Adhd och add i vuxen ålder

Kärnsymtomen vid adhd och add

Kärnsymtomen hos vuxna med adhd/add är liksom hos barn, svårigheter med uppmärksamhet med eller utan samtidig impulsivitet och överaktivitet. Men uttrycken och konsekvenserna av adhd/add präglas av vad man upplevt under uppväxten, vilka krav och förväntningar man har på sig och hur den aktuella livssituationen ser ut.

Uppmärksamhetsproblem

Uppmärksamhetsstörning är det symtom som oftast finns kvar från barndomen hos vuxna med adhd/add. Hos en del har den dominerat symtombilden under hela livet. Det kan innebära svårigheter att behålla koncentrationen över tid eller att rikta uppmärksamheten mot rätt sak.

Det kan också vara svårt att dela uppmärksamheten på fler saker samtidigt och att kunna växla fokus från en sak till en annan när det behövs. Det kan ofta ta sig uttryck i dagdrömmeri och svårigheter att komma igång med aktiviteter.

För en person med adhd/add kan det vara extra svårt att ta initiativ till eller att fullfölja en aktivitet, om hen inte är tillräckligt motiverad. När motivationsnivån är hög klarar man av sina uppgifter, men det blir betydligt svårare att upprätthålla drivkraften när det är tråkigt och monotont. Det är lätt att distraheras av annat. Exempelvis avbryts den påbörjade städningen därför att man hittar en obetald räkning och i stället ordnar med betalningen. Städningen lämnas halvgjord.

Uppmärksamhetsstörningen gör också att man har svårt att ta in ny information, lätt tappar fokus och har svårt att lyssna längre stunder. Man kanske påbörjar projekt utan att först ha lyssnat eller läst igenom instruktionerna tillräckligt. Det kan då vara svårt att utföra en aktivitet på ett effektivt sätt.

Det är dessutom lätt att bli distraherad och avledd av ljud och synintryck. I mötet med andra kan man därför ibland uppfattas som oengagerad. Allt detta kan få konsekvenser i arbetet, i det sociala livet eller vid exempelvis bilkörning.

Impulsivitet

Impulsivitet innebär svårigheter att hejda ett beteende, man har helt enkelt bristande bromsfunktion. Man har svårt att styra sina impulser förnuftsmässigt och kan säga saker, fatta beslut och agera utan att tänka efter. Detta kan leda till ekonomiska bekymmer, problem i relationer både privat och i arbetsliv och få negativa konsekvenser i längden. Impulsiviteten kan också uppfattas som en spontan, kreativ och positiv sida hos personen.

Hyperaktivitet

Det som hos barn med adhd märks som en motorisk överaktivitet, det vill säga att inte kunna sitta stilla, kan hos den vuxne upplevas främst som en inre oro och rastlöshet. Mindre motoriska tecken kan också finnas. Man är otålig, gungar på stolen, tuggar tuggummi, vickar på foten och så vidare. Det kan vara svårt koppla av och gå ner i varv.

En del personer sätter igång många aktiviteter samtidigt och behöver hjälp med planering, att göra prioriteringar och att få en realistisk uppskattning av tidsåtgång.

Hyperaktiva personer riskerar att bli utmattade med åren, varför det också är viktigt att hitta sätt att vila.

Samsjuklighet

Vuxna med adhd/add behöver utveckla och använda sig av kompenserande strategier för att bemästra och fungera med sin funktionsnedsättning. Men det är vanligt att man med stigande ålder inte orkar upprätthålla de strategier man tidigare använt sig av. Det tar för mycket energi. Konsekvensen blir att andra symtom visar sig, såsom fysiska smärtor, depression eller ångest.

Det är inte ovanligt att man tidigare upplevt ett flertal misslyckanden i sitt liv, till exempel ständig kritik från omgivningen, mobbning, svårigheter i skolan eller i arbetslivet, något som kan leda till negativ självbild.

Man vet att det hos vuxna personer med adhd/add finns en ökad risk att utveckla missbruk. Förutom alkohol- och/eller drogmissbruk, kan man se andra slags missbruk såsom shopping, spel- eller sexmissbruk. Det är inte ovanligt att man blir storrökare eller storkonsument av kaffe eller energidrycker.

Sömnstörningar är vanliga liksom en förskjuten dygnsrytm. Bland de som får diagnosen bipolärt syndrom tidigt i livet, är personer med adhd/add överrepresenterade. Bipolärt syndrom typ 2 (återkommande depressioner och enstaka överaktiva perioder) kan ibland upptäckas i samband med neuropsykiatrisk utredning. Överlappning med andra neuropsykiatriska diagnoser såsom autism, tics eller dyslexi är mycket vanligt.

Könsskillnader

Kvinnor med adhd/add uppvisar som grupp mindre tydliga tecken på hyperaktivitet och kan därför vara svårare att identifiera. Särskild forskning har ägnats åt flickor och kvinnor med adhd/add. Forskningen visar att risken för att utveckla missbruk och kriminalitet är mindre hos kvinnor än hos män. Man har istället en högre grad av somatisering, det vill säga att den psykiska obalansen ger kroppsliga symptom. Många har en hög ångestnivå och återfinns inom psykiatrin under andra diagnoser.

Positiva sidor

I dagens komplicerade samhälle kan funktionsnedsättningen adhd/add bli ett funktionshinder om inte rätt anpassning och förståelse finns. I miljöer där det behövs kreativa idésprutor, handlingsmänniskor, konstnärlighet och nytänkare kan däremot funktionsnedsättningen bli en styrka.

Det är viktigt att personer med adhd/add har kunskap om de egna svårigheterna för att bättre förstå varför vissa saker går fel. Det ökar motivationen till att hitta strategier för att klara av problem i vardagen. Kunskap behövs även för att ta hänsyn till svårigheter och styrkor vid olika val som till exempel vid studie- och yrkesval.

Diagnostik

Av de vuxna som önskar bli utredda för adhd/add kan några som barn ha fått diagnosen DAMP. Mycket kunskap har dock tillförts under senare år, varför det kan vara viktigt att åter titta på diagnos och utredningsunderlag när den vuxne söker hjälp.

Eftersom symtombilden ofta förändrats bör man ta reda på hur det har sett ut under uppväxten, vilka symtom som är aktuella samt göra en bredare behovs- och funktionsbeskrivning.

Det är viktigt att utredningen utesluter andra psykiatriska diagnoser som kan förväxlas med adhd/add och fångar upp eventuell samsjuklighet. Eventuell förekomst av andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som Tourettes syndrom och autismspektrumtillstånd måste även beaktas. Allt detta är av stor betydelse om man har medicinering eller andra stödinsatser i åtanke.

Stöd och behandling

Efter utredning och fastställande av adhd/ add diagnos finns vanligtvis möjlighet att få läkemedelsbehandling för den som behöver och önskar. Andra sjukdomar måste först vara under kontroll, exempelvis högt blodtryck, missbruk, bipolär sjukdom och depression. De vanligaste läkemedlen innehåller någon form av centralstimulerande medel. Alternativ kan vara vissa moderna antidepressiva preparat.

Kunskap om funktionsnedsättningen, hur den yttrar sig men även om eventuella psykiska pålagringar är av största vikt. Det gäller både den som fått diagnos och det omgivande nätverket, för att man på bästa sätt ska kunna ge det stöd som personen behöver. En del har lindrigare svårigheter och fungerar bra med enkla anpassningar, medan andra har stora behov av stöd från både landsting och kommun.

Personer med adhd/add har ofta stora svårigheter med struktur och rutiner. Man behöver göra en bedömning av den totala livssituationen för att se hur personen fungerar inom olika livsområden. Någorlunda dygnsrutiner är till exempel en förutsättning för att studier/arbete, fritid och socialt umgänge ska fungera. God mathållning och motion hänger ihop med det psykiska välbefinnandet.

Man kan behöva hjälp med att hitta ”lagom” balans i sin livsföring. De vardagliga sysslorna kan vara svåra att klara och man behöver hitta och använda strategier för hur man på bästa sätt kan hantera, träna på och mildra svårigheterna.

Det är vanligt att man behöver mer hjälp och stöd i samband med övergångar och förändringar i livet, till exempel när man flyttar hemifrån, slutar skolan, börjar jobba eller bildar familj.

Stöd i vardagen och olika former av kognitivt stöd kan behövas, till exempel hjälpmedel för att underlätta planering, organisation, tidspassning och ekonomisk hantering. Man kan behöva tillrättalägga miljön och ge konkret stöd i hemmet eller för hantering av ekonomin.

Det är inte ovanligt att personen med adhd/ add har många olika myndighetskontakter. Detta nödvändiggör samordning av insatser. Ett bra arbetssätt kan vara att kalla till samordnad individuell planering (SIP) eller nätverksmöte där olika representanter från myndigheter tillsammans med personen träffas för att göra en gemensam planering. Då blir det tydligt för alla involverade vem som ska ge stöd med vad.

Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder.

Faktagranskad av Annika Brar, habiliteringsläkare, Region Stockholm.

Infotekets övriga faktatexter om adhd

Här på webbplatsen kan du också läsa:

• Om adhd
• Lättläst om adhd.
• Lättläst om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
• Diagnostik stöd och behandling vid adhd och add.
• Flickor och kvinnor med adhd och add.
• Medicinering vid adhd.
• Råd till föräldrar vid adhd.