Råd till föräldrar vid adhd

Som förälder kan det vara svårt att veta vilka krav man kan ställa och hur man ska bemöta sitt barn. Det bästa rådet är att söka kunskap och pröva sig fram tillsammans med barnet och se vad som fungerar. Mycket handlar om att acceptera att barnet har svårigheter men samtidigt hitta lösningar för att få olika situationer i vardagen att fungera.

Barn med adhd är sinsemellan väldigt olika. Men ett gemensamt drag är att de har svårt att koncentrera sig och att vara uppmärksamma. De har svårt att hålla information i arbetsminnet och glömmer lätt vad de nyss hört. Ofta tänker man att barn med adhd är impulsiva och överaktiva. Men en del är istället långsamma och har svårt att komma igång med uppgifter. Den typen av adhd kallas add. Oavsett typ av adhd kan funktionsnedsättningen leda till svårigheter inom flera områden i barnets liv, med skola, familjeliv och relationer.

Svårigheterna kan se olika ut beroende på barnets kön och ålder. Pojkar har ofta mer av hyperaktivitet och uppförandeproblem jämfört med flickor. Flickor kan ha mer add-symtom och med åldern ökad risk för ångest och nedstämdhet. Hyperaktivitet brukar bli mindre tydlig med ökad ålder.Svårigheterna kan se olika ut i olika miljöer.

Barn med adhd kan ha svårt att anpassa sig till nödvändiga rutiner och regler. Som förälder kan det upplevas som en utmaning. Barnet kan ha svårt att styra och reglera sitt beteende och sina känslor. Att hitta motivation och energi för att få saker gjorda kan också vara svårt, särskilt om det gäller uppgifter som de tycker är tråkiga.

Realistiska krav och förväntningar

Det är viktigt att du som förälder förstår hur ditt barn fungerar. Barnet rår inte för sin funktionsnedsättning, lika lite som du gör det. Skaffa dig så mycket kunskap som möjligt om barnets funktionsnedsättning. Utbyt erfarenheter med andra.

Ställ inte för höga krav genom att begära sådant du tycker att barnet borde klara av i förhållande till jämnåriga och syskon. Utgå från vad barnet faktiskt klarar av. Vissa aktiviteter kanske ni helt ska undvika då de blir för svåra för barnet att hantera, till exempel stora samlingar och köer. Prioritera det viktigaste och det som är enklast. Låt barnet få erfarenheter av att lyckas med uppgifter. Om du successivt vill öka kravnivån, gör det i små steg vartefter barnet klarar av en uppgift.

Struktur i vardagen

Röriga, ostrukturerade och oförutsägbara miljöer kan försvåra och skapa mycket onödig stress och förvirring hos barnet.

Försök skapa en adhd-vänlig miljö i ditt hem, till exempel genom att ...

  • ha saker på bestämda och markerade platser
  • försöka anpassa miljön utifrån ditt barns känslighet för sinnesintryck, hörsel, syn, känsel, smak och lukt
  • skapa bra vardagsrutiner för aktiviteter morgon och kväll, måltider, läxläsning, och fritid.

Barn med adhd mår bäst om dagen är förutsägbar och väl strukturerad. Det är till hjälp att förbereda barnet på vad som ska hända under dagen eller veckan. Till exempel med ett schema där aktiviteter kan visas med text och bilder. Låt barnet vara med och skapa schemat. Den här typen av visuellt stöd bör finnas med i flera miljöer och situationer.

Andra exempel på stöd kan vara:

  • Packlista på väskan med bilder över vad som ska finnas i den.
  • Välja-kartor med bilder på alternativ att välja i olika situationer; maträtter, spel, tv-program med mera.
  • Duschschema – i vilken ordning tvättar jag kroppens delar.
  • Timglas, timers eller klockor som visar hur tiden går och hur länge något pågår.
  • Bilder och appar i mobiltelefon och surfplatta för att påminna om vad som behöver göras.

