar under pandemin när misshandlade riskerar att förlora sina vanliga kontaktytor, då de arbetar hemifrån.

Fråga:
När kan vi förvänta oss att nya riktlinjer införs, om att rutinmässigt ställa frågor om våldsutsatthet till medarbetare?

Svar:
I regionens likabehandlingspolicy finns åtgärder beskrivna när det gäller våld i nära relationer avseende medarbetare. Där står vad en chef ska göra, vad kollegor respektive den som är utsatt bör göra, samt förslag på åtgärder.

I budgeten för 2022 finns ett uppdrag om att säkerställa att användandet av riktlinjerna för bemötande och stöd till våldsutsatta medarbetare förstärks. När riktlinjerna för likabehandlingspolicyn ska revideras kommer även frågan om huruvida arbetsgivaren rutinmässigt ska ställa frågor om våldsutsatthet till medarbetarna att inkluderas.

Fråga:
Hur kommer arbetet för att stödja våldsutsatta medarbetare att följas upp?

Svar:
Vi har i dagsläget ingen uppföljning kring medarbetare som har eller kan ha blivit utsatta för våld i en nära relation. Frågor om medarbetares hälsa är känsliga personuppgifter och det är därför svårt att följa upp detta utan att röja dessa. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en rutin för hur arbetsgivare hanterar medarbetares skyddade personuppgifter.

Fråga:
Vilken utbildning i våld i nära relationer får chefer i Region Uppsala?

Svar:
I Region Uppsalas obligatoriska e-utbildning i arbetsmiljö och likabehandling för nya chefer, beskrivs riktlinjerna kring våld i nära relationer liksom var chefer kan få ytterligare stöd inom området. Samma utbildning finns även som valfri e-utbildning vilket skyddsombud samt mer erfarna chefer kan välja att genomföra. Där finns också en hänvisning till NCK:s utbildning: ”Webbkurs om våld” som alla medarbetare får gå.

HR-ledningsgruppen har också under 2020 genomgått en utbildning om arbetsgivarens ansvar när det kommer till våld i nära relationer. Framåt bör vi säkerställa att fler har rätt utbildning. En chef bör veta hur hon eller han ska göra för att kunna fråga om hemförhållanden på ett smart sätt.

Fråga:
Hur jobbar Region Uppsala med frågan om våld i nära relationer med de arbetsgivare som bedriver verksamhet på uppdrag av regionen?

Svar:
Likabehandlingspolicyn gäller för alla verksamheter, även de som arbetar på uppdrag av Region Uppsala. Den ska beaktas i avtal och överenskommelser, vid bidragsgivning samt vid upphandlingar.

Cecilia Viklund (V) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) med anledning av att Region Uppsalas fritidspolitiker övergick till en gemensam regionadress för sin e-post den 1 mars. Hon påpekar att övergången har medfört många kontakter med IT-supporten och att vissa tekniska lösningar liksom lathunden inte var på plats förrän en bra bit in i april. Vissa fritidspolitiker blev tvungna att åka in till kontoret för att få hjälp trots pågående pandemi.

Fråga:
Vilka har planerat detta införande, och hur planerades det?

Svar:
Frågan om e-post till fritidspolitiker i Region Uppsala grundar sig i en motion från Socialdemokraterna som bifölls av regionfullmäktige 2020. Förvaltningen startade sedan upp ett projekt för att genomföra detta där representanter från olika verksamheter deltog; specialister från den verksamhet som förvaltar regionens digitala arbetsplats, representanter från IT-centrum liksom från nämndkansliet. En representant från informationssäkerhet deltog också.

I slutet på januari i år aktiverades samtliga fritidspolitikers e-postadresser och information och förenklade lathundar skickades ut. I samband med detta utskick upptäcktes en felaktig teknisk inställning som omöjliggjorde inloggning. Problemet åtgärdades och användarna kunde sedan komma åt sin e-post.

En lösning behövde också tas fram för att hantera de användare som förutom sitt uppdrag som fritidspolitiker också har en anställning i Region Uppsala. I början av mars fanns ett förslag på detta och så snart det godkänts så skickades instruktioner och lathundar ut. I vissa fall har användarna upplevt problem med inställningar på sina ipads som de fått av Region Uppsala. En rutin för detta finns framtagen men tillvägagångssättet kan upplevas som komplext.

Fråga:
Avspeglar införandet hur digitaliseringen fungerat på arbetsplatserna och i regionens kontakt med patienter och resenärer?

Svar:
Arbetet med digitalisering pågår på många plan. Hur olika införanden planeras och genomförs skiljer sig åt och det är flera faktorer måste finnas på plats för att det ska fungera. Det finns en gemensam strategi och handlingsplan för digitaliseringsarbetet i Region Uppsala men insatser för att förbättra den interna styrningen pågår. Det ska också etableras ett regiongemensamt projektkontor för att samordna resurser och projekt.

Digitalisering handlar i många delar om verksamhetsutveckling och det är viktigt att ha en tät och nära dialog med berörda verksamheter. Alla förvaltningar har fått en ny sådan roll som ett led i detta arbete.

Det är viktigt att medarbetares, patienters och anhörigas perspektiv finns med vid olika implementeringar när det gäller digitala förändringar.

Det nya systemet borde dock inte ha breddinförts direkt utan det borde ha skett successivt på ett ordnat sätt tillsammans med de förtroendevalda.

Fråga:
Vad gör regionen för att digitala system ska fungera på ett enkelt och effektivt sätt för användarna?

Svar:
För att de digitala lösningarna ska fungera väl så behöver de tas fram med utgångspunkt från de behov som finns. Därför är det viktigt att en dialog sker med verksamheten också i denna fråga. Det finns även en facklig referensgrupp för IT och digitalisering och frågan om digitalisering är numera också en del av skyddsronderna.

För dialog, inhämtning av erfarenheter och förankring med externa användargrupper har Region Uppsala nu etablerat en invånarpanel. Regionen använder sig också av både interna och externa enkätundersökningar.
När ett digitalt system har etablerats är det viktigt att ha en kontinuerlig användardialog, så att systemet utvecklas i enlighet med användarnas behov. En särskild modell för förvaltning (pm3) används för att omhänderta behov från såväl verksamheten men också tekniska frågor. Det finns också utbildningar, lathundar och annat informationsmaterial för den som har behov av detta.

System som är i drift övervakas kontinuerligt och information om eventuella störningar publiceras i de kanaler som är aktuella.