Arbetsminne och hjärnskada

Arbetsminne är benämningen på vår förmåga att lagra och bearbeta information i stunden. Varje dag får vi massor med intryck och ny information. För att förstå all ny information behöver vi lägga ihop den med sådant vi redan känner till. Detta samspel mellan ny och gammal information hanteras av arbetsminnet.

Vi använder arbetsminnet nästan all vår vakna tid.

Det är en förut- sättning bland annat för att:

Hitta lösningar på problem, genom att komma ihåg och jämföra med liknande situationer vi varit med om tidigare.
Tolka vad andra säger och skapa egna åsikter och slutsatser utifrån det.
Växla mellan olika uppgifter.

Arbetsminnet är mycket begränsat och liknar det vi brukar kalla för korttidsminne. Men arbetsminne handlar även om att kunna tänka vidare på det vi nyss hört eller sett, samt förmågan att kunna vända och vrida på det vi håller i huvudet. Till exempel när vi löser en räkneuppgift.

Det är lättare att minnas när vi hittar en logik i det vi läser eller hör. Detta sker oftast omedvetet, men det går även att medvetet använda sig av denna strategi. Det kan till exempel vara svårt att komma ihåg fyra enskilda siffror i en kod. Men om vi tänker på siffrorna som ett årtal får de en ny mening och blir lättare att minnas. Då använder vi även andra minnesfunktioner, som inte har samma begränsning som arbetsminnet.

I situationer som antingen är nya för oss, eller svåra att förstå, behöver arbetsminnet jobba hårdare med att göra informationen begriplig och sätta in den i ett sammanhang. Då blir arbetsminnet snabbt överbelastat och det kan vara svårt att till exempel följa med i ett samtal. Man kan glömma vad någon nyss sa, eller vad man tänkte säga.

Hur mycket information vår hjärna kan bearbeta samtidigt beror på situationen. När vi är trötta eller stressade fungerar arbetsminnet sämre.

Svårigheter efter en hjärnskada

Personer som fått en hjärnskada får ofta problem med arbetsminnet. Problem kan visa sig på olika sätt.

Att göra flera saker samtidigt

Det händer ofta att vi blir avbrutna när vi gör något. Det kan vara en person som vill fråga något när du är upptagen. Eller ett mejl som kräver din uppmärksamhet. Då krävs det att vi kan ta paus från det vi gjorde, växla till det nya, och sedan gå tillbaka till det vi gjorde först. Du som har fått en hjärnskada kan få svårt med det.

Det kan innebära att du får svårt att följa med i ett samtal när personerna du samtalar med byter ämnen ofta. Eller att du har svårare att komma i gång igen när du blivit avbruten.

Förmågan att fokusera

Eftersom arbetsminnet är begränsat, behöver vi kunna fokusera på det som är viktigast i stunden. Vi behöver också kunna stänga av det som är mindre viktigt.

Personer som har fått en hjärnskada beskriver ofta att de har svårt att stänga ute mindre viktiga saker. Det kan till exempel vara svårt att arbeta i en miljö med mycket ljud. Det kan även gälla ljud som de flesta inte uppfattar som störande, som en fläkt eller en klocka som tickar.

Det kan också bli svårare att sortera ut vad som är viktigt i ett samtal. En vanlig situation i vardagen är när flera personer pratar samtidigt. Då måste vi välja att lyssna på en person i taget. Det är mycket svårt att följa med i två samtal samtidigt.

Du som har fått en hjärnskada kan få svårt i sådana situationer. Du kanske märker att du måste be andra upprepa vad de nyss sagt. Du kan också ha svårt att återberätta vad som hänt. Det handlar egentligen inte om att du inte kommer ihåg, utan om att du inte hann uppfatta vad den andra personen sa, innan något nytt kom.

När arbetsminnet inte räcker till

Vissa upplever det som att de inte klarar av att hålla flera saker i huvudet samtidigt. Då blir det svårt att välja mellan olika saker eller väga för- och nackdelar mot varandra. Det blir också svårt att förstå längre instruktioner eller utrycka egna tankar.

Om du har problem med arbetsminnet kan du behöva mer tid för att tänka och hantera information. Det kan vara svårt att resonera i flera led eller att hänga med när du inte styr tempot själv. Till exempel när någon annan berättar något.

Vad kan du göra?

Träning

Det finns viss forskning som tyder på att det går att träna upp sitt arbetsminne. Men det handlar framför allt om att vi blir bättre på just det vi tränar. Det innebär inte att vi automatiskt blir bättre på andra uppgifter. Träningen ger alltså inte en allmän förbättring av arbetsminnet.

