Vad är hjärnskakning?

Hjärnskakning kan uppstå efter våld mot huvudet. Våldet kan vara riktat direkt mot huvudet eller vara indirekt, till exempel att huvudet utsätts för en kraftig hastighetsförändring som vid pisksnärtskada eller en tryckvåg. Vanliga orsaker är fall, trafikolyckor, misshandel samt idrotts- och fritidsskador. den mjuka hjärnvävnaden innanför skallbenet kommer då i större rörelse än den tål. För att betraktas som en hjärnskakning ska hjärnans funktioner var påverkade. Exempel på detta är att man kortvarigt förlorar medvetandet, får en minneslucka, känner sig omtöcknad eller mår illa. För att kallas hjärnskakning ska det inte finnas påvisbara skador på hjärnan på datortomografi eller magnetkamera.

Under den första tiden efter en hjärnskakning är det vanligt med huvudvärk, yrsel, illamående, trötthet, koncentrationssvårigheter och nedsatt minne. Man kan också vara i känslomässig obalans och ha nedsatt fysisk prestationsförmåga.

Prognosen är god och de allra flesta blir snabbt återställda, som regel inom några dagar till veckor. För en del tar det längre tid men besvären klingar vanligtvis av efter några månader.

I akutskedet

Akut bör man söka sjukvård för en bedömning av skadan. Om hjärnskakning konstateras får man åka hem, eventuellt efter en tids observation, med information och lugnande besked. Man bör vara uppmärksam på hur man mår de första dagarna efter olyckstillfället och söka vård vid försämring.

Första tiden

Efter en hjärnskakning rekommenderas en period med ”hjärnvila”, det vill säga vila från aktiviteter. Hjärnvilan behövs för att minimera belastningen på hjärnan och rekommenderas pågå 24–48 timmar. När symtomen börjar avta är det lämpligt att börja med lätt aktivitet i liten omfattning. I tidigt skede rekommenderas att ta det lugnt då hjärnan fortfarande är känslig. Om aktiviteten är för krävande är det lätt att återfå de symtom som börjat minska. Till att börja med rekommenderas att avstå från koncentrationskrävande uppgifter, till exempel att utföra datorarbete. Fysiska aktiviteter som är ansträngande bör också undvikas, men lugna sådana som promenader i långsam takt rekommenderas.

Socialstyrelsens sjukskrivningsriktlinjer säger ett par dagar till fyra veckors sjukskrivning.

Om symtomen kvarstår

Ungefär 10–20 procent av de personer som fått en hjärnskakning får besvär som kvarstår mer än några månader. Vanliga symtom är ökad känslighet för intryck, huvudvärk, trötthet, yrsel, orkeslöshet, nedsatt minne, och koncentrationssvårigheter.

Om man inte är väsentligen återställd inom tre månader bör man i första hand söka primärvården för en bedömning och rådgivning. Orsaken till att besvären blir långvariga går inte alltid att finna. Det är dock känt att även andra faktorer än påverkan på hjärnan är av betydelse, till exempel skador på andra delar av kroppen, oro, stress, tidigare sjuklighet, sårbarhet eller andra händelser i livet. Skrämmande upplevelse i samband med olyckan kan också bidra.

Bra att tänka på

Efter en hjärnskakning är det vanligt att man blir lättare uttröttad än före. Det som brukar trötta ut mest är många intryck samtidigt. Känslighet för ljud och ljus är vanligt. Det brukar vara påfrestande med stimmiga miljöer till exempel när många personer pratar samtidigt. Hjärnan blir också uttröttad av tankeprocesser som planering och problemlösning.

Ofta vill man för mycket och fortsätter leva sitt liv som vanligt. Aktivitetsnivån kan då bli för hög och man blir både fysiskt och mentalt uttröttad. I det läget behövs det en minskning av aktivitetsnivån eller vila och sedan aktivering i liten omfattning annars kan symtomen öka.

Man behöver sova ordentligt på natten och ofta en stund på dagen för att få återhämtning. Andra sätt att återhämta sig kan vara att ta en promenad eller att lyssna på lugn musik.

Hjärnan behöver näring för att fungera, därför är det viktigt med regelbundna måltider. Man behöver också få i sig tillräckligt med vätska.

