Den här webbplatsen använder cookies, som samlar information om hur du interagerar med sidan. I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen.
Adhd
Adhd är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det har ingenting med intelligens att göra, utan med hur hjärnan och nervsystemet fungerar. Adhd påverkar förmågan att koncentrera sig, styra och kontrollera sitt beteende. Adhd ser olika ut för olika personer
Alla har vi ibland svårt att sitta stilla, vara uppmärksamma och kontrollera våra impulser, särskilt om vi är stressade eller trötta. För en del är de här problemen så stora att de påverkar vardagslivet mycket. Det är då det är motiverat att tala om att det handlar om adhd.
De vanligaste symtomen
Barn, ungdomar och vuxna med adhd kan sinsemellan vara mycket olika. Problemen kan ha olika svårighetsgrad och variera under olika perioder, från barndomen upp till vuxen ålder. Adhd är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder.
A - attention (uppmärksamhet)
D - deficit (brist)
H - hyperactivity (överaktivitet)
D - disorder (störning)
De vanligaste symtomen vid adhd är uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet. Svårigheterna kan förekomma var för sig eller i kombinationer.
För att få diagnosen adhd ska svårigheterna ha funnits tidigt i barndomen och vara bestående. Svårigheterna ska visa sig i olika situationer och ge stora hinder att fungera i vardagen. När det gäller barn ska svårigheterna vara stora och tydligt avvika från vad man kan förvänta sig utifrån barnets utvecklingsnivå.
Adhd och add
Det finns tre olika former av adhd:
- Den vanligaste kallas kombinerad form. Det innebär svårigheter att fokusera och behålla sin uppmärksamhet, hantera impulser och vara överaktiv.
- Det finns också huvudsakligen ouppmärksam form. Det innebär att ha svårt att komma igång, fokusera och behålla sin uppmärksamhet, men utan att vara överaktiv. Den här formen av adhd kallas ofta add.
- En tredje form kallas hyperaktiv-impulsiv form. Då har man framför allt svårt att hantera impulser och är överaktiv. Vissa uppmärksamhetsproblem kan också förekomma. Den här formen är den minst vanliga.
Uppmärksamhet
Problem med uppmärksamhet vid adhd kan se ut på olika sätt. Det kan verka som att man inte lyssnar på vad andra säger. Man kan ha svårt att uppfatta instruktioner, svårt att komma igång med uppgifter och göra färdigt det man påbörjat. Att rikta uppmärksamheten på det viktiga och sortera bort det som inte är viktigt för uppgiften kan också vara svårt. Man kan tröttna fort, vara oorganiserad, verka splittrad och disträ. Att glömma och tappa bort saker, tappa tråden vid berättande är också vanliga svårigheter.
Hos en del visar sig svårigheterna med uppmärksamhet framför allt av att de lätt störs av saker som händer runt omkring. Andra kan snabbt bli uttråkade och börja göra andra saker. Motivation är ofta avgörande för om man klarar en uppgift eller inte.
Uthållighet
De flesta med adhd har svårt med uthållighet och att samla energi för att genomföra och slutföra en uppgift. Det blir extra svårt om uppgiften känns tråkig och enformig och inte ger ett tydligt resultat direkt. Om det däremot är en uppgift som man tycker är intressant, kan det motsatta hända – att man ägnar alltför mycket uppmärksamhet åt uppgiften och glömmer allt annat. Exempel på det är vid dataspelande där man får konstant och snabb feedback på det man gör, vilket hjälper för att hålla koncentrationen uppe.
Impulsivitet och överaktivitet
Det är vanligt att personer med adhd reagerar och agerar på stort och smått utan att tänka efter före. Handlandet styrs ofta av impulser och intryck. Man reagerar spontant utan att vara beredd på följderna.
Det blir svårt att jobba för ett långsiktigt mål och man gör istället sådant som i stunden ger snabb tillfredställelse. Impulsiviteten blir mer tydlig i miljöer som är röriga och ostrukturerade.
Impulsiviteten kan också göra det svårt att kontrollera humöret. Det blir svårt att stanna upp och lyssna in andra människor. Det påverkar samvaron och samspelet med andra.
Aktivitetsnivå
Överaktivitet handlar till stor del om en svårighet att hitta lämplig aktivitetsnivå. Nivån kan antingen vara för hög eller för låg och det är svårt att hitta en ”lagom” nivå. Man är antingen ”av” eller ”på”. Hos vuxna kan det visa sig genom att man ägnar väldigt mycket energi åt något, för att sedan bli helt uttröttad. För både barn och vuxna kan det sedan ta lång tid att återhämta sig. Pojkars och flickors överaktivitet kan se olika ut. Flickor kan vara överdrivet pratiga, medan pojkar kan vara mer motoriskt överaktiva och utåtagerande. Hos vuxna med adhd visar sig överaktiviteten ofta som rastlöshet. Man är otålig, har svårt att varva ned och behöver alltid hålla på med något.
Andra svårigheter är vanliga
Det är vanligt att personer med adhd även har andra svårigheter. Det kan handla om medfödda funktionsnedsättningar, men även om svårigheter som är konsekvenser av att ha adhd. Exempel på vanliga svårigheter tillsammans med adhd är:
- Autismspektrumtillstånd
- Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi
- Språkstörning
- Motorisk koordinationsstörning (DCD)
- Tourettes syndrom
- Inlärningssvårigheter
- Oro, nedstämdhet och depression
- Beroende
- Ångest
- Dålig självkänsla
Ju fler svårigheter man har utöver sin adhd, desto större blir funktionsnedsättningen, vilket försvårar behandlingen. Det gör också att problemen kan bli allvarligare på sikt än om man enbart har adhd. Genom anpassade krav och god förståelse hos omgivningen och personen själv kan tillkommande problem förebyggas och lindras.
