Lever och läkemedelsbehandling

Påverkan på ett läkemedels farmakokinetik och säkerhetsprofil vid nedsatt leverfunktion är komplex och svår att förutsäga. Leverfunktionsnedsättning kan ändra både metabolism, proteinbindning, första-passageeffekt och ibland indirekt även njurclearance.

Rekommendationer om läkemedelsanvändning vid nedsatt leverfunktion ska helst baseras på farmakokinetiska studier. Rekommendationer för dosering av läkemedel vid nedsatt leverfunktion är sällan konkreta i Fass samtidigt som en vanlig dosering hos en leversjuk patient kan leda till allvarliga biverkningar och onödiga komplikationer.

Child-Pugh score

Child-Pugh score är en väletablerad men grov skattning av cirrosgrad. Även om skalan inte är avsedd för prediktion av farmakokinetik rekommenderar europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, denna som surrogatmarkör för bedömning av leverfunktion vid läkemedelsdosering.

Vad som styr dosval vid nedsatt leverfunktion

Det är särskilt viktigt att väga in om läkemedlet har hög levermetabolism, hög proteinbindning eller lång halveringstid, eftersom sådana preparat oftare kräver dosreduktion eller undvikande. Vid svårare leverfunktionsnedsättning kan även renal elimination minska sekundärt. Detta medför att dosanpassning kan behövas även för läkemedel som främst elimineras renalt. Vid osäkerhet är preparat med hög peroral biotillgänglighet, kort halveringstid och låg–måttlig proteinbindning ofta säkrare val.

Läkemedelsdosering vid levercirros

En sammanställning av läkemedelsdosering vid levercirros hittar du här:

Läkemedel vid levercirros (vgregion.se).

I de fall koncentrationsbestämning av läkemedel (TDM) är möjlig är detta ett bra verktyg för att styra dosering.