Folkhälsomedel 2025

Insatsområdet ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategins utvecklingsområde ”En region för alla” och utvecklingsområde och mål ”Ett gott samhällsklimat med hög tillit och inkludering”.

De långsiktiga effekterna och övergripande målsättning som folkhälsomedlen ska leda till är att alla barn och ungdomar i Uppsala län ska:

• ha jämlika förutsättningar till delaktighet och inkludering
• ha tillit till vårt samhälle och vår demokrati
• ha samma förutsättningar för att en god och jämlik hälsa uppnås 
• uppleva att den miljö de vistas i är trygg​
• ha grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor vilket ger dem en bra start i livet. 

Fokusområde 2025 – motverka ofrivillig ensamhet

Inom ramen för insatsområdet Ett gott samhällsklimat med hög tillit och inkludering har 2025 års folkhälsomedel ett riktat fokusområde: motverka ofrivillig ensamhet där insatsen ska skapa förutsättningar för att motverka ofrivillig ensamhet hos barn och unga i Uppsala län.

• Vilka insatser behöver vi göra för att motverka ofrivillig ensamhet, särskilt hos de som är socialt isolerade eller har olika ohälsotillstånd?
• Hur bidrar vi till att motverka ofrivillig ensamhet hos barn och unga?
• Vad har ni för idéer och aktiviteter som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet?

Bakgrund och underlag

Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag om kartläggning av ofrivillig ensamhet. På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten presenterat sin kartläggning av ofrivillig ensamhet. Kartläggningen visar att ensamhet i Sverige är vanligast i yngre och äldre åldersgrupper, bland personer i ensamhushåll, personer med funktionsnedsättningar och personer som är sjukskrivna eller arbetslösa. Folkhälsomyndigheten bedömer att nya insatser behöver vara genomtänkta för att fungera för människors skilda förutsättningar, men också för att ensamhet kan se olika ut i olika grupper. Många insatser lockar de som redan är relativt friska och aktiva, medan det är svårare att nå dem som är socialt isolerade eller som har olika ohälsotillstånd. I de flesta fall behöver deltagarna själva ta sig till aktiviteter och mötesplatser, och de måste även veta om att insatserna finns och våga ta sig dit.

Skolbarns hälsovanor besvaras av 11-, 13- och 15-åringar. Sammantaget svarar 10 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna att de oftast eller alltid känner sig ensamma. Andelen som känner sig ensamma är lägst bland 11-åringar och högst bland 15-åringar.

Olika riskfaktorer för ensamhet bland unga

En översikt visar att ensamhet bland unga i åldern 13–29 år kan hänga ihop med:

• fysisk och psykisk ohälsa, till exempel kroniska fysiska sjukdomar och depression.
• personliga barriärer såsom personlighetsdrag och ineffektiva copingstrategier.
• negativa livshändelser såsom att förlora en partner eller annan nära person, utsättas för mobbning och ha otrygga familjerelationer.
• livsövergångar såsom att börja studera på universitet, bli utbytesstudent eller göra militärtjänst.

Översikten inkluderar studier som rör både befolkningen i stort och specifika patientpopulationer, till exempel unga med funktionsnedsättningar eller psykiatriska tillstånd.

Ensamhet – förekomst, konsekvenser och åtgärder. En kartläggning (folkhalsomyndigheten.se)

Tillsammans minskar vi ofrivillig ensamhet — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Folkhälsomedlen utgörs av totalt 1 650 000 kronor som fördelas bland beviljade insatser eller projekt. Medlet fördelas en gång per år. Ansökningstiden startar 23 september 2024 och sista ansökningsdag är 21 oktober 2024

Beslut om bidrag fattas i december 2024. Pengarna betalas ut efter beslutet är fattat.

Bidragets riktlinjer

Läs om bidragets riktlinjer.