Råd till föräldrar vid adhd

Barn med adhd är olika men har ofta vissa drag gemensamma. Dit hör att barnen har svårt att koncentrera sig och att vara uppmärksamma. En del barn är långsamma och passiva (add). Andra är mer impulsiva och överaktiva. Funktionsnedsättningen kan leda till svårigheter i barnets liv, i skolan, familjelivet och i relationer med andra.

Svårigheterna kan se olika ut beroende på kön och ålder. Pojkar har ofta mer av överaktivitet och uppförandeproblem. Flickor kan ha mer add-symtom och med åldern ha ökad risk för ångest och nedstämdhet. Överaktiviteten brukar bli mindre tydlig med ökad ålder.

Svårigheterna kan även se olika ut i olika miljöer. Föräldrar brukar ofta beskriva barnen som svåra att styra och att det är svårt att få barnen att anpassa sig till rutiner och regler som är nödvändiga för att vardagen ska fungera. Barnet har svårt att styra sitt beteende och sina känslor och anpassa sig till omgivningens förväntningar. Många barn med adhd har svårt att mobilisera motivation och energi för att få saker gjorda. Det gäller särskilt uppgifter som de tycker är tråkiga. När barn med adhd utsätts för många intryck samtidigt kan de bli stressade och förvirrade.

Att vara förälder till ett barn med adhd eller add kan vara påfrestande. Barnet behöver mycket stöd och hjälp. Det kan vara svårt att veta vilka krav man kan ställa och hur man ska bemöta sitt barn. Det bästa rådet är att söka kunskap och pröva sig fram i dialog med barnet och se vad som fungerar och inte. Mycket handlar om att acceptera barnet sådant det är. Här är några praktiska tips om hur du kan få vardagen att fungera bättre och hjälpa ditt barn att utvecklas i positiv riktning.

Realistiska krav och förväntningar

Det är viktigt att du som förälder förstår hur ditt barn fungerar. Barnet rår inte för sin funktionsnedsättning, lika lite som du gör det. Undvik att moralisera. Skaffa dig istället så mycket kunskap som möjligt om barnets funktionsnedsättning. Lär känna ditt barn ordentligt, dela erfarenheter med andra och ta del av information om adhd. Ställ inte överkrav på ditt barn genom att begära sådant du kan tycka att barnet borde klara av i förhållande till sina jämnåriga och syskon. Utgå i stället från vad barnet faktiskt klarar av. Vissa aktiviteter kanske ni helt ska undvika om de kan bli för svåra för barnet att hantera, till exempel stora samlingar och köer. Prioritera det viktigaste och det som är enklast.

Låt barnet få erfarenheter av att lyckas med uppgifter. Om du successivt vill öka kravnivån, gör det i små steg vartefter barnet klarar av en uppgift.

Struktur i vardagen

Röriga, ostrukturerade och oförutsägbara miljöer kan förvärra barnens svårigheter och skapa onödig stress och förvirring. Försök skapa en adhd-vänlig miljö i ditt hem genom att hålla ordning och ha saker på bestämda platser. Tänk på ljudnivån och annat som kan vara stressframkallande. Undvik för mycket aktiviteter och, om möjligt, jäkt.

Försök skapa bra vardagsrutiner när det gäller morgon och kväll, måltider, läxläsning etcetera. Barn med adhd mår bäst om dagen är förutsägbar och väl strukturerad. Ofta kan det vara till hjälp att visa vad som ska hända under dagen eller veckan med ett tydligt schema där aktiviteter och tider skrivs in eller visas som bilder, till exempel bildschema över vad barnet ska göra på morgonen. Sätt upp schemat där barnet ser det. Det kan även följa med barnet under dagen. Man kan exempelvis ha skriven information på gympapåsen över vad som ska vara i den.

Tydlig och stödjande kommunikation

Barn med adhd/add har svårt att ta till sig budskap som är oklara, vaga eller långrandiga. Ansträng dig därför att vara rak, enkel och tydlig när du pratar med ditt barn, i synnerhet om du ger det en uppmaning. Vädja eller hota inte och förklara inte för mycket. Förvissa dig om att barnet lyssnar och ge kortfattade uppmaningar steg för steg. Tala om exakt vad det är du vill att barnet ska göra och använd uppmaningar – inte frågor eller vad barnet inte ska göra. Tänk på tonfall och röstläge, försök att hålla tonen neutral och lugn. Ibland kan du be barnet att upprepa uppmaningen, så du vet att hen inte missuppfattat något.

Du kan också hjälpa ditt barn att få bättre grepp om sin tillvaro genom att sätta ord på händelser, hjälpa det att se den röda tråden, förklara sammanhanget, hjälpa barnet att fokusera på det väsentliga och ta en sak i taget. På så sätt hjälper du ditt barn att strukturera och organisera all den information som annars blir svårt att hantera. Eftersom barnet kan ha svårt att lagra information och komma ihåg behöver det påminnas ofta. Påminnelselappar, tydliga scheman eller anvisningar, appar, påminnelseklockor med mera är också till stor hjälp.

Uppmuntran, beröm och belöningar

Ett bra sätt att få barnet att fungera bättre är att medvetet uppmuntra och berömma barnet när det gör något bra. Försök att hitta så många tillfällen som möjligt under en dag att visa barnet uppskattning. Beröm barnet också för sådant som man kan tycka är småsaker eller självklarheter. Tänk på att tala om vad det var du tyckte var bra som barnet gjorde och beröm i direkt anslutning till det positiva beteendet. För en del barn kan motivationen att uppföra sig väl öka om man inför ett belöningssystem i form av guldstjärnor, klistermärken eller liknande. För äldre barn kan man använda poäng. Man kan låta barnet samla poäng som det sedan kan inkassera olika förmåner för, som en rolig aktivitet. Det är viktigt att barnet får vara delaktigt i vilka belöningar man väljer så att det verkligen blir något som barnet uppskattar.

Hantera problembeteende

Att ignorera oönskat beteende

Inte bara positiv, utan också negativ uppmärksamhet i form av till exempel ilska och tjat kan leda till att barnet fortsätter med ett beteende. Ibland är det klokt att avstå från att tillrättavisa barnet när det gör dumma saker och istället helt enkelt ignorera beteendet. Många saker kan man vid närmare eftertanke låta passera och bortse ifrån. Barnet märker då att det inte lönar sig och man slipper onödiga och påfrestande bråk. Det gäller att välja sina strider och att försöka hålla huvudet kallt!

Att sätta gränser

Att sätta gränser när barnet visar riktigt dåligt uppförande är naturligtvis nödvändigt ibland. I sådana situationer gäller det att ha en strategi så att du kan ingripa lugnt och effektivt utan att hamna i affekt eller tappa fattningen. Hänvisa till en överenskommelse du gjort med barnet. Ibland måste man som förälder gå in aktivt och bryta ett beteende. Lär barnet och dig själv att ta paus och gå undan när det blir konflikt. Som vuxen behöver du inte fatta beslut med en gång. Beröm barnet så fort det slutar med sitt negativa beteende genom att kommentera det positiva som barnet gör i stället. Det är viktigt att barnet i förväg har fått veta vad som händer om man beter sig riktigt dåligt, så att konsekvensen blir begriplig och inte upplevs som godtycklig. Naturliga konsekvenser är att föredra, som ”om du inte gör dina uppgifter så hinner du inte se på TV”.

Att förebygga problemsituationer genom planering

Mycket av barnets problembeteende går att förhindra om du är uppmärksam på och förutser situationer som ditt barn brukar ha svårt att klara av. Det gäller att ligga steget före. Övergångar från en aktivitet till en annan eller situationer som är ostrukturerade och där barnet inte vet vad det ska göra utlöser ofta problembeteende. Ett sätt att hjälpa ditt barn att klara sådana situationer kan vara att förbereda hen en stund i förväg, genom att till exempel säga att om fem minuter är det dags att stänga av tv:n och gå och lägga sig. Ofta underlättar det också om man har något roligt att locka med efter det att barnet klarat av det som är besvärligt, exempelvis att man utlovar en saga när barnet kommit i säng.

Du kan också förebygga problem genom att planera i förväg för situationer som brukar spåra ur. Om ni ska gå och handla ger man helt enkelt barnet en "färdplan" att hålla sig till med exakta anvisningar för vad hen ska göra när ni kommer till affären. Glöm inte att låta barnet vara delaktig i planen och att påminna hen om vad ni kom överens om. Tillsammans med barnet kan du göra en social berättelse om ”att gå till affären”. Prata och rita samtidigt eller använd dator eller surfplatta med hjälp av bilder för att förtydliga. Tänk också på att ge beröm och kanske koppla på ett belöningssystem till situationen.

Problemlösning

Många barn med adhd har svårt att själva hitta lösningar på problem. Barnets impulsiva sätt gör att det handlar oöverlagt och utan förmåga att stanna upp och se vilka tänkbara lösningar det kan finnas på ett problem, än mindre vad som kan vara den bästa lösningen. Barnet kan också ha svårt att ställa om sig och komma på en annan lösning när något inte fungerar. Det är ofta detta som ligger bakom utbrott och andra starka känsloreaktioner.

Som förälder kan du öka barnets självständighet och flexibilitet genom att träna det på att tänka ut olika lösningar på ett problem. Också att reflektera över för- och nackdelar med olika lösningar och bestämma sig för att prova och sedan utvärdera den lösning man valt. Uppmuntra även barnet att fråga vuxna om hjälp och stöd.

