Den här webbplatsen använder cookies, som samlar information om hur du interagerar med sidan. I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen.
Medicinering vid adhd
Läkemedelsbehandling av adhd ska vara ett komplement till annat stöd och anpassningar i vardagsmiljön och utbildning till personen själv och närstående. Medicinen är tänkt att minska konsekvenserna av funktionsnedsättningen och hjälpa personen att få större nytta av stödåtgärderna.
Innan behandling med läkemedel startar ska tydliga mål för behandlingen sättas. Effekten av behandlingen ska följas upp och utvärderas. Behandlingen ska omprövas med jämna mellanrum.
De läkemedel som oftast används vid behandling av adhd kan delas in i två grupper: centralstimulerande och icke-centralstimulerande.
Centralstimulerande läkemedel (CS)
De centralstimulerande läkemedlen är metylfenidat och amfetamin. De är väldigt lika varandra, både när det gäller effekt och biverkningar. Men de passar olika bra för olika personer. Enligt Läkemedelsverket ska metylfenidat vara första val. Det gäller vid medicinsk behandling av typisk adhd när andra svårigheter inte finns med i bilden.
Centralstimulerande läkemedel (CS) ökar förmågan till koncentration och uppmärksamhet. Samtidigt minskar impulsiviteten. Det har gjorts många forskningsstudier om behandling med CS hos barn och ungdomar med adhd. Studierna visar att 80 procent får minskade adhd-symptom vid medicinering. På kort sikt innebär det att barnens förmåga att lyckas i skolarbetet och att ha bra kompisrelationer förbättras. Effekterna på lång sikt är inte helt kartlagda. Men medicineringen får anses ha en positiv effekt så länge som adhd-problemen finns kvar.
Risker och biverkningar
Centralstimulerande läkemedel är klassade som narkotika. Den dos som används för behandling vid adhd är mycket mindre än den som används av missbrukare. De som behandlas upplever ingen ruseffekt alls. Det finns inte heller någon risk för läkemedelsberoende. Studier visar att medicineringen inte ökar risken för framtida missbruk hos barn och unga som använder CS.
Den allra vanligaste biverkningen vid behandling med CS är minskad aptit. Svårigheter att somna är också ganska vanligt. Doseringen ställs alltid in så att eventuella biverkningar ska bli så små som möjligt, samtidigt som medicinen ska ge bra effekt.
Om du medicinerar med CS är det viktigt att komma ihåg att ha läkarintyg om din medicinering när du reser utomlands. Alla CS-produkter börjar ge effekt efter cirka 30 minuter. Effekten klingar av under dagen. Hur lång tid effekten sitter i beror på vilken produkt man använder. Medicinens effekt, både positiv och negativ har försvunnit morgonen därpå.
Metylfenidat-produkter
Exempel på mediciner med metylfenidat:
- Concerta är en okrossbar kapsel. Den tas på morgonen i samband med frukost och ger effekt under cirka 10 timmar.
- Equasym Depot är också en långtidsverkande medicin, som ger effekt under cirka åtta timmar och ska ges på morgonen i samband med frukost. Kapseln kan sväljas hel eller öppnas så att innehållet kan strös till exempel över sylt/mos eller yoghurt.
- Medikinet och Ritalin depotkapslar är kapslar som tas på morgonen tillsammans med frukost. De kan sväljas hela eller öppnas och innehållet strös till exempel över sylt/ mos. Medicinen verkar cirka sex till åtta timmar. Medikinet och Ritalin finns även som tabletter med en kortare effekt på cirka fyra timmar.
Amfetamin-produkter
Behandling med amfetamin kan bli aktuell om behandling med metylfenidat inte fungerar bra, eller om biverkningarna blir för besvärande.
Elvanse är en kapsel som ska tas på morgonen i samband med frukost. Den kan sväljas hel eller öppnas och strös över en sked med yoghurt/fil eller sylt/mos. Effekten beräknas sitta i under cirka 12 timmar.
Attentin finns som tabletter. Den är som Elvanse, fast i tablettform, och effekten sitter i cirka fyra timmar.
Icke centralstimulerande läkemedel
Det finns även icke centralstimulerande läkemedel som används vid behandling av adhd. De som idag är godkända är Atomoxetin och Guanfacin. Båda är andrahandsval och kan användas om centralstimulerande läkemedel inte är lämpliga. Till exempel om CS inte gett bra effekt eller om biverkningarna varit för besvärande. Båda preparaten kan också användas i kombination med CS. Icke centralstimulerande läkemedel är inte klassade som narkotika.
Atomoxetin
Strattera tas en gång per dygn, eftersom effekten finns kvar under 24 timmar. Vid start av behandling med Strattera kommer effekten långsamt. Behandlingen ska utvärderas efter fyra veckor när personen kommit upp i full dos. Om medicinen ger tydlig effekt efter fyra veckor, kan effekten fortsätta öka i upp till sex månader. Strattera finns som kapslar, som inte går att öppna. Den finns också i flytande form för den som har svårt att svälja kapslar.
De vanligaste biverkningarna är trötthet och illamående. Biverkningarna blir ofta lindrigare om medicinen tas på kvällen, och om man har mat i magen.
Guanfacin
Intuniv kan ges en gång per dygn. Det kan användas som ett komplement till CS, till exempel om personen fortfarande har problem med utagerande beteende och tics. När en behandling påbörjats tar det två veckor innan medicinens effekt kan utvärderas. Intuniv finns bara i tablettform. Den allra vanligaste biverkningen är trötthet och sömnighet. Därför är det ofta bäst att ta sin medicin sent på eftermiddagen. Man börjar på en låg dos som sakta trappas upp. Ibland kan upptrappningen behöva ta längre tid, till dess att man vant sig vid medicinen.
Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala, 2019-11-05
Faktagranskare: Marcus Westin, överläkare, specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri.
Infotekets övriga faktatexter om adhd
Här på webbplatsen kan du också läsa:
- Om adhd
- Adhd och add i vuxen ålder.
- Diagnostik stöd och behandling vid adhd och add.
- Flickor och kvinnor med adhd och add.
- Råd till föräldrar vid adhd.
Faktatexter på Lättläst svenska:
- Lättläst om adhd.
- Lättläst om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
- Övriga faktatexter på lättläst svenska.
Hjälp oss skapa temagrupper för vuxna med NPF
Infoteket vill undersöka hur vi kan skapa tematräffar för dig som har eller misstänker dig ha en npf-diagnos som adhd eller autism.