Miljöeffekter av läkemedel

Hur påverkar läkemedel miljön och vad kan vi göra för att minska riskerna?

Läkemedel utsöndras vanligen genom urinen och renas i många fall inte bort i avloppsreningsverken. Eftersom läkemedel är biologiskt aktiva och många har en långsam nedbrytning i miljön kan rester återfinnas i vattendrag, grundvattnet och ibland i dricksvatten. Organskador orsakade av läkemedel har konstaterats hos fiskar, fåglar och groddjur. En av de tydligaste effekterna som observerats är reproduktionsstörning hos vattenlevande djur på grund av hormonämnen.

Så påverkar läkemedel miljön

Läkemedel är avsedda att påverka mekanismer hos människor, djur eller mikroorganismer vid låga halter. Eftersom de mekanismer som läkemedlen påverkar hos människor ofta också förekommer hos vattenlevande djur finns risk att läkemedlen har en effekt även när de når vattenmiljön. Gemensamt för de allra flesta läkemedel är att de är svårnedbrytbara för att inte brytas ner redan i samband med hantering och intag, något som gör att läkemedlen kan finnas kvar länge i miljön. Läkemedel är ofta även relativt fettlösliga vilket medför risk för att substanserna ansamlas i levande organismer.

Antibiotika har uppmärksammats särskilt ur ett miljöperspektiv eftersom de både kan påverka bakterier i reningsverken och mikroorganismer i vattenmiljön. Resistensutveckling hos bakterier och överföring av resistensgener sker inte bara vid användning av antibiotika hos patienter utan även i miljön och då även vid väldigt låga halter. Det finns misstankar om att flera av de resistensgener som idag ses i sjukdomsalstrande bakterier kommer från bakterier i miljön. Särskilt problematiska är långlivade och resistensdrivande antibiotika såsom fluorokinoloner och tetracykliner som även kan ansamlas i exempelvis bottensediment.

Läkemedel med stor miljöpåverkan

Region Uppsala har en lista över miljöbelastande läkemedel där det är möjligt ur medicinsk synvinkel att vidta åtgärder för att minska risken för att rester av dessa substanser sprids i miljön. Vid jämförbar terapeutisk effekt rekommenderas läkemedel med mindre negativ miljöpåverkan. Den medicinska effekten går alltid före hänsyn till miljön och läkemedlen på listan kan därför ändå vara rekommenderade för vissa tillstånd.

I följande fall bör hänsyn tas till miljöpåverkan:

  • Diklofenak: NSAID som är svårnedbrytbar och toxiskt för vattenlevande organismer.
  • Fluorokinoloner: Antibiotika som är extremt svårnedbrytbara i miljön och bör användas sparsamt på grund av risk för resistensutveckling då de påverkar ett brett spektrum av bakterier.
  • Hormonplåster och -ringar för antikonception innehållande etinylestradiol och estradiol: Dessa har merparten av hormoninnehållet kvar efter användning och kassationen av dessa måste alltid ske på ett korrekt sätt.
  • Sprayinhalatorer med drivgas: Drivgasen är extremt klimatbelastande och förstahandsvalet är därför pulverinhalator. Endast om patientens tillstånd kräver det ska sprayinhalator användas.

Kassering av läkemedel

Felaktig kassation av oanvända läkemedel innebär en onödig miljörisk som minskar om små förpackningar används tidigt i behandlingen. Därtill ska alla överblivna läkemedel konsekvent tas omhand på rätt sätt av den enskilde. Information om att läkemedel alltid ska återlämnas på apoteken behöver spridas i vårdkedjans samtliga led. Det är speciellt viktigt att läkemedel inte spolas ner i avloppen. Det är dock svårt för enskilda att hindra att den mängd restprodukter av läkemedel som finns i urin och faeces, även vid korrekt läkemedelsanvändning, når miljön.

Regler och förordningar

Det finns idag inga lagar eller regler som styr utsläpp av läkemedel vid användning. Frågan diskuteras flitigt i både Sverige, EU och internationellt och den största oron är risken för antibiotikaresistensutveckling i miljön.

Regeringen har beslutat om bidrag till forskningsprojekt och implementering av avancerade reningssteg på kommunala avloppsreningsverk för att där fånga upp läkemedelsrester innan de når miljön. Att ta miljöhänsyn vid godkännande av läkemedel ligger ännu på framtiden. Nu finns ett miljöklassificeringssystem för läkemedel i FASS och även på Region Stockholms hemsida Janusinfo (se länk nedan). Sedan år 2019 finns ett kunskapscentrum för läkemedel i miljön vid Läkemedelsverket (se länk nedan) som fungerar som sammanhållande kraft för det arbete som görs inom läkemedel och miljöområdet.

Region Uppsala arbetar aktivt med att ställa miljökrav i de upphandlingar som görs av läkemedel till slutenvården. Dessutom följs förskrivningen av läkemedel på Handlingsplan för miljöbelastande läkemedelssubstanser upp två gånger per år och åtgärder vidtas vid behov.

Kontakt

Vårdkvalitetsenhet vid Regionkontoret