Tydlig och stödjande kommunikation

Barn med adhd har svårt att ta till sig budskap som är oklara, vaga eller långrandiga. Försök vara fåordig, enkel och tydlig när du pratar med ditt barn. Ge kortfattade uppmaningar steg för steg. Förstärk gärna med bilder. Tala om exakt vad barnet ska göra och använd uppmaningar – inte frågor eller vad barnet inte ska göra. Vädja eller hota inte och förklara inte för mycket. Tänk på ditt tonfall och röstläge, försök att hålla tonen neutral och lugn. Ibland kan du be barnet att upprepa uppmaningen, så du vet att hen har förstått.

Barnet behöver stöd att strukturera och organisera information som annars är svår att hantera. Hjälp ditt barn att förstå sin tillvaro bättre. Sätt ord på händelser och förklara sammanhang. Försök att få barnet att fokusera på det väsentliga, ta en sak i taget.

Eftersom barnet kan ha svårt att lagra information och komma ihåg behöver det påminnas ofta. Påminnelselappar, tydliga scheman, smarta appar och klockor med alarm kan också vara till stor hjälp.

Uppmuntran, beröm och belöningar

Ett bra sätt att få barnet att fungera i vardagen är att medvetet uppmuntra och berömma barnet när det gör något bra. Försök att hitta så många tillfällen som möjligt under en dag att visa barnet sådan uppskattning. Beröm barnet också för sådant som man kan tycka är småsaker eller självklarheter. Tala om för barnet vad det var du tyckte barnet gjorde bra. Ge beröm i direkt anslutning till händelsen.

För en del barn kan motivationen att förändra sitt beteende och klara utmaningar öka om man inför ett belöningssystem. För yngre barn kan det till exempel vara i form av guldstjärnor, klistermärken eller liknande. För äldre barn kan man låta barnet samla poäng som sedan kan bytas in mot exempelvis en rolig aktivitet. Låt barnet vara med och påverka typ av belöning.

Att ignorera problembeteende

Negativ uppmärksamhet i form av till exempel ilska och tjat kan leda till att barnet fortsätter med ett oönskat beteende. Ibland är det klokt att inte säga till barnet när det gör oönskade saker, utan istället ignorera beteendet. En del saker kan man låta passera och bortse ifrån. Barnet märker då att beteendet inte lönar sig och man kan slippa onödiga bråk.

Att sätta gränser

Ibland måste man som förälder gå in aktivt och bryta ett beteende. Försök ha en strategi så att du kan ingripa lugnt och effektivt utan att hamna i affekt. Hänvisa till en överenskommelse du gjort med barnet.

Lär barnet och dig själv att ta paus och gå undan när det blir konflikt. Som vuxen behöver du inte fatta beslut med en gång. Beröm barnet så fort det slutar med sitt negativa beteende genom att kommentera det positiva som barnet gör i stället.

Det är viktigt att ditt barn i förväg får veta vad som händer om hen inte beter sig som du önskar. Då blir konsekvensen mer begriplig för barnet och upplevs inte som godtycklig. Försök beskriva naturliga konsekvenser, som ”om du inte gör dina uppgifter så hinner du inte se på TV”.

Att förebygga problemsituationer genom planering

Mycket av ett barns problembeteende går att förhindra om man kan förutse situationer som barnet har svårt att klara av. Det gäller att ligga steget före. Övergångar från en aktivitet till en annan utlöser ofta problembeteende. Ett sätt att hjälpa barnet med det är att förbereda barnet. Ett exempel kan vara att säga att om fem minuter är det dags att stänga av teven och gå och lägga sig. Det kan underlätta om du har något roligt att locka med, till exempel med en saga när barnet kommit i säng.

Som förälder kan du förebygga problem genom att i förväg planera för situationer som brukar spåra ur och skapa stress. Ett exempel kan vara att packa väskan kvällen innan, om morgnarna är konfliktfyllda. Eller om ni ska gå och handla, så kan ni i förväg göra en beskrivning över vad barnet ska göra när ni kommer till affären. Beskriv gärna genom att rita, eller använd dator för att förtydliga med hjälp av bilder. När ni sedan är i affären, påminn vad ni kom överens om. Tänk på att ge barnet beröm. Kanske kan ni koppla ett belöningssystem till situationen.