Kompensation

Kompensation innebär att du använder den förmåga du har på ett sätt som gör att problemen blir så små som möjligt. Man brukar skilja på intern kompensation och extern kompensation. Intern kompensation handlar om att du förändrar ditt eget förhållningssätt och hur du gör saker. Extern kompensation innebär att ta hjälp av andra personer eller hjälpmedel. Det kan också handla om att miljön runt dig behöver förändras. En blandning av externa och interna tekniker fungerar oftast bäst.

Det kan kännas svårt och jobbigt att hitta nya rutiner och fungerande sätt att hantera vardagen. Men det är viktigt för att få kontroll och minska stress. För att motivera den extra ansträngningen som krävs för att arbeta in en ny rutin, behöver du först vara medveten om ditt nya sätt att fungera. Det är också lättare att vara motiverad om du upplever att problemen är tillräckligt stora och viktiga.

Saker du kan göra själv

Du kan öva dig på att hålla fokus på det du gör. Säg det du ska göra högt för dig själv. Då blir det lättare att minnas.
– Okej, nu ska jag borsta tänderna och sedan ringa Karin.
Det är viktigt att du har rätt förväntningar på dig själv. Om du har för höga förväntningar kan du bli arg och besviken. Då blir det svårt att fokusera på det du ska göra.

Anpassa miljön

Det är bra att ha tydliga rutiner i vardagen. Det avlastar arbetsminnet. Det är också viktigt att vila. Arbetsminnet fungerar bättre när du är utvilad.

Tips för att fokusera:

Gör en sak i taget, i ett tempo som passar dig.
Anpassa omfattningen av uppgifterna till din egen förmåga.
Stäng av ljud och andra saker i miljön som stör dig.
Ta bort eller dölj information som inte är viktig. Markera det som är viktigt.
Ska du lära dig något nytt eller fokusera på en svår uppgift? Välj den tid på dagen då du är som piggast.
Dela in uppgifter i olika steg, och gör dem efter varandra. Försök inte göra allt samtidigt.
Säg de steg du behöver göra högt för dig själv. Det hjälper dig att hålla tråden. Detta kan du göra i förväg eller under tiden.
Ha viktig information i text. Då är den ofta lättare att förstå, och du kan kontrollera informationen flera gånger.
Lättlästa texter är bra för att förstå och minnas information.

Hjälpmedel

Vid nedsatt arbetsminne är det svårt att ta in och bearbeta information i stunden. Då behöver du ha hjälpmedel som är lättåtkomliga och kan användas snabbt. Det finns olika typer av hjälpmedel som du kan använda som stöd för minnet.

I en vanlig mobiltelefon finns flera saker som kan vara till hjälp:

Skriv ner sådant som du behöver komma ihåg i appen Anteckningar.
Spela in din röst med påminnelser till dig själv.
Håll ordning på möten och uppgifter och få påminnelser med Kalendern.
Håll koll på tider med Alarm eller timer.
Ta bilder av platser eller texter som stöd för minnet.
Hitta vägen till olika platser med hjälp av GPS-funktionen.

Om du inte vill eller kan använda mobiltelefon, kan du använda en anteckningsbok, kalender eller en diktafon.

Hjälp av annan person

Om dina hjärnskador inte är så omfattande kan du kanske klara att göra många anpassningar själv. Men om du har stora svårigheter med arbetsminnet kan det bli svårt. Det gäller också om du inte är medveten om vilka svårigheter du har.

Då blir det i stället viktiga personer i din omgivning (familj, vänner eller personal) som får organisera livet och anpassa miljön åt dig. En stödperson kan hjälpa dig att använda de hjälpmedel du har på ett bra sätt. Hjälpen blir också mera flexibel och anpassad efter behov och situation. En duktig personlig assistent eller närstående kan vara avgörande ifall ett hjälpmedel kommer att användas eller inte.

God hälsa

Hur bra vi kan använda vårt arbetsminne påverkas av hur vi mår psykiskt och fysiskt. Det gäller alla människor. Om du har en hjärnskada kan ganska små påfrestningar göra att du mår väldigt dåligt. Det kan då kännas som att arbetsminnet blivit sämre. Men egentligen är förmågan den samma, du kan bara inte använda den på samma sätt.

Om du sovit dåligt eller är stressad kan arbets- minnet kännas sämre. Det är helt normalt och går ofta över när du får vila. Rätt förväntningar på dig själv minskar risken för frustration, irritation och besvikelser.

Försök att minska stress, oro och nedstämdhet. Bra vanor kring träning, mat, sömn och vila är viktigt. Då ökar dina förutsättningar för att använda hjärnans kapacitet på bästa sätt.

2026-09-30

Den här faktatexten är en del i en serie om minnet som omfattar två faktablad. För dig som vill veta mer rekommenderar vi också faktabladet ”Långtidsminne och hjärnskada”.

Faktagranskare: Anna Nordström, överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Geriatrik, Rehabilitering och Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala