Arbetsminne och hjärnskada

Vad är arbetsminne?

Arbetsminne är benämningen på vår förmåga att lagra och bearbeta information i stunden. När man lyssnar på en nyhetsuppläsning kommer arbetsminnet att användas för att komma ihåg vad nyhetsuppläsaren säger och för att lägga ihop det som sägs till något som man förstår. För att det som sägs sedan ska bli något meningsfullt används även arbetsminnet för att göra kopplingar till sådant man redan vet. Man använder även arbetsminnet för att komma ihåg och jämföra olika lösningar när man funderar över ett problem. Arbetsminnet är alltså en förutsättning både för att kunna förstå och tolka vad andra säger och för att kunna följa och bygga upp egna tankar. Arbetsminnet ger oss också möjligheten att växla mellan olika uppgifter, så kallad simultankapacitet. Man använder därför arbetsminnet nästan all vaken tid.

Mängden information som man kan lagra och bearbeta i arbetsminnet är begränsad. Hur mycket vi klarar av att bearbeta skiljer sig dock från situation till situation. Om vi skapa mening eller sammanhang i det vi hör eller läser, kan mängden information i arbetsminnet öka. Man gör detta hela tiden utan att tänka på det. Det går även att medvetet använda sig av denna strategi. Om man till exempel ska komma ihåg ett telefonnummer är det lättare att läsa det som tiotal eller rent av som årtal (exempelvis 1945), i stället för som enskilda siffror. Orsaken är att man kan utöka mängden information genom att använda minnessystem som inte har samma begränsning som arbetsminnet.

I fallet med telefonnummer används kunskap om räkneord. Om man inte kan använda sig av tidigare kunskaper blir arbetsminnet snabbare överbelastat. Det beror på att arbetsminnet i större utsträckning måste användas för att förstå det som sägs och sätta det i ett sammanhang. Detta upplevs ofta som mer ansträngande och det kan vara svårt att följa med i det som sägs. När gränsen för vad arbetsminnet mäktar med överskrids, blir det svårt att hålla en röd tråd: Det vi tänkte, eller det som sagts i stunden innan, faller bort innan vi hunnit förstå eller sätta det i ett sammanhang.

Hjärnskada och minnessvårigheter

Personer med hjärnskador får ofta svårigheter som kan hänföras till att arbetsminnets funktion påverkats. Dessa svårigheter kan yttra sig på olika sätt. Här kommer vi att beskriva och förklara olika typer av svårigheter som man kan koppla till att arbetsminnet fungerar sämre.

Att göra flera saker samtidigt - simultankapacitet

En vanlig situation är att bli avbruten av något när man håller på med en arbetsuppgift eller måste utföra flera saker parallellt. Det krävs då en förmåga att pausa det man håller på med för att ta itu med en ny uppgift, och sedan kunna växla tillbaka till det som gjordes innan. Personer med hjärnskador får ofta svårt med sådana växlingar och kraven på att göra flera saker samtidigt riskerar därför att leda till att man inte löser någon av uppgifterna. Om man blir avbruten mitt i en uppgift kanske man måste börja om från början. I samtal kan det innebära att personer med hjärnskada får svårt att följa med om man byter ämnen snabbt eller ofta.

Förmågan att fokusera

Eftersom mängden information som arbetsminnet kan bearbeta är begränsad, krävs det att man kan behålla uppmärksamheten på det som är viktigt för stunden. Man behöver också kunna stänga ute sådant som är mindre viktigt. Om man inte kan det blir arbetsminnet snart överfullt.

En vanlig situation där alla märker av arbetsminnets begränsningar, är då flera personer pratar samtidigt. I dessa situationer måste man välja att lyssna på en person i taget och det är mycket svårt, om ens möjligt, att följa med i två samtal samtidigt. Personer med hjärnskador kan få mycket svårt att lyssna på och förstå vad som sägs om flera personer pratar samtidigt. Samma sak kan gälla andra störningskällor som buller eller en allmänt orolig miljö. Svårigheterna leder i dessa situationer till att personen inte kan förstå det som sägs. Har man inte förstått det som sagts kan man inte heller i efterhand redogöra för vad som sagts eller hänt, vilket ofta felaktigt kan tolkas som minnessvårigheter.