Omgivningens förståelse

Jämnåriga och syskon

Många barn med adhd har problem i relationen med jämnåriga och syskon. Det kan bero på att de inte behärskar de färdigheter som krävs i socialt umgänge med andra. Det kan till exempel handla om att visa intresse för andra, förstå och följa regler, lyssna, visa hänsyn, varken ta för mycket eller för lite plats etcetera.

Det kan också bero på att barnet visserligen vet hur man ska göra, men inte klarar av att använda sig av färdigheten i en given situation. Exempelvis kan impulsiviteten ta överhanden så att barnet inte klarar att vänta på sin tur, eller får svårt att hantera starka känslor. Som förälder kan du hjälpa till genom att visa och berätta och försöka skapa tillfällen och aktiviteter där barnet kan träna sociala färdigheter.

Syskon till barn med adhd kan ibland känna sig åsidosatta. Som förälder kan det vara viktigt att ibland göra egna saker med dem. Du kan också försöka satsa på gemensamma aktiviteter där både barnet med adhd och syskonen kan delta utan att det blir bråk och kiv. Som syskon har man dessutom behov av att få egen åldersanpassad kunskap om vad adhd/add är.

Släkt och vänner

Ibland är släkt och vänner ett stort stöd och kan avlasta, men inte alltid. Det finns familjer som har isolerat sig för att slippa utsättas för en oförstående omgivning. Många gånger beror omgivningens attityd på okunskap. Öva dig i att stå upp för ditt barn och den kunskap du som förälder har om hur barnet fungerar. Förklara och tala om för människor i din omgivning hur de bäst kan hjälpa till. Det stöd man kan få som familj kan vara av stor betydelse.

Förskolan och skolan

Många barn med adhd/add har svårt att klara de krav som ställs på dem i förskolan och framförallt i skolan. Där krävs av alla barn att de ska kunna vistas i grupp med andra, följa regler, fungera självständigt, lyssna och förstå instruktioner, arbeta självständigt, bli klara i tid, hålla reda på sina saker och så vidare.

Många av kraven är för stora för att barn med adhd/add ska klara av skolvistelsen utan stöd. Barnen behöver en individuellt anpassad pedagogik och undervisningssituation där de kan lära i sin egen takt och de behöver mycket individuellt stöd. Mycket hänger på den enskilda lärarens inställning och förståelse, men också på vilka resurser som förskolan/skolan är beredd att ställa till förfogande. Som förälder är du med din kunskap om barnet en oumbärlig resurs för förskolan och skolan. Erbjud din kunskap och våga ställa krav. Acceptera aldrig att ditt barn utsätts för mobbning eller annan utstötning.

Begär att det görs ett åtgärdsprogram där du som förälder deltar i planeringen av hur barnets förskolevistelse eller skolundervisning ska läggas upp. Se till att regelbundna träffar kommer till stånd där programmet utvärderas och revideras. Bli överens om läxläsning och gör vid behov ett eget schema för ditt barn. Diskutera vad som är förskolans eller skolans ansvar och vad som är ditt som förälder. För den dagliga kontakten mellan hem och förskola eller skola kan ni skapa ett enkelt rapporteringssystem, exempelvis en kontaktbok.

Till sist:

Begär inte för mycket av dig själv och se till att du har stöd för egen del. Det är viktigt att du hushållar med dina krafter och har tid över för dig själv och den övriga familjen. Var inte för orolig för barnets framtid. De flesta barn med adhd lär sig med tiden att hantera sina svårigheter och hittar en plats i samhället där de kommer till sin rätt. Adhd kan även vara en styrka då barnet ofta är initiativrik, kreativ, spontan, snabb och energirik. Som förälder är du den viktigaste personen när det gäller att lotsa ditt barn i rätt riktning.

Version: 2017-01-10.

Reviderat av: Johan Isaksson, leg.psykolog, med dr., Barn- och ungdomspsykiatrin, Akademiska sjukhuset, Region Uppsala.

Faktagranskare: Carl Nytell, konsulent/leg.psykolog, ADHD-center, Habilitering och hälsa, Region Stockholm.

Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder.

Närbild på deltagare med dator knät vid föreläsning.

Evenemang

Infotekets föreläsningar, seminarier och temadagar.
Uppifrån blick på skor framför pilar som visar vägval.

Råd, stöd och behandling

Infotekets guide om vart du kan vända dig i Uppsala län.
Bokryggar i bibliotek - bokstöd med texten adhd.

Läs- och filmtips

Infotekets tips om litteratur och filmer om adhd.

Tips och verktyg

Smarta lösningar för ett fungerande vardagsliv.