Diagnostik, stöd och behandling vid adhd och add

Utredning och diagnostik

Är du förälder och tror att ditt barn har adhd kan du vända dig till BVC, elevhälsan eller en ungdomsmottagning, beroende på barnets ålder. De kan hjälpa dig vidare. I en del regioner finns ”En väg in”, som du kan kontakta via 1177. Utredningen görs oftast av barn och ungdomspsykiatrin (BUP). I vissa Regioner kan den ibland göras av habiliteringen.

Är du vuxen och tror att du själv har adhd, kan du vända dig till din vårdcentral, som vid behov hjälper dig vidare till psykiatrin för bedömning och eventuell utredning.Det finns inget enkelt test som kan ge svar på om en person har adhd eller inte. I stället krävs en noggrann och sammanhållen utredning där man samlar in och värderar information från olika källor.

När det gäller barn innebär det följande:

• Intervjuer med föräldrarna och med barnet självt.
• Inhämtning av information från förskole- och skolpersonal.
• Bedömning av barnets symtombild och förmågor

• Frågeformulär och psykologiska testningar.

• Medicinsk undersökning.

• Genomgång av tidig utveckling och familjens sjukdomshistoria.

För att diagnostisera en vuxen person behöver man både titta på hur situationen ser ut nu och hur symtomen såg ut under barndom och uppväxt. För att kunna ställa diagnos adhd måste man kunna utesluta att symtomen beror på något annat. Man behöver också uppmärksamma andra svårigheter som kan påverka. Utredningen är ofta ett teamarbete där psykolog och läkare samverkar. Andra yrkesgrupper som arbetsterapeut, logoped och sjukgymnast kan också medverka i en adhd-utredning.

Utredningens syfte

Det främsta syftet med utredningen och diagnostiseringen är att skapa ökad förståelse för hur personen fungerar och vilka svårigheter och utmaningar hen har. Det behövs för att kunna göra lämpliga anpassningar i miljön, till exempel i hemmet, skolan och på arbetsplatsen. Information om vad funktionsnedsättningen innebär är viktig.

Informationen bör ges i direkt anslutning till genomförd utredning. Den bör ges till personen själv, samt även till föräldrar och eventuellt andra anhöriga, partner, lärare, arbetskamrater och närstående.

Bemötande och förhållningssätt

Alla mår bra av en väl strukturerad och tydlig vardag där man vet vad som kommer att hända under dagen. Men när man har adhd kan det vara avgörande för hur man mår och fungerar. Som vuxen runt ett barn med adhd är det viktigt att ha kunskap om bemötande och förhållningsätt som kan underlätta vardagen. Som till exempel att ge snabb feedback eller att utrycka sig kortfattat och enkelt utan att moralisera. Var tydlig med att utrycka förväntningar, gränser och konsekvenser. Många gånger kan situationer där problem uppstår undvikas om man är tillräckligt förutseende och ligger steget före.

När man har adhd är det vanligt med koncentrationssvårigheter, bristande uthållighet och svårigheter med motivation. Detta är något som omgivningen behöver ta hänsyn till. Man behöver anpassa krav och förväntningar, men också miljön, för att undvika onödig stress och överbelastning. Den som har adhd kan behöva hjälp att hitta och lära sig strategier för att bättre hantera sin adhd. Samtidigt får man inte glömma bort att uppmärksamma de situationer där man lyckas då det stärker självförtroendet.

Det finns många olika typer av kognitivt stöd som kan underlätta vardagen. Tydliga kalendrar, scheman och checklistor kan underlätta planering och hjälpa dig eller ditt barn att hålla koll. I mobiltelefonen finns många funktioner som kan fungera som hjälpmedel för minnesstöd, planering och tidsuppfattning.

Behandling

Adhd är ingen sjukdom utan ska snarare betraktas som en funktionsnedsättning. Det finns ingen behandling eller metod som botar adhd. Däremot kan man minska de konsekvenser och svårigheter som adhd för med sig, till exempel genom att utveckla färdigheter och förmågor. Ibland kan det vara aktuellt med medicin, som minskar symtomen. Det är viktigt att både den som har adhd och omgivningen lär sig strategier för att hantera problemen.

Det som visat sig mest effektivt är så kallad multimodal behandling. Det innebär att man kombinerar psykosociala och pedagogiska insatser med läkemedelsbehandling.

Psykosociala och pedagogiska insatser

De psykosociala och pedagogiska insatserna består till stor del av rådgivning och utbildning i hur man kan hantera vardagen.

