Biverkningar

En sammanfattning av läkemedelsbiverkningar, hur misstanken om biverkning kan stärkas, hur risken för biverkningar kan minskas och hanteras samt länkar för att söka information om specifika läkemedel.

Rapportera en biverkning

Läs mer här

Vid behandling med läkemedel måste alltid risken för biverkningar vägas mot den förväntade nyttan hos patienten. En biverkning kan drabba alla organsystem och det är viktigt att läkemedelsbiverkning alltid finns med som en differentialdiagnos när nya symtom dyker upp. 

Vad vet vi om biverkningar?

Man har i olika undersökningar funnit att biverkningar orsakat eller bidragit till minst fem till sju procent av alla sjukhusinläggningar. Cirka tio procent av sjukvårdsbudgeten i Sverige har beräknats gå åt till följd av biverkningar.

Biverkningsinformationen i FASS och läkemedlets produktresumé bygger initialt på data från kliniska studier som gjorts innan läkemedlet registrerats. Patienterna som ingått i dessa studier har ofta varit väldigt selekterade, med få komplicerande sjukdomar eller övriga läkemedel. Studierna har även genomförts under en begränsad tidsperiod. De vanligaste biverkningarna kan därmed förväntas ha identifierats, medan kunskapen om ovanliga biverkningar och långtidsbiverkningar är mer bristfällig när ett läkemedel är nytt på marknaden. Biverkningsinformationen uppdateras så småningom med information från spontanrapporterade biverkningar eller nya studier, allteftersom läkemedlet används i befolkningen.

Frekvenser

Biverkningar delas in i sex grupper utifrån frekvens:

  • Mycket vanliga (≥1/10)
  • Vanliga (≥1/100, <1/10)
  • Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100)
  • Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000)
  • Mycket sällsynta (<1/10 000)
  • Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Frekvensangivelsen av biverkningar har genom åren hanterats olika och de statistiska underlagen till biverkningsinformationen i FASS eller produktresumén skiljer sig därmed beroende på när läkemedlet registrerades. Det går inte att utifrån biverkningstexten jämföra biverkningsfrekvens mellan olika läkemedel. Även för utbytbara generika kan biverkningstexterna skilja sig trots att substanserna är bioekvivalenta.

Typer av biverkningar

Biverkningar brukar delas in i olika klasser utifrån ett teoretiskt resonemang kring uppkomstmekanismen:

Typ A – förväntade utifrån den farmakologiska verkningsmekanismen, samt dosberoende. Exempel på dessa är blodtrycksfall av betablockerare.

Typ B – oväntade, sällan dosberoende. Ofta är någon immunologisk mekanism involverad, vilket ibland kan innebära att reaktionen fortgår även efter utsättning av läkemedlet. Exempel på en typ B biverkan är Stevens-Johnson syndrom.

Typ C – ökad risk för insjuknande av annan sjukdom. Mekanismen är oftast okänd och inget tydligt tidssamband finns. Exempel på dessa är ökad risk för insjuknande i hjärtinfarkt vid långvarig NSAID-användning.

Biverkning eller inte?

Läkemedelsbiverkning bör alltid finnas med som differentialdiagnos, och följande faktorer kan stärka misstanken:

  • Tidssamband – symtomet uppträdde/förvärrades efter insättning av ett läkemedel.
  • Dossamband – symtomet uppträdde/förvärrades efter doshöjning av ett läkemedel.
  • Övriga differentialdiagnoser är osannolika – läkemedelsbiverkning är ofta en uteslutningsdiagnos.
  • Mekanismen är trolig i förhållande till det/de läkemedel som patienten står på.
  • Symtomet finns beskrivet för något/några av patientens läkemedel.
  • Positiv dechallenge – utsättning av ett läkemedel medför förbättring av symtomen.
  • Positiv rechallenge – återinsättning av ett läkemedel gör att biverkningen återkommer.

Det finns några få men allvarliga tillstånd där läkemedelsbiverkning ska misstänkas i första hand. Detta gäller till exempel anafylaktiska reaktioner som ofta uppträder i direkt anslutning till läkemedelsadministrationen, Stevens-Johnsons syndrom och Torsade de Pointes.

Nedanstående checklistor från Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, kan vara till hjälp för att identifiera och förebygga biverkningar. (Klicka på bilden för att förstora.) För mer detaljerade listor över biverkningar, se Socialstyrelsens Diagnostiska checklista för förbättrad läkemedelsanvändning hos äldre.

Tabell7.png

tabell8.png

Förhindra och hantera läkemedelsbiverkningar

Sök mer information om specifika läkemedel

Micromedex

En samling evidensbaserade databaser över bland annat läkemedel och toxikologi, som ges ut av Truven Health Analytics. Här kan du söka detaljerad information om enskilda läkemedel. Tillgänglig inom Region Uppsala.

För att logga in från extern dator/telefon: Gå in på länken från en arbetsdator -> klicka på "Download center" i högra hörnet -> välj "Access Micromedex from your tablet" där hittar du användarnamn och lösenord som du anger när du vill logga in från extern enhet. Obs att dessa ändras fyra gånger/år.

QT Drugs Lists

Lista över läkemedel som kan orsaka QT-förlängning. Ges ut av företaget CredibleMeds som samarbetar med amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Fritt tillgänglig.

LiverTox

Databas över läkemedelsorsakad leverskada. Den är fritt tillgänglig från U.S. National Library of Medicine.

Pneumotox

Databas och referenssamling över läkemedelsutlöst lungsjukdom. Utvecklas och underhålls från Universitetssjukhuset i Dijon, Frankrike. Fritt tillgänglig.

Meyler's Side Effects of Drugs

Referensverk över läkemedelsbiverkningar. Tillgängligt via ClinicalKey inom Region Uppsala.

Giftinformationscentralen

Här finns även en databas som är ett komplement till deras telefonrådgivning vid misstänkt intoxikation.

Biverkningar i Läkemedelsboken

Kontakt

Klinisk farmakologi

Akademiska sjukhuset
Kontaktuppgifter