Om det är svårt att komma ihåg, till exempel det som ska inhandlas eller möten som är inbokade, kan det vara en hjälp att skriva ner det. Mobiltelefonen kan användas som hjälpmedel för att lägga in påminnelser, använda kalendern, göra inköpslistor samt fotografera eller spela in information.

Stegvis återgång i dagliga aktiviteter

Hjärnskakning i samband med idrottsutövning är vanlig. Då rekommenderas ofta vila följt av successivt utökad aktivitetsnivå enligt en metod som kallas hjärntrappan. Det finns olika hjärntrappor utformade för olika idrottsgrenar men de kan också fungera för återgång till annan aktivitet än idrott. Här presenteras en variant på hjärntrappa utformad för vardagliga aktiviteter.

Börja med att ta det riktigt lugnt, hjärnvila, och minimera alla intryck under 24–48 timmar. Efter 24 timmar kan aktiviteterna sakta trappas upp. Börja med enkla vardagsaktiviteter, öka med en ny aktivitet eller belastning per dag eller var aktiv längre stunder.

Steg 1 – Hjärnvila

Aktivitet för hjärnan:

  • Täta vilo- och/eller sovpauser
  • Avslappning
  • Undvik, om möjligt, TV, dator och mobiltelefon
  • Undvik, om möjligt, andra koncentrationskrävande sysslor

Fysisk aktivitet:

  • Ingen fysisk ansträngning
  • Lätta hushållssysslor som att diska och laga enkel mat

Social aktivitet:

  • Umgås med få personer åt gången
  • Undvik röriga miljöer. Minimera ljud- och synintryck

Steg 2 – Lätta aktiviteter

Aktivitet för hjärnan:

  • Vilo- och/eller sovpauser
  • Avslappning
  • Korta pass med TV, dator eller mobiltelefon
  • Korta pass med andra koncentrationskrävande sysslor
  • Läsa enklare text förslagsvis en tidningsartikel

Fysisk aktivitet:

  • Lätt fysisk ansträngning till exempel lugn promenad 15 minuter
  • Flera pass med lätta hushållssysslor, lättare städning

Social aktivitet:

  • Umgås med få personer åt gången
  • Undvik röriga miljöer. Minimera ljud- och synintryck.

Om symtomen återkommer, fortsätt på föregående trappsteg.

Steg 3 – Utökade lätta aktiviteter

Aktivitet för hjärnan:

  • Vilopauser vid behov
  • Avslappning
  • Flera kortare pass med TV, dator, mobiltelefon
  • Prova att läsa böcker, gärna skönlitteratur

Fysisk aktivitet:

  • Längre rask promenad
  • Lättare trädgårdsarbete
  • Dammsuga, handla i mindre affär

Social aktivitet:

  • Träffa flera personer samtidigt i lugn miljö Vistas i röriga miljöer korta stunder
  • Om symtomen återkommer, fortsätt på föregående trappsteg.

Steg 4 – Utökade aktiviteter

Aktivitet för hjärnan:

  • Vilopauser vid behov
  • Avslappning
  • Längre pass med TV, dator eller mobiltelefon
  • Läs mer krävande text som faktaböcker

Fysisk aktivitet:

  • Lätt konditionsträning, cykla eller lätt jogging max 30 minuter
  • Inkludera flera tyngre hushållssysslor som att städa, tvätta, handla, laga mat
  • Tyngre trädgårdsarbete

Social aktivitet:

  • Träffa flera personer samtidigt i mer krävande miljö
  • Besök köpcenter eller större affär
  • Om symtomen återkommer, fortsätt på föregående trappsteg.

Steg 5 – Normal aktivitetsnivå

Kom ihåg att vara uppmärksam på om symtom återkommer och ta i sådana fall ett steg tillbaka i hjärntrappan!

Författare:
Lena Grip, psykolog, Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Carina Sandström, arbetsterapeut, Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Faktagranskare:
Björn Johansson, överläkare, Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Version: 2020-02-18

Faktatexten får skrivas ut, kopieras och spridas fritt till intresserade. De får däremot inte säljas eller publiceras i andra sammanhang utan tillstånd från Infoteket om funktionshinder.