Barn och unga med adhd

När det gäller barn med adhd innebär det vanligtvis att man erbjuder deras föräldrar utbildning. Det finns flera föräldrautbildningar som är utvärderade. Exempel på utbildningar är Strategi, Komet och COPE. Det finns även utbildningar som direkt riktat sig till barn och ungdomar med adhd, såsom SKILLS.

Barn och unga med adhd kan också själva ha nytta av direkt träning i sociala färdigheter, samspel med andra, problemlösning, impuls- och ilskekontroll, planering och organisation, koncentration och uthållighet, minnesträning etcetera. Insatser i förskola, skola och högskola är också ett viktigt inslag i stödet och behandlingen.

Insatserna kan bestå i utbildning och handledning till lärare om pedagogiska arbetssätt. Det kan också handla om anpassning av skolmiljön och utökat samarbete mellan hem och skola. Ofta behöver barnet särskilda specialpedagogiska eller elevstödjande insatser. Exempel på sådana insatser kan vara undervisning i mindre grupp samt stöd från speciallärare eller specialpedagog. Vid studier inom högskola kan det ibland vara aktuellt med mentorsstöd.

Vuxna med adhd

När det gäller vuxna kan insatserna bestå av information och rådgivning till anhöriga och arbetskamrater eller anpassning av arbetsplatsen. En annan insats kan vara hjälp i hemmet för att klara av vardagliga sysslor som städning, matlagning och ekonomi. Det är också viktigt att få hjälp med att hantera stress, träna självförtroende och att hitta strategier för att hantera andra svårigheter.

Dialektisk beteendeterapi i grupp eller individuell kognitiv beteendeterapi (KBT) är behandlingar riktade mot adhd-symtomen. Dessa finns både för ungdomar och vuxna.

Medicinsk behandling

Förutom psykosociala och pedagogiska insatser kan det vara aktuellt med medicinsk behandling. Det kan öka koncentrationen, minska överaktivitet och impulsivitet. Medicineringen består i första hand av behandling med centralstimulerande läkemedel. Studier har visat att dessa läkemedel har god effekt på kärnsymtomen. Det finns även läkemedel som inte är centralstimulerande som kan ha god effekt. Läkemedlen påverkar olika signalsubstanser i hjärnan. Den medicinska behandlingen måste anpassas för barn och vuxna i varje enskilt fall. Den ska följas upp och utvärderas regelbundet på grund av eventuella biverkningar. Det sker genom bland annat mätning av puls, blodtryck, längd och vikt.

Andra behandlingsmetoder

Det är viktigt att de behandlingsmetoder som rekommenderas är vetenskapligt utvärderade och har bevisad effekt. Kraven på hur effekterna ska dokumenteras är mycket höga om man ska kunna rekommendera metoderna generellt. Metoder som inte uppfyller kraven kan ändå ha god effekt på vissa individer. Neurofeedback (EEG biofeedback) har på vissa håll lanserats som en behandling för adhd och forskning pågår kring den metoden. Forskning pågår även kring träning av arbetsminnet och hur personer med adhd kan dra nytta av sådan träning. Även fysisk aktivitet har lyfts fram med en möjlig positiv påverkan på symtomen.

Prognos

Forskning över tid visar att minst hälften, kanske två tredjedelar av de barn som har adhd, även har fortsatta svårigheter när de blir vuxna, även om inte alla fullt ut uppfyller diagnoskriterierna för adhd. Överaktivitet och impulsivitet avtar ofta med stigande ålder medan koncentrationssvårigheter kan finnas kvar hos en del och göra det svårare att fungera i vardagslivet. Det finns också en grupp som upplever att de som vuxna bara har kvar lindrigare problem, som de lärt sig att leva med och hantera.

Barn med adhd löper generellt en ökad risk för misslyckanden i skolan, problem med kamratrelationer och olika psykiska tilläggsproblem. Det finns en viss ökad risk för att hamna i missbruk och kriminalitet, även om det endast gäller ett fåtal. Hur stora svårigheter barnet har med inlärning, beteende och känslomässiga problem har stor betydelse för prognosen. Tidiga insatser, förståelse och väl anpassad hjälp i familj och skola förbättrar prognosen.

Infotekets övriga faktatexter om adhd

Här på webbplatsen kan du också läsa:

• Om adhd
• Adhd och add i vuxen ålder.
• Flickor och kvinnor med adhd och add.
• Medicinering vid adhd.
• Råd till föräldrar vid adhd.

Faktatexter på Lättläst svenska:

• Lättläst om adhd.
• Lättläst om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
• Övriga faktatexter på lättläst svenska.