Hur vanligt är adhd?
Cirka fem procent av alla skolbarn har adhd. Det är vanligare att pojkar får diagnosen än flickor. Det har inte varit lika lätt att upptäcka problemen hos flickor, men antagligen är andelen flickor större än man trott. Länge trodde man att adhd var ett barndomsproblem som skulle växa bort. Det har visat sig vara fel. Många har kvar sina problem även i vuxen ålder.
Orsaker till adhd
Biologiska faktorer
Enligt forskning beror adhd främst på biologiska faktorer. Ärftlighet spelar en stor roll och det är vanligt att flera i en familj eller släkt har liknande svårigheter. Olika påfrestningar under tidig utveckling, graviditet och förlossning kan också spela roll. Forskning har visat på olika avvikelser i hjärnans funktion hos personer med adhd. Till exempel fungerar vissa signalsubstanser i hjärnan på ett annat sätt än hos den som inte har adhd. Det påverkar de processer i hjärnan som sköter planering, organisering, samordning, impulskontroll med mera.
Sociala faktorer
Det finns inga bevis för att psykosociala faktorer, familjens situation, stress, traumatiska händelser eller miljöfaktorer kan orsaka adhd. Men både arv och miljö påverkar hur problemen med adhd visar sig.
Adhd som en styrka
Även om adhd innebär en funktionsnedsättning så har personer med adhd även många styrkor som andra kanske inte har. Man är ofta kreativ och kan se saker från andra vinklar, är initiativrik, har mycket energi och vågar testa nya saker. Många med adhd beskriver att de har ett hyperfokus och en uthållighet om de sysslar med sådant de är intresserande av.
Ofta bättre med tiden
Det är viktigt att personer med adhd upptäcks tidigt och får stöd och förståelse för sina svårigheter. Tidigt stöd kan minska riskerna att misslyckas i skolan, tappa själv-känslan och få svårt att fungera tillsammans med andra. Att även som vuxen få stöd kan vara en förutsättning för att klara vardagsliv och arbete.
Svårigheterna som adhd ger kan minska med tiden. Som vuxen hittar man ofta ett sätt att lösa sådant som tidigare var svårt. Positiva sidor och egenskaper som kan ha samband med adhd kommer ofta fram mer i vuxen ålder. Genom att lära sig mer om hur man fungerar och hitta egna strategier för att klara studier, arbete och vardags-situationer brukar livet kunna bli lättare.
Texten är framtagen Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala, 2020-06-09.
Faktagranskad av: Johan Isaksson, docent, leg. psykolog.
Institutionen för Neurovetenskap, BUP, Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset.
Infotekets övriga faktatexter om adhd
Här på Infotekets webbplats kan du också läsa:
- Adhd och add i vuxen ålder.
- Diagnostik stöd och behandling vid adhd och add.
- Flickor och kvinnor med adhd och add.
- Medicinering vid adhd.
- Motorik och rörelse hos barn med neuropsykiatrisk eller intellektuell funktionsnedsättning.
- Råd till föräldrar vid adhd.
Faktatexter på lättläst svenska:
Om adhd - fakta på 1177.se
På 1177.se kan du läsa om:
- Vad är adhd?
- Hur märks det att någon har adhd?
- När och var ska jag söka vård?
- Stöd och hjälp
- Vad innebär en utredning?
- Behandling med läkemedel
- Att leva med adhd
- Att vara förälder till ett barn med adhd
- Prata med andra och få stöd
- Vad beror adhd på?
Hjälp oss skapa temagrupper för vuxna med NPF
Infoteket vill undersöka hur vi kan skapa tematräffar för dig som har eller misstänker dig ha en npf-diagnos som adhd eller autism.
Filmad föreläsning "Adhd hos barn"
Marcus Westin är överläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin
på Akademiska sjukhuset. I den här föreläsningen ger Marcus oss grundläggande kunskaper om diagnosen adhd. Till exempel
hur det visar sig och vilka konsekvenser adhd kan innebära i vardagslivet. Föreläsningen tar även upp orsaker till adhd och betydelsen av tidig diagnos.
Inspelad 29 november 2023. Speltid 73 minuter.
Filmen har svensk text.
Filmad föreläsning "Adhd hos vuxna"
Specialistläkare Ullvi Båve, kurator Hans Karlsson, arbetsterapeut Patrik Almgren (på bilden) och specialistpsykolog Cedrik Lindholm ger sina olika perspektiv på adhd hos vuxna.
De berättar bland annat om symptom, läkemedelsbehandling, hur adhd påverkar vardagen samt stöd, insatser och psykoterapi vid adhd.
Föreläsningen är inspelad 14 februari 2024. Speltid 96 minuter.
Filmen har svensk text.
Starta föreläsningen Adhd hos vuxna (streamio.com).
När filmens startats visas en ikon med bokmärkes-symbol i högra hörnet av filmspelaren. Via ikonen kan du välja mellan föreläsningens olika avsnitt.