Långtidsminne och hjärnskada

Minnet brukar delas in i arbetsminne och långtidsminne. Arbetsminnet håller aktuell information tillgänglig under en kort stund, och har en begränsad kapacitet. Långtidsminnet har till skillnad från arbetsminnet stor kapacitet och minnesbildernas varaktighet är mycket lång.

Minnet är en del av det som färgar vår personlighet. Det bidrar till vår identitet och ger oss våra drömmar, vår tidsuppfattning och vårt sammanhang. Vår drivkraft att komma ihåg något styrs i hög grad av våra känslor. Starka känslor kan ofta förstärka ett minne.

Vad är långtidsminne?

Långtidsminnet har flera olika delar som samspelar, men som har olika funktion. De mest kända långtidsminnessystemen är minnet för händelser (episodiskt minne) och minnet för fakta (semantiskt minne). Till långtidsminnet räknas också procedurminnet som är minnet för färdigheter, som till exempel att cykla. Även det perceptuella minnet tillhör långtidsminnet. Det hjälper oss att identifiera objekt och orientera oss i omvärlden. Långtidsminnet innehåller både minnen av tidigare händelser (retrospektivt minne) och ett planeringsminne för saker som man avser att göra i framtiden (prospektivt minne).

Processen som leder till ett långtidsminne går i flera steg:

För att kunna lagra in nya minnesbilder måste vi först förstå och bearbeta informationen via våra sinnen: syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Ju fler sinnen som är inblandade i minnesprocessen desto lättare blir det att minnas. En lukt eller en smak kan förstärka minnet av en händelse. Man kan också själv förstärka en minnesbild genom att t ex sätta ord på något man sett.
För att uppfatta vad som sker omkring oss behöver vi vara koncentrerade och uppmärksamma. För att kunna lagra informationen måste vi först förstå och bearbeta den så att den lagras på rätt plats. Den sista delen i processen är att kunna hitta och plocka fram informationen vid ett senare tillfälle. Nedsatt minne kan bero på problem var som helst i den process vi beskrivit.

Långtidsminne och hjärnskada

Det är vanligt att personer med hjärnskada upplever en försämrad minnesförmåga trots att minnet under goda förhållanden kan fungera väl. Detta beror ofta på att andra nedsättningar efter hjärnskadan försvårar
minnesprocessen. Vanliga nedsättningar som påverkar långtidsminnet är nedsatt koncentrationsförmåga, att lätt blir distraherad, att tänka långsammare än tidigare och lätt blir trött. Dessa faktorer kan innebära att du inte tillräckligt väl uppfattar det man behöver lägga på minnet.
Dessutom kan språkliga nedsättningar, såsom svårigheter att hitta ord, göra det svårt att uttrycka det du minns.

Det är mindre vanligt att minnesnedsättningen beror på inlagringssvårigheter. Det vill säga att du inte minns trots att du uppmärksamt tagit del av någon form av information. En minnesnedsättning av denna typ kan innebära att du inte kommer ihåg vad du gjorde eller pratade om för en kort stund sedan (för någon minut eller för någon timme sedan). Detta kan föra med sig att du upprepar samma berättelse eller samma frågor men upplever att du pratar om det för första gången.

Personer med svåra minnesnedsättningar har ofta svårt att orientera sig i tid (dag, månad, år) och rum (var de befinner sig) samt att komma ihåg vad som nyligen hänt. Då blir det också svårt att klara sig självständigt i sin vardag. Det kan också vara mer eller mindre svårt att förstå sina svårigheter, inte minst för att man inte kommer ihåg dem och vad de innebär.

Vanligtvis är minnessvårigheterna tydligare för omgivningen än för dig som själv är drabbad.Men det är ofta svårt även för omgivningen att förstå vad svårigheterna innebär. Minnen från tiden innan skadan är till största del intakta, medan det fungerar betydligt sämre att lära in nytt. Allra mest sårbart för denna typ av skada är minnet för händelser, det episodiska minnet, medan procedurminnet är mera robust. Detta innebär att en viss typ av nyinlärning även fortsatt kommer att fungera bra, medan annan nyinlärning fungerar sämre.

Vid svåra hjärnskador kan även de minnen som tidsmässigt ligger nära skadetillfället vara borta. Ibland kan flera år före skadan vara försvunna. De flesta återfår med tiden åtminstone en del av de tidigare inpräglade
minnena.

Vad kan jag göra om jag har nedsatt långtidsminne?

För dig som har svårigheter med långtidsminnet finns det flera strategier för att underlätta din situation. Dessa kan delas in i två huvudkategorier: åtgärder för att förbättra minnesförmågan och åtgärder för att kompensera för eventuella brister och använda befintliga förmågor på bästa sätt.

Forskning visar att träning av långtidsminnet inte har någon betydande effekt för att förbättra långtidsminnet. Däremot finns indikationer på att minnet kan förbättras för vissa specifika uppgifter genom träning.

Kompensatoriska åtgärder

Kompensation innebär att du gör något för att hantera din nedsättning, att du försöker använda den kapacitet du har. Detta på ett sätt som gör att funktionsnedsättningarna medför ett så litet hinder som möjligt.

Man skiljer på intern och extern kompensation. Intern kompensation innebär att du försöker hitta sätt att komma runt problem genom att förändra ditt eget förhållningssätt. Extern kompensation innebär att ta hjälp av andra personer, hjälpmedel eller att din miljö anpassas. En blandning av interna och externa tekniker fungerar oftast bäst. Ofta är det graden av minnesnedsättning som avgör vad som kan vara effektivt för dig. Ju mindre minnesnedsättning desto större möjlighet att du framgångsrikt kan använda intern kompensation.