När ovanligt lite får plats

Ibland kan personer med hjärnskador ha svårigheter att förstå trots att de borde ha goda möjligheter att fokusera på vad som sägs eller vad de läser. Det är som om mängden information man kan hålla levande i stunden har begränsats onormalt mycket. Detta kan till exempel leda till att man får svårt att hålla olika alternativ i minnet, och därmed får svårt att välja.

Personer med hjärnskada kan också få svårt att snabbt sålla vad som är viktigt från det som är oviktigt i ett samtal. Vad man kan tänka på för att underlätta för dessa personer, är att information som är nedskriven oftare är lättare att förstå. Det man har nedskrivet kan man kontrollera upprepade gånger medan det som bara sägs muntligt riskerar att försvinna så fort det är sagt.

En av orsakerna till att arbetsminnet snabbt överbelastas, är att man inte har samma möjligheter att göra kopplingar mellan vad som sägs eller vad som står skrivet, till den kunskap som man har i andra minnessystem. I dessa lägen kan en annan person hjälpa till att repetera och sortera informationen.

Långsamhet

Arbetsminnessvårigheter är vid hjärnskada ofta förenade med långsam tankeförmåga och att man generellt behöver längre tid på sig när man hanterar information. Detta leder framförallt till svårigheter att hänga med när man inte kan styra tempot själv, t.ex. när någon annan berättar något.

Vad man kan göra för att hantera arbetsminnessvårigheter

Att träna arbetsminnet

Fysisk och kognitiv rehabilitering har visat sig framgångsrik när träningen bedrivits systematiskt med specifika träningsuppgifter som engagerar just den funktion som behöver tränas upp. Man blir med andra ord ofta bättre på just det man specifikt tränar. Det finns visst stöd för att man även kan träna upp sin arbetsminnesfunktion. För vuxna personer tycks man bli bättre på just det man tränar och på snarlika uppgifter, men träningen ger inte en allmän förbättring av arbetsminnet.

Kompensatoriska åtgärder

Kompensation innebär något man gör för att försöka kringgå nedsättningar, eller att man gör på ett annat sätt för att få det att fungera. Man försöker använda sin kapacitet på ett sätt som gör att funktionsnedsättningarna medför så lite hinder som möjligt. Att ha kunskap och medvetenhet om sin kapacitet är en förutsättning för att kunna bli framgångsrik med att kompensera. Lyckas man hitta lämpliga sätt att hantera sina nedsättningar ökar ofta känslan av kontroll och upplevelsen av stress minskar.

Man brukar skilja på intern och extern kompensation. Intern kompensation innebär att man försöker finna egna vägar runt sina problem, till exempel genom nya rutiner, strategier eller tankesätt. Extern kompensation innebär att man tar hjälp av yttre stöd i form av andra personer, anpassningar i miljön eller att man använder hjälpmedel.

INTERN KOMPENSATION
Intern kompensation vid arbetsminnessvårigheter inriktar sig på förmågan att hålla fokus på det man gör. Man eftersträvar att göra en sak i taget i ett tempo och i en omfattning som man klarar av. Har man möjlighet att skapa en struktur eller rutin för att hantera informationen kan man ofta minska belastningen på arbetsminnet.

Viktigt är också att ha rätt förväntning på vad man kan prestera. Om man förväntar sig att prestera på en för hög nivå så leder det till frustration, ilska och besvikelse, vilket i sig ytterligare försämrar förmågan att fokusera på det man gör eller ska göra.

EXTERN KOMPENSATION

Att använda hjälpmedel
Med kognitiva hjälpmedel menar vi ofta hjälpsystem som kan utföra den del av informationshanteringen som den skadade hjärnan inte klarar av. Vid arbetsminnessvårigheter är det förmågan att ta in och bearbeta information i stunden som är nedsatt. Hjälpmedlen måste kunna användas snabbt och informationen behöver vara åtkomlig på ett enkelt sätt.

Det finns olika typer av hjälpmedel att tillgå för arbetsminnesproblem. En anteckningsbok, en diktafon eller en inspelningsfunktion i mobilen kan hjälpa till att lagra information. Detta minskar kraven på att ta in och bearbeta informationen i stunden. Så kallade smartphones, har många funktioner som kan vara en hjälp vid minnesnedsättning. Som exempel finns anteckningssidor för att skriva eller tala in information för sådant man behöver komma ihåg, kalender med påminnelsefunktion och timer. Kameran för att ta bilder av platser eller texter kan vara ett stöd för minnet och GPS-funktionen kan vara en hjälp om det är svårt att komma ihåg hur man hittar vägen till olika platser. En smartphone kan dessutom anpassas genom att program, så kallade appar, hämtas till telefonen. En app kan vara mer utvecklad och specialiserad än grundprogrammen i telefonen. Det finns en mycket stor mängd appar att välja på och att hitta en som blir ett fungerande hjälpmedel kan vara en utmaning i sig.

Miljöanpassning
Miljöanpassning omfattar både anpassning av den fysiska miljön och stöd av andra personer. Grundläggande är att underlätta för personen att fokusera, göra en sak i taget, i ett tempo och en omfattning som är anpassad till personens förmåga. En arbetsuppgift kan delas in i olika arbetsmoment och göras i tidsföljd i stället för att allt görs samtidigt. Man kan också minska störningskällor så att man kan hantera informationen så ostört som möjligt.

Anpassningar i den fysiska miljön kan även innebära att man tar bort/döljer oviktig information eller att man markerar viktig information som arbetsminnet bör prioritera. För att underlätta för personen att tillgodogöra sig skriftlig information kan man hålla texterna så lättlästa som möjligt, utan långa meningar eller inbäddade satser.

Hjälp av annan person
När svårigheterna är omfattande och/eller när medvetenheten om de egna arbetsminnesproblemen är liten är det ofta svårt att använda tekniska hjälpmedel på ett effektivt och självständigt sätt. Ofta blir det då en annan person (närstående eller personal) som får låna ut sina egna arbetsminnesresurser för att kompensera för personens svårigheter.

Personer med hjärnskador som har mindre omfattande svårigheter kan ofta själva påverka sin miljö och göra anpassningar. För personer med omfattande funktionsnedsättningar är detta svårare. Det blir då i första hand viktiga personer i omgivningen (anhöriga, personal, arbetsledare, experter) som får organisera och genomföra anpassningar i miljön.

Att ta hjälp av en annan person har uppenbara fördelar. Hjälpen kan ges på ett känsligt och flexibelt sätt och anpassas efter behovet i den aktuella situationen. En kunnig och tålmodig personlig assistent kan också vara avgörande för om ett tekniskt hjälpmedel kommer att användas eller inte.

God fysisk och psykisk hälsa

Hur pass bra vi presterar hänger samman med hur bra vi mår psykiskt och fysiskt. Det gäller för alla människor. Personer med hjärnskador har ofta små marginaler vilket gör att relativt små påfrestningar kan resultera i försämrad fysisk och psykisk hälsa. För personer med arbetsminnesproblem efter en hjärnskada innebär det att olika påfrestningar ytterligare kan försämra deras arbetsminnesfunktion, trots att den grundläggande förmågan är den samma.

Goda rutiner som rör fysisk aktivitet, näringsintag, sömn och vila kan förbättra det vardagliga fungerandet. Olika insatser för att minska oro och stress och för att öka självkänslan kan också göra att förutsättningarna ökar för att använda den kapacitet som finns.

Denna faktatext är en del i en serie om minnet som omfattar sammanlagt tre faktablad. För dig som vill veta mer finns också faktabladen ” Minne och hjärnskada” och ”Långtidsminne och hjärnskada”.

Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala 2013-05-06.

Författare: