Boka tid för att slippa långa köer vid vaccination mot covid-19

Det är långa köer till drop-in för vaccination mot covid-19. Det finns gott om lediga tider att boka.

Läs mer och boka tid på 1177.se.

Uppsnabbat regionfullmäktige 6 oktober

Region Uppsala antar ny forskningsstrategi

Nu har Region Uppsala en ny forskningsstrategi, för åren 2021 – 2024, efter beslut av regionfullmäktige. Forskning är ett av Region Uppsalas kärnuppdrag, något som följer av Hälso- och sjukvårdslagen.

Klinisk forskning är, enligt ärendets handlingar, en nödvändighet för en fortsatt utveckling av hälso- och sjukvården. Dagens kliniska rutin bygger på gårdagens forskningsresultat, liksom morgondagens kliniska rutin kommer att bygga på dagens forskningsresultat. Ett särskilt ansvar ligger också på Region Uppsala, som en av Sveriges sju universitetssjukvårdsregioner.

Forskningsstrategin stödjer den kliniska forskningens aktörer bland annat genom att peka på hur styrning, samordning och dialog kan förbättras och förutsättningarna för att bedriva studier kan utvecklas. Forskningsstrategin syftar till att bättre utnyttja befintliga resurser, samt till att utveckla en miljö som attraherar de bästa forskarna och bidrar till att det strategiska målet Internationellt erkända inom forskning och innovation kan uppnås.

När strategin nu reviderats har hänsyn tagits till ny utveckling inom området, inte minst omställningen mot Effektiv och nära vård, men även processen för nationell högspecialiserad vård som nyligen inletts. Forskningsstrategin tar bland annat upp att det är viktigt att män och kvinnor har lika goda förutsättningar att forska, samt att förutsättningar för att bedriva forskning ska vara likartade oavsett profession och verksamhet.

Forskningsstrategin finns som vanligt i sin helhet på Region Uppsalas webbplats.

(S) yrkade på att även en regional life science-strategi skulle tas fram, vilket regionfullmäktige avslog. (S) och (V) reserverade sig mot beslutet i den delen.

Policy för en attraktiv och modern arbetsgivare antagen

Vid sitt möte antog regionfullmäktige en policy för attraktiv och modern arbetsgivare. Den nya policyn ersätter de tidigare beslutade styrdokumenten: arbetsgivarpolitiskt program, chefspolicy, lönepolicy, medarbetarpolicy samt policy för hälsobefrämjande arbetsplatser.

Bakgrunden till den nya policyn är att Region Uppsala är en mycket stor arbetsgivare som består av flera olika förvaltningar och många olika verksamheter, som ofta har olika arbetssätt, förmåner och rutiner inom ramen för arbetsgivarfrågor. Därför har regionstyrelsen fattat ett beslut om ett långsiktigt arbete, Attraktiv och modern arbetsgivare, som ska verka för att Region Uppsala uppfattas som en enhetlig, sammanhållen, attraktiv och hållbar arbetsgivare.

Den nu antagna policyn syftar till detta, eftersom den är på en övergripande nivå så kommer den att kompletteras med riktlinjer och/eller rutiner.

(V) hade ett antal tilläggsyrkanden, vilket avslogs av regionfullmäktige. (V) reserverade sig mot beslutet i den delen.

Ändringar i listningsregler för att underlätta fast läkarkontakt

Regionfullmäktige fastställde ändringar i reglerna för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ för primärvården.

Framöver ska verksamhetschefen eller en annan behörig person själv ska kunna lista en person som tillhör vårdcentralen, på en namngiven läkare. Genom att få en och samma läkare är tanken att patientens behov av trygghet, säkerhet och kontinuitet ska öka.

Målet är att minst 55 procent av vårdcentralens listade invånare ska ha en fast läkarkontakt i slutet av nästa år, vilket finns med i överenskommelsen om en god och nära vård 2021, som slutits mellan regeringen och SKR. På kommunernas särskilda boenden ska nivån vara minst 80 procent.

Den som inte vill ska även i fortsättningen kunna avstå från att ha en fast läkarkontakt och endast vara listad på mottagningen.

De nya listningsreglerna gäller från och med den 1 januari 2022.

Nytt reglemente för sjukresor antaget

Vid sitt möte antog regionfullmäktige det nya reglementet för sjukresor som har arbetats fram på Trafik- och samhällsförvaltningen. Det nya regelverket ersätter därmed ett tidigare regelverk från 2015.

De förändringar och förtydliganden som tagits fram syftar i huvudsak till att styra flödet av patienter från taxi och privat bil till kollektivtrafik. Detta utan att ge avkall på kravet att patienter som av medicinska skäl behöver resa med taxi också i fortsättningen får göra det.

Motion om gräddfiler till vården besvarades

Neil Ormerod (V) och Birgitta Mogård (V) har inkommit med en motion med förslag om att regionfullmäktige bland annat ska besluta att framtida upphandlingar och avtal med privata vårdutförare ska regleras, med tillägget att verksamheten ska bedrivas uteslutande med offentligfinansiering och vårdavgifter. Detta då det enligt motionärerna finns en risk att personer med privata sjukförsäkringar får en gräddfil till vården och tränger undan vanliga patienter.

Regionfullmäktige avslog motionen, av svaret framgår bland annat det följer av hälso- och sjukvårdslagen att vård ska ges efter behov, och att det vore ett lagbrott av vårdgivare att prioritera på annat sätt. I oktober presenterade IVO en förstudie om konsekvenserna av privata sjukvårdsförsäkringar, och där finns inget som pekar mot skillnader mellan hur patientgrupper prioriteras i Sverige.

Regeringen har nu tillsatt en särskild utredare som ska beskriva privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på den offentligt finansierade hälso- och sjukvården samt föreslå åtgärder för att säkerställa vård på lika villkor. Utredningen ska redovisas senast den 30 september 2021. Skulle den pågående utredningen innebära förändringar i lagstiftningen så kommer Region Uppsala att anpassa sig efter detta, men innan utredningen är klar går det inte enligt svaret att bedöma om vänsterpartiets problembeskrivning är korrekt.

Av svaret framgår också att om sådana uppgifter kommer till regionens kännedom så är inte lösningen på problemet att tvinga fram att vård bara får bedrivas med stöd av offentlig finansiering och vårdavgifter, utan att se till att hälso- och sjukvårdslagens krav följs. Svaret nämner också juridiska svårigheter med att föra in krav som är strängare än de krav som finns i svensk lag. Med detta avslogs alltså motionen.

(V) reserverade sig mot beslutet.

Motion om demensutbildningar avslogs

Zinaida Belonoshko (SD) och Martin Wahlsten (SD) har inkommit med en motion avseende hur Region Uppsala ska arbeta för att förändra demensvården i Region Uppsala. I motionen föreslås att Region Uppsala ska satsa på vissa angivna utbildningar och Silviahemscertifiera fler vårdenheter inom regionen.

Regionfullmäktige avslog motionen. Av svaret framgår bland annat att det inte är regionfullmäktige som bör besluta om vilken form av utbildning eller vilken form av mätning av kvalitet som ska användas. Arbetet med att säkerställa att regionen ger patienter med demenssjukdom rätt kvalitet bör istället liksom idag vara en del av regionens allmänna kvalitetsarbete.

Region Uppsala har redan ett lokalt programområde för äldres hälsa, som omfattar demenssjukdomarna. Med detta avslogs alltså motionen, något som (SD) reserverade sig mot.

Interpellation om IT-miljön och demokratin besvarad

Johnny Svahn (S) ställde en interpellation till Emilie Orring (M) med bakgrund av problem som drabbat förtroendevalda efter att de fått e-postadresser med suffixet regionuppsala.se tidigare under våren. Svahn menar också att de surfplattor som Region Uppsala har utrustat de förtroendevalda med har otillräcklig kapacitet och att det finns andra brister i regionens IT-miljö som hindrar de förtroendevalda från att utföra sitt uppdrag. Detta har bland annat inneburit att fullmäktigesammanträden fått avbrytas och hotar i förlängningen demokratin i regionen, anser han.

Fråga:
Vilka åtgärder avser du att vidta för att säkerställa en fungerande IT-miljö för de förtroendevalda i Region Uppsala?

Svar:
Det sker en löpande återkoppling om brister i IT-infrastrukturen med digitaliseringsavdelningen och diskussioner om IT-miljön har varit en återkommande punkt i regionrådsberedningen. Kontoret har fått feedback från samtliga partier om det som fungerat bra liksom om bristerna när det gäller införandet av det nya e-postsystemet. Dessutom så har ordförande i regionfullmäktige haft diskussioner om brister som uppkommit under dessa sammanträden och efter det har det gjorts förstärkningar av IT-miljön.
Regionen har gjort en förändringsresa under kort tid och organisationen hanterar IT-frågorna bättre nu jämfört med för ett år sedan. Det betyder dock inte att jag är nöjd. Det kommer sannolikt uppstå situationer där tekniken brister och vid de fall detta sker så kommer jag i samråd med övriga gruppledare, följa upp arbetet med ansvariga.