För att kompensation ska fungera bra krävs att problemet som ska åtgärdas upplevs som tillräckligt stort och viktigt för att du ska vilja göra något åt det. Du behöver vara medveten om ditt nya fungerande för att bli motiverad till den extra ansträngning som krävs för att arbeta in en ny rutin. Lyckas du hitta fungerande sätt att hantera dina nedsättningar ökar ofta upplevelsen av kontroll och stressen minskar.

Intern kompensation

Intern kompensation handlar huvudsakligen om att öka fokus på inlärning och inlärningssituationen. Att dela upp ny information, lära in några delar i taget och repetera brukar vara ett bra sätt. De flesta personer med hjärnskada behöver vanligen längre tid på sig för att lära sig nya saker.

Det finns gott om mentala knep som inriktar sig på hur man kan förbättra sitt minne. De kan handla om att sätta ihop ramsor utifrån första bokstaven eller att komma ihåg listor genom visualisering. Dessa minnestekniker kan vara användbara för mycket avgränsade och specifika uppgifter. Till vardags är de emellertid sällan användbara för dig som har en hjärnskada. Det krävs ett välfungerande minne för att kunna använda interna minnesstrategier.

En lugn miljö utan bakgrundsljud, mycket rörelser och annat som kan distrahera, underlättar för din hjärna att vara fokuserad och koncentrerad. Det ger dig bättre förutsättningar att kunna använda dina minnesfunktioner på bästa sätt.

Extern kompensation

Att använda hjälpmedel:

Minneshjälpmedel används för att underlätta hanteringen av information. Ett minneshjälpmedel behöver vara lätt att använda och finnas lätt tillgängligt för att ge ett effektivt stöd.

Nedsatt minnesförmåga går ofta att kompensera med god planering, till exempel genom att använda kalender, i pappersform eller i mobiltelefon. Planering och en tydlig struktur i vardagen kan också underlätta för minnet.

Några tips kan vara:

Skriv ner viktiga möten eller aktiviteter i din kalender.
Ha alltid din kalender med dig.
Använd påminnelsefunktionen i din mobiltelefon för tider att passa.
Använd röstinspelning i din mobiltelefon eller diktafon för att läsa in korta meddelanden som du kan lyssna på i efterhand.
Skriv dagbok med korta anteckningar, till exempel vad du gjort under dagen.
Använd mobilkameran för att ta foton av platser eller information.
GPS-funktionen kan vara en hjälp om det är svårt för dig att komma ihåg hur du hittar vägen till olika platser.

Det kan vara bra att samla viktig information på ett ställe, till exempel i en kalender eller katalogsystem på dator/mobiltelefon. Post-it-lappar kan vara en bra hjälp så länge du bara använder enstaka lappar. Använder du många lappar blir det svårt att få överblick och gör att du lätt tappar bort information.

Ofta räcker det att använda de funktioner och appar som redan finns i telefonen. Men det finns även en stor mängd mer specialiserade appar att ladda ner till telefonen. Det kan vara en utmaning att hitta rätt app som faktiskt blir ett fungerande hjälpmedel.

Andra hjälpmedel som kan vara ett stöd för minnet:

Ha alltid papper och penna lättillgängligt för att skriva ner viktiga meddelanden alternativt skriv ner viktiga meddelanden i din antecknings-app på mobilen.
Inköpslista för saker som behöver köpas in eller packlista för återkommande aktiviteter.
Förvara viktiga papper på ett och samma ställe i en låda eller i förvaringsmappar.
Autogiro eller E-faktura kan vara en bra hjälp för att få räkningar betalda i tid.
Har du stora problem att hantera din ekonomi kan du behöva hjälp av en god man.

Anpassning i miljön

Är det svårt att komma ihåg att söka efter information är det bra om informationen finns väl synlig. Till exempel:

Ett veckoschema som ligger väl synligt på en plats man ofta besöker.
En whiteboardtavla där dagens schema eller viktiga händelser står uppskrivna.
Placera föremål du behöver komma ihåg att ta med sig vid ytterdörren.
Lägg alltid viktiga föremål som nycklar, plånbok och telefon på en och samma plats.

Andra exempel på anpassningar av miljön som kan vara en hjälp är:

Spisvakt, ett bra hjälpmedel för dig som kan glömma att stänga av spisen.
En timer som slår av strömmen till elektroniska apparater.
Äggklocka vid spisen som hjälp vid matlagning.

Har du omfattande funktionsnedsättningar kan det vara svårt att själv använda ett hjälpmedel eller påverka din miljö och göra anpassningar. Det blir då i första hand personer i din omgivning som får ge stöd med inlärning eller genomföra anpassningar i miljön.

God fysisk och psykisk hälsa

Vår kognitiva förmåga påverkas även av hur vi mår psykiskt och fysiskt. Det gäller alla människor. För dig som har en hjärnskada finns ofta en ökad sårbarhet. Relativt små påfrestningar kan resultera i tillfälligt försämrad fysisk och psykisk hälsa. Du kan då uppleva att det även blivit en försämring av till exempel långtidsminnet trots att den grundläggande förmågan är densamma.

Att ha bra vanor kring träning, mat, sömn och vila kan förbättra ditt vardagliga fungerande. Rätt förväntningar på dina egna prestationer ökar självkänslan och minskar risken för frustration, irritation och besvikelser. Andra insatser som kan minska stress, oro och nedstämdhet ökar förutsättningarna för att kunna använda den kapacitet som finns på bästa sätt.

------------------------

2024-08-12

Faktagranskare: Anna Nordström, överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Geriatrik, Rehabilitering och Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala.