Förvärvade hjärnskador

En dag inträffar det. Du eller någon i din familj eller i din närhet drabbas av en hjärnskada! Hur kunde det ske? Vad är det som har hänt? Vem drabbas av hjärnskador? Varför? Finns det någon bot? Hur kommer framtiden att se ut? Vad kan jag göra? Frågorna blir många och osäkerheten känns ofta tung att bära. I den här texten försöker vi ge svar på några av dessa frågor.

Hur ser hjärnan ut?

Hjärnan har en avrundad form, som en valnötskärna, med stor veckad yta. Den väger knappt 1,5 kg. Konsistensen är gelatinös. Den kräver mycket energi, när vi vilar går cirka 20 procent av blodflödet till hjärnan. Den är ömtålig men ligger väl skyddad innanför skallbenet. Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet från vilket det perifera nervsystemet, nerverna till och från kroppen, utgår.

Illustration av Lena Grip. Bilden visar hjärnan; storhjärna, lillhjärna och hjärnstam.

Hjärnan delas in i storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Storhjärnan består av två halvor (hemisfärer) som i stort sett är spegelvända samt en djupare liggande del som kallas mellanhjärna. Varje hemisfär delas in i fyra lober. Pannloben (frontalloben) ligger längst fram. Bakom den ligger tinningloben (temporalloben) och hjässloben (parietalloben) och längst bak finns nackloben (occipitalloben). Mellanhjärnan går över i hjärnstammen som i sin tur via förlängda märgen övergår i ryggmärgen som ligger inne i ryggraden. Lillhjärnan ligger bakom hjärnstammen och under storhjärnan.

Hur fungerar hjärnan?

Hjärnans delar har olika funktioner. Man kan se en skillnad mellan främre, bakre och centrala delar och mellan vänster och höger sida. De främre delarna har en mer övergripande och styrande funktion. De är avgörande för vår förmåga att kunna röra vår kropp, att minnas, att uppleva känslor och att kunna tänka. Mellanhjärnan och hjärnstammen tar hand om andning, vakenhet och lustkänslor. Bakre delarna tar emot, sorterar, tolkar och lagrar information. De båda halvorna är ganska lika varandra när det gäller känsel och motorik men har i övrigt olika funktioner. Höger hjärnhalva styr vänster sida av kroppen och tvärtom. Även hjärnans lober har olika uppgifter.

Hos de allra flesta personer gäller att:

• Vänster hjärnhalva ansvarar för det språkliga, (till exempel tal- och skrivförmåga), språklig nyinlärning och logiskt tänkande.
• Höger hjärnhalva arbetar med rumsuppfattning, melodier, helhet och intuition.
• Nackloben tar emot och bearbetar synintryck, tinningloben ljud och hjässloben känsel.
• Pannloben står för initiativförmåga, personlighet, socialt beteende samt planerings- och organiseringsförmåga. Härifrån planeras och styrs dessutom våra rörelser.
• Lillhjärnan är viktig för balansen och samordnar styrningen av muskulaturen så att vi kan utföra ändamålsenliga rörelser. Den är även inblandad i mer komplexa funktioner som tänkande.

Illustration av Lena Grip. Bilden visar hjärnan; pannlob, hjässlob, tinninglob och nacklob.

Många funktioner är alltså lokaliserade till vissa delar av hjärnan. Samtidigt är många andra funktioner, till exempel långtidsminnet, fördelade i hela hjärnan. Hjärnans olika delar samarbetar intensivt med varandra i så kallade nätverk.

Kommunikationen i hjärnan och mellan hjärnan och övriga kroppen sker på tre sätt:

• Via elektriska signaler i nervtrådar.
• Via kemiska signaler så kallade transmittorsubstanser.
• Via hypofysen som är den körtel som via sina hormoner styr bland annat ämnesomsättningen och menstruationscykeln.

Hjärnskada - hur många drabbas och varför?

Ungefär 70 000 människor årligen överlever en förvärvad hjärnskada i Sverige. Med förvärvad hjärnskada menas en skada som inte är medfödd eller har uppstått under de första barnaåren. Vanligen drabbar skadan vid ett tillfälle, till exempel vid yttre våld eller stroke. Tumörer, infektioner, syrebrist efter drunkning, hjärtstopp och sockerbrist vid insulinkoma är andra orsaker. Symtom liknande dem man får vid förvärvad hjärnskada kan ses även vid andra sjukdomar i hjärnan. I den här texten begränsar vi oss dock till förvärvad hjärnskada där de två vanligaste orsakerna är stroke och traumatisk hjärnskada.

Stroke

Stroke, eller slaganfall, är den vanligaste orsaken till hjärnskada med kvarstående men och den vanligaste kroppsliga orsaken till lång sjukhusvård. Cirka 30 000 personer insjuknar varje år i Sverige. Medelåldern vid insjuknandet är cirka 73 år. Många är dock yngre, cirka 20 procent är under 65 år. Symtomen kan variera från mycket lindriga, (ibland övergående) till mycket svåra där den drabbade blir helt hjälpberoende.

Stroke orsakas av propp (hjärninfarkt) i eller blödning från något av hjärnans blodkärl. Propp är den allra vanligaste till stroke och ger en syrebrist i hjärnan på grund av att blodförsörjningen till en del av hjärnan stängs av. Proppen kan antingen bildas lokalt i ett av hjärnans kärl eller följa med blodströmmen från en källa utanför hjärnan, till exempel halsens pulsådror eller hjärtat.

Vid blödning från något av hjärnans blodkärl får man en skada främst på grund av blodets tryck mot hjärnvävnaden. En blödning kan uppstå inne i hjärnan eller mellan hjärnhinnorna, så kallad subaraknoidalblödning. Vid denna typ av blödning är orsaken ett brustet pulsåderbråck (aneurysm). Blodet kan då genom högt tryck även tränga in i hjärnan.

TIA

Transitorisk ischemisk attack (TIA) är en snabbt övergående störning av hjärnans blodförsörjning, som ger liknande symtom som stroke under en kort period från minuter till timmar, ibland upp till 24 timmar. Det orsakas av en mindre blodpropp som snabbt löses upp. Detta kan ibland vara en varningssignal för en kommande hjärninfarkt och behöver undersökas och eventuellt behandlas i förebyggande syfte.

Traumatisk hjärnskada

I Sverige drabbas drygt 20 000 personer varje år av traumatiska hjärnskador efter våld mot huvudet. Mest drabbade är yngre män men även äldre människor är överrepresenterade. De vanligaste orsakerna är trafikolyckor, fallolyckor och misshandel. Skadan orsakar tryck mot eller slitning av hjärnvävnaden, en så kallad primär skada. Den kan också orsakas av skador på hjärnans blodkärl med blödningar som följd. Dessutom kan så kallade sekundära skador, främst orsakade av förhöjt tryck i hjärnan, uppstå under den närmaste tiden efter olyckan. Skadan kan variera från mycket lindrig och snabbt övergående efter lätt hjärnskakning, till mycket svår där den drabbade aldrig återfår medvetandet.

Hur kan en hjärnskada yttra sig?

När vår hjärna drabbas av en skada påverkas vår förmåga att uppfatta och förstå oss själva och vår omgivning. Det vi kan kalla för de specifikt mänskliga egenskaperna, som gör att vi kan uppfatta oss som just människor. Hjärnan är den del av vår kropp som hanterar intryck inifrån oss själva och utifrån vår miljö. När vi utsätts för påfrestningar och ställs inför problem, hjälper hjärnan oss att ta in och bearbeta dessa så att vi kan finna en väg att klara av dem.

Att drabbas av en hjärnskada är både en påfrestning och ett problem som den skadade hjärnan har att hantera.

En hjärnskada kan ge många olika funktionsnedsättningar. De kan vara både synliga och osynliga oavsett var i hjärnan skadan sitter. Allt från tydliga motoriska och känselbortfall, till koncentrationssvårigheter, minnesproblem, ökad uttröttbarhet, svårigheter att hålla flera bollar i luften, irritabilitet, känslighet för ljud och ljus. Nedstämdhet i olika grad är också vanligt men även upprymdhet förekommer. Man kan också få problem med att behärska sina känslor, man blir lättrörd, gråter ibland utan anledning.

Då det är vanligast med lindrigare hjärnskador är det också vanligast med osynliga kognitiva (tankemässiga) svårigheter. Dessa kan omgivningen inte se och kan därmed ha svårt att förstå.

Vid skada i vänster storhjärnshalva

Vid skada i vänster storhjärnshalva kan man få nedsatt kontroll av motorik och känsel på höger sida, nedsatt förmåga att kunna se föremål i höger synfält och afasi. Afasi är en språklig störning. Det som kan drabbas är förmågan att tala och förstå talat språk samt att skriva och läsa. Man kan också få en nedsättning av räkneförmåga.

Vid skada i höger storhjärnshalva

Vid skada i höger storhjärnshalva kan man få nedsatt kontroll av motorik och känsel på vänster sida samt nedsatt förmåga att kunna se föremål i vänster synfält. Man kan dessutom få svårigheter att planera och organisera samt problem med rums- och tidsuppfattning. Vanligt är också en störd förmåga att uppfatta intryck från vänster sida både från den egna kroppen och från föremål utanför. Man kan också få problem med att fullt ut förstå och inse vilka funktionsnedsättningar man faktiskt har.

Ovanstående gäller i stort sett alla som är högerhänta och flertalet vänsterhänta. Hos cirka 25 procent av vänsterhänta är språket helt eller delvis lokaliserat till höger hjärnhalva. Symtomen av skadan blir då annorlunda och ofta mer komplex.

Vid skada i främre delen av storhjärnan

Vid skada i främre delen av storhjärnan, den del av hjärnan som är mest komplex, är det vanligt med nedsatt förmåga att ta initiativ och att komma igång, att planera och organisera.

Man kan få en förlust av hämningar, den noggranne blir slarvig och man får svårt att bedöma om ens eget beteende är socialt acceptabelt. Man kan även få nedsatt förmåga att tänka abstrakt och att ändra tankemönster.

Vid skada på kranialnerverna, de nerver som utgår direkt från hjärnan och främst berör huvud och ansikte, kan man drabbas av dubbelseende eller nedsättning av lukt-, syn- och hörselförmåga.

Lillhjärnskador

Lillhjärnsskador kan orsaka nedsatt förmåga att samordna rörelser. Det leder till skakiga rörelser och nedsatt balans, ett samlingsnamn för detta är ataxi. Även talet kan påverkas och bli "hackigt", en form av dysartri som kallas ataktisk talrubbning.

Vid hjärnskada uppstår ofta svårigheter att delta i samhällslivet. Komplexa livsaktiviteter som att arbeta, studera, sköta sitt hem och sin ekonomi drabbas. Skadan kan ge svårigheter i sociala situationer och relationer till närstående påverkas ofta. Vid svårare hjärnskada kan man få problem att sköta sig själv, att förflytta sig och att ta del av viktig information.

Avslutningsvis

Hjärnan är alltså ett ytterst komplicerat organ vars funktioner vi har svårt att förstå. Kunskapen om hjärnans funktion har ändå ökat påtagligt. Det har bidragit till att vi allt bättre kan förstå hur en hjärnskada yttrar sig. Kunskapen är dock fortfarande begränsad när det gäller hur hjärnan läker en skada och hur vi på bästa sätt kan bidra till läkningen. Lika viktigt är det att vi också lär oss hur man kan leva ett innehållsrikt och meningsfullt liv trots en hjärnskada.

Författare: Björn Johansson, överläkare, rehabiliteringsmedicin; Tiina Saarela Holmberg, sjukgymnast, Habiliteringen i Uppsala län; Staffan Stenson, psykolog, rehabiliteringsmedicin

Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala 2015-01-01.

Faktagranskad av: Jörgen Borg, överläkare och professor, rehabiliteringsmedicin.

Infotekets övriga faktatexter om förvärvade hjärnskador

Här på Infotekets webbplats kan du också läsa:

• Arbetsminne och hjärnskada.
• Att leva med förvärvad hjärnskada.
• Förvärvade hjärnskador.
• Minne och hjärnskada.
• Långtidsminne och hjärnskada.
• Vad är hjärnskakning?
• Vad är kognitiva svårigheter och vad kan underlätta?
• Vänstersidig ouppmärksamhet.

Faktatexter på Lättläst svenska:

• Lättläst om arbetsminne.
• Lättläst om förvärvad hjärnskada.
• Lättläst om kognitiva svårigheter.

Faktatexter på engelska - In english:

• Left-sided inattention
• Living with acquired brain injury
• Long-time Memory and Brain Injury
• Memory and Brain Injury
• Working Memory and Brain Injury