Problemlösning

Barn med adhd kan ha svårt att tänka ut olika lösningar på ett problem. Än mindre komma på vad som kan vara den bästa lösningen. Barnet kan också ha svårt att ställa om, och komma på en annan lösning när något inte fungerar. Det är ofta detta som ligger bakom utbrott och andra starka känsloreaktioner. Försök att i förväg tillsammans med ditt barn prata om för- och nackdelar med olika lösningar. Bestäm sedan vad ni ska prova och utvärdera den lösning ni valt.

Kamrater och syskon

Många barn med adhd har problem i relationen med jämnåriga och syskon. Det kan bero på att de inte behärskar sociala färdigheter, till exempel att förstå och följa regler, lyssna, visa hänsyn eller att varken ta för mycket eller för lite plats. Det kan också vara så att barnet vet hur man ska göra, men inte klarar av att använda sig av färdigheten i en given situation. Impulsiviteten tar överhanden så att barnet inte kan vänta på sin tur eller har svårt att hantera starka känslor. Som förälder kan du hjälpa till genom att skapa tillfällen och aktiviteter där barnet kan träna sociala färdigheter.

Syskon kan ibland känna sig åsidosatta. Som förälder är det viktigt att ibland göra egna saker med dem. Satsa också på gemensamma aktiviteter där både barnet med adhd och syskonen kan delta. Tänk på att syskon har behov av egen kunskap om adhd.

Släkt och vänner

Ibland är släkt och vänner ett stort stöd och kan avlasta, men inte alltid. Det finns familjer som har isolerat sig för att slippa utsättas för en intolerant omgivning. Många gånger beror omgivningens attityd på okunskap. Erbjud information om adhd till människor i din omgivning. Förklara hur de bäst kan hjälpa till. Det stöd man kan få som familj kan vara av stor betydelse.

Förskolan och skolan

Många barn med adhd har svårt att klara de krav som ställs i förskolan och skolan. Att utan stöd kunna vistas i grupp med andra, följa regler och fungera självständig kan vara för stora krav. Det kan även vara svårt att lyssna och förstå instruktioner, arbeta självständigt, bli klar i tid, hålla reda på sina saker och så vidare.

Barn med adhd kan behöva en individuellt anpassad pedagogik och undervisningssituation där de kan lära i sin egen takt. Det är viktigt att anpassa skolmiljön eftersom många sinnesintryck samtidigt kan skapa stress och förvirring hos barnet. Barnet får också svårare att koncentrera sig om det finns mycket som distraherar.

Som förälder är du med din kunskap om barnet en självklar resurs för förskolan och skolan. Erbjud din kunskap och våga ställa krav. Begär att skolan gör ett åtgärdsprogram för ditt barn. Där ska du som förälder delta i planeringen. Åtgärdsprogrammet ska beskriva hur barnets förskolevistelse eller skolgång ska läggas upp. Förskolan och skolan ska erbjuda träffar där programmet utvärderas och förnyas. Diskutera vad som är förskolans och skolans ansvar och vad som är ditt som förälder. Hitta bra rutiner för att underlätta kontakt mellan hem och skola. Skapa så långt möjligt gemensamma förhållningssätt och strategier

Till sist

Som förälder är det lätt att känna oro, trötthet och frustration över sin situation. Hämta styrka, dela erfarenheter och kunskap genom kontakt med andra föräldrar i samma situation. Anhörigföreningar kan vara viktiga mötesplatser.

Svårigheterna ditt barn har kan minska med tiden. De flesta lär sig att hantera sina svårigheter och överaktivitet minskar ofta med åren. Många upplever inte bara nackdelar med adhd. Det ses även som en tillgång, då man ofta är initiativrik, kreativ, spontan och energirik.

Version: 2021-04-06.

Faktagranskare:
Johan Isaksson, leg. psykolog, docent.

Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder.

Evenemang

Infotekets föreläsningar, seminarier och temadagar.

Råd, stöd och behandling

Infotekets guide om vart du kan vända dig i Uppsala län vid adhd.

Läs- och filmtips

Infotekets tips om litteratur och filmer om adhd.

Tips och verktyg

Smarta lösningar för ett fungerande vardagsliv.

Vill du veta mer om NPF?

Om NPF på andra webbplatser