Interpellation om täckningsgrad för cancerscreening besvarad

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till Malin Sjöberg Högrell (L) om vad Region Uppsala gör för att öka andelen personer som screenar sig för cancer. Ormerod hänvisar till en rapport från Cancerfonden som visar att regionen ligger i det lägre skiktet när det gäller täckningsgrad för bröstcancer och livmoderhalscancer. Han lyfter också fram att kvinnor med lägre utbildning och låg inkomst testar sig i lägre utsträckning i länet och att detta avspeglas i statistiken.

Fråga:
Finns det någon konkret tidsplan för när självtester för HPV (humant papillomvirus) ska införas?

Svar:
Processen för att få till rutiner självtester för HPV är på gång. Även planeringen för det praktiska införandet med validering av metoder och förändring av flöden och instrumentering som måste till, är igång. Det finns ännu inte ett bestämt slutdatum men målsättningen är att självtester ska vara på plats till sommaren 2022.

Fråga:
Vilka fler åtgärder för att öka täckningsgraden för bröst- och livmoderhalscancer kan bli aktuella?

Svar:
Region Uppsala fattade i ett tidigt skede av pandemin beslut om att hålla igång screeningverksamheten för cancersjukdomar. Täckningsgraden försämrades som mest under mars och april 2020, därefter har den återhämtat sig till att ligga på något lägre nivåer jämfört med motsvarande perioder 2018 och 2019.
I slutet av augusti 2021 införs en funktion i bokningssystemet som innebär att om en person uteblir från sin bokade screeningtid så bokas en ny tid per automatik. I nästa steg ska bokningssystemet göras om och läggas i webbtjänsten 1177.se. I och med detta blir det möjligt att boka om sin tid via mobiltelefon, surfplatta och dator. Målsättningen är att det ska vara på plats i början på 2022.

Fråga:
Anser du att Region Uppsala gör tillräckligt för att öka täckningsgraden i cancerscreening?

Svar:
Målet är alltid att täckningsgraden ska vara så hög som möjligt och fler insatser behöver göras för att nå dit. Det är därför vi genomför det nya kallelsesystemet och det förbättrade bokningssystemet. Ännu mer kan göras, och kommer att initieras då det nya systemet hunnit prövas.

Fråga:
Vilka särskilda åtgärder planeras för att nå kvinnor i de områden där täckningsgraden är låg?

Svar:
När det nya kallelsesystemet är på plats är tanken att kommunikationsenheten ska gå ut med en kommunikationskampanj. Det finns ett fortsatt behov av kommunikationsinsatser för att öka kunskapen om vikten att screena sig, särskilt gentemot kvinnor i områden där täckningsgraden är låg. Region Uppsala kommer även att återuppta dialogerna med Bröstcancerföreningen och Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala för att samordna riktade informationsinsatser i områden där det är lägst täckningsgrad.

Interpellation om framtida läkarförsörjning besvarad

Per Ström (V) ställde en interpellation om hur styret arbetar för att trygga den framtida läkarförsörjningen, som besvaras av Stefan Olsson (M). Han menar att frågan har aktualiserats med anledning av SYLF:s senaste undersökning om AT-platser där det framgår att Region Uppsala har lägst andel platser i landet i relation till folkmängden. Samtidigt så har regionen nästan flest examinerade läkare utifrån sin folkmängd så det borde inte vara brist på möjliga handledare. Ström oroas också över om bastjänstgöringen som kommer krävas för att man ska få svensk läkarlegitimation, nästa sommar, kommer vara på plats i tid.

Fråga:
Vad tänker de styrande göra för att utöka antalet AT-tjänster i Region Uppsala så att vi ligger i nivå med snittet i landet?

Svar:
När vi tillträdde genomförde vi en storstädning av arbetsgivarpolitiken i regionen. I det arbetet ingick att med kraft påbörja en långsiktig utökning av antalet AT-tjänster. I budgeten som fullmäktige antog i juni, har resurser avsatts för att utöka antalet AT-platser de kommande åren. I dag tillsätts 40 AT-tjänster per år på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Lasarettet i Enköping. Från år 2022 blir det 50 årliga AT-tjänster och från år 2023, 55 årliga AT-tjänster. Procentuellt är detta den högsta ökningen i landet.

Fråga:
Kommer det innebära att nuvarande underläkarvikariat konverteras till AT-tjänster?

Svar:
Vi utesluter inte en sådan lösning. Men det är viktigt att understryka att det rör sig om två olika typer av tjänster. Vikariat fyller ett behov i verksamheten och AT-utbildningen är som namnet säger en utbildning. Någon konvertering från det ena till det andra låter sig alltså inte göras automatiskt. Det finns ingen fast budget för underläkarvikariat i regionen som kan omfördelas till andra typer av läkartjänster. Vilka pengar som fördelas till underläkarvikariat bedöms utifrån hur verksamhetens produktionsplanering ser ut och vilket uppdrag verksamheterna har.

Fråga:
Hur är planen på sikt för att säkra att en adekvat läkarkompetens finns i Region Uppsala?

Svar:
Kompetensskattningar genomförs kontinuerligt som en del i Region Uppsalas arbete med kompetensförsörjning. Syftet är att skapa förutsättningar för att identifiera, kartlägga, planera och följa upp organisationens behov av kompetens på kort och lång sikt. Läkarna innefattas av denna kompetensskattning.

Fråga:
Hur kommer regionen att arbeta med den basttjänstgöring som behövs för att utländska läkare ska kunna få svensk legitimation?

Svar:
Inrättandet av bastjänstgörning finns i den blågröna budgeten som regionfullmäktige antog i juni 2021.

Interpellation om biblioteket på Akademiska sjukhuset besvarad

Neil Ormerod V) ställde en interpellation om den planerade nedläggningen av biblioteket på Akademiska sjukhuset, som besvaras av Cecilia Linder (M). Ormerod anser att beslutet som togs i kulturnämnden den 21 september var förhastat och att ett bibliotek har fler funktioner än att låna ut böcker. Han framhåller att bibliotekarien är en värdefull resurs för personal, patient och anhöriga och att möjligheten till stöd med informationssökning, uppsökande verksamhet och kulturevenemang nu kommer att försvinna.

Fråga:
Hur kommer det sig att varken personal, patienter eller grupper som Funktionsrätt Uppsala län har fått lämna synpunkter innan beslut?

Svar:
En översyn av sjukhusbiblioteket har genomförts där kontakter tagits med berörda intressenter vid Akademiska sjukhuset, däribland: ledningen, barnsjukhuset, psykiatrin, brukargrupper med flera. Även fastighet och service har lämnat synpunkter. Den del av verksamheten som riktar sig till barn och unga samt kultur i vården kommer att finnas kvar, med vissa förändringar. När detta återrapporteras i maj 2022 så kommer intressenter att kontaktas för synpunkter.

Fråga:
Anser Region Uppsala att antalet lån är det enda måttet på biblioteksverksamhet?

Svar:
Antalet utlån är ett relevant mått som också används inom den nationella biblioteksstatistiken. Utlåningen vid biblioteket har sjunkit avsevärt under flera år. Under 2019 låg antalet utlån på knappt 7 000, vilket kan jämföras med antalet utlån 2014 som var drygt 24 000 och 2009 då de uppgick till 44 000.

Fråga:
Vad har du att säga till personal, patienter och biblioteksbesökare som är idag arga och ledsna över ert beslut om nedläggning?

Svar:
Region Uppsala ska bidra till att tillgodose hela länets behov av kultur inom en begränsad budget och de medel som använts till biblioteket på Akademiska sjukhuset kan användas på ett bättre sätt. Medelkostnad per utlån 2019 var 411 kronor. Uppsala län är dessutom väl försett med folkbibliotek.

Fråga:
När kommer du att säkerställa att Region Uppsala erbjuder Akademiskas patienter och deras anhöriga tillgång till både bibliotek och bibliotekarie?

Svar:
Region Uppsala har inget ansvar för att tillhandahålla bibliotek och bibliotekarier på Akademiska sjukhuset. Landets samtliga kommuner har en lagstadgad biblioteksverksamhet och ett ansvar att främja läsning och tillgång till litteratur och så även i vår region. Region Uppsalas roll för utvecklingen av länets biblioteksverksamhet pågår enligt plan med fokus på utbildning, samverkan och digitalisering.

Interpellation om IVO:s kritik gällande Akademiska sjukhuset besvarad

Viktor Waldau (V) ställde en interpellation till Malin Sjöberg Högrell (L) med anledning av IVO:s kritik av situationen vid Akademiska sjukhusets akutmottagning. Han lyfter fram att olika larmrapporter har inkommit om krisen på akuten men att problemen med stängda vårdplatser och överbeläggningar trots detta fortsätter. Sjukhusstyrelsen har inte beslutat om verkningsfulla åtgärder, anser Waldau.

Fråga:
Vad har du för ansvar för att situationen på Akademiska urartade så alarmerande under sommaren?

Svar:
Jag är sjukhusstyrelsens ordförande, och är ansvarig politiskt för sjukhusvården i regionen. Att minska trycket på akuten, säkerställa kompetensförsörjningen, öppna vårdplatser och öka tillgängligheten i vården är högprioriterat. Akutmottagningen har i många år varit hårt belastad i synnerhet under somrarna när vår personal behöver välförtjänt semester samtidigt som sjukhuset ska vara öppet. För att komma tillrätta med problemen långsiktigt initierades ett förändringsarbete 2019.

Fråga:
Hur kan patientsäkerhet och en god arbetsmiljö säkerställas framöver?

Svar:
Vi har initierat ett arbete med att införa ett strukturerat kvalitetsledningssystem, vilket inte funnits tidigare. Ingen medarbetare ska känna att man inte har tid att rapportera avvikelser - men lika viktigt är att avvikelserna följs upp och åtgärdas strukturerat.

Det är ytterst viktigt att idéer hos medarbetarna som jobbar närmast patienten tas tillvara och att man har inflytande över sin arbetsplats. Vi har nu implementerat Idékraft Akademiska för att samla in och nyttja idéer från de som jobbar närmast patienten.

Vi har förändrat arbetstidsmodellerna till en modell som i större utsträckning är anpassad efter medarbetarnas önskemål, där man får mer återhämtning och har en så kallad poängmodell.

Nu står vi inför en pressad situation på akutmottagningen vilket även påverkar andra delar av sjukhuset, och detta påverkar förstås medarbetarna. Vi måste komma till rätta med det läget. Detta redogör jag för i svaret på nästa fråga.

Fråga:
Finns det en plan för akutmottagningen?

Svar:
Ja, det finns en långsiktig handlingsplan för akutmottagningen. Ett flertal rutiner har ändrats, bland annat stärkt triagering vid akutentrén, mer hjälp från bakjourerna och fler snabba pulsmöten. Akuten har vid vissa tillfällen tömts på inläggningsklara patienter, vilket lett till en tuffare situation på andra delar av sjukhuset.

Grundproblemet är att det saknas vårdplatser och för att öppna fler vårdplatser behöver vi mer personal. Därför letar Akademiska för fullt efter personal.
Vi har flera andra åtgärder på gång som ska ge fler vårdplatser. Det handlar om 12 nya akutgeriatriska vårdplatser, 6 intermediärvårdplatser, 18 närvårdsplatser i Tierp samt 15 närvårdsplatser i Uppsala. Vi kommer även nyttja vårdplatserna på Lasarettet i Enköping på ett bättre sätt och utveckla samarbetet med närakuten. Dessutom ska fler äldremottagningar införas, vilket ska förbättra omhändertagande utanför sjukhuset och minska inläggningarna och vården i hemmet ska utvecklas.

Fråga:
Med tanke på situationen för patienter och personalen, är du nu beredd att börja satsa på sjukvården?

Svar:
Vi gör satsningar på sjukvården och flera exempel nämns ovan. Vi kommer att vända på varje sten och genomföra de åtgärder som krävs för att öppna vårdplatser och säkra en god och tillgänglig sjukvård. Vi följer utvecklingen noga så att åtgärderna ger den effekt som behövs, minskar belastningen på både akuten och andra vårdavdelningar och säkrar en systematisk uppföljning av kvaliteten.

Fråga från Vivianne Macdisi (S) om löneöversynen

Fråga:

Anser du att Region Uppsala följer partsöverenskommelsen i Löneavtalet om att i löneöversynen göra en prioritering av särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor?

Svar från Stefan Olsson, regionråd (M):

Svaret är ja. De rapporter jag har nu från HR säger att yrkesskickliga sjuksköterskor har prioriterats. Kommer redovisas i personalutskottet.

Fråga från Cecilia Viklund (V) om ekonomiska följder av materialkrisen

Fråga:

Enligt uppgift pågår förhandlingar mellan den gemensamma varuförsörjningsnämnden och Apotekstjänst AB gällande de ömsesidiga skadeståndskrav som ställts till följd av materialkrisen 2019. Har något resultat kommit av dessa förhandlingar?

Svar från Björn-Owe Björk, regionråd (KD):

Det har nåtts ett förlikningsavtal mellan parterna. Avtalet är offentligt och innebär att parterna gör upp alla meningsskiljaktigheter samtidigt och med vissa eftergifter från båda sidor.

Kortfattat innebär förlikningen att AT – i enlighet med avtalet - betalar ett förseningsvite på 6 miljoner kronor till regionerna. Fördelningen utgår från hur stora viteskrav på grund av försening som varje region har haft på Apotekstjänst. Region Uppsala får 41 procent, motsvarande 2 460 